Pastor Christian Mölk | Jerusalem
Currently viewing the tag: "Jerusalem"

JerusalemNej, från början är inte Jerusalem en judisk stad, utan ursprungligen en jebusitisk stad som hette “Jebus”.

Faktum är att staden Jerusalem fanns innan det judiska folket ens existerade. När Abraham, det judiska folkets stamfader Judas farfarfar, kommer till Kanaans land stöter han på en viss person vid namn Melkisedek, kung av “Salem” (1Mos 14:18). Denna stad är troligen Jerusalem (Ps 76:2).

Om Salem var Jerusalem vet vi dock inte med säkerhet, men vi vet däremot att när Gud slöt förbundet med Abraham och gav hans efterkommande löfte om att få Kanaans land, så var Kanaans land redan bebott av kanaaneiska folk, bl.a. “jebusiterna” (1Mos 15:18–21). När Josua så småningom ska inta Kanaans land så lyckas han inte erövra jebusiternas huvudstad “Jebus” (Jos 15:63), eller “Jebus höjd”, som staden också kallades (Jos 15:8).

Men under Domartiden lyckades judarna inta Jerusalem. Enligt Domarboken slog judarna ihjäl Jerusalems invånare och brände ner Jerusalem, men verkar inte ha behållt staden (Dom 1:8), så jebusiterna bodde kvar i staden under lång tid framöver (Dom 1:21).

När David senare blir kung i Israel tillhör Jerusalem fortfarande jebusiterna, men intas slutligen av David med hjälp av Joab (1Krön 11:4–9). Efter erövringen av Jebus började staden kallas för “Davids stad” och/eller “Jerusalem”. En möjlig förklaring till namnet “Jerusalem” är att första delen av namnet “Jerus” kommer från stadens ursprungliga namn “Jebus” och andra delen av namnet “salem” kommer av det hebreiska ordet för fred: “Shalom”. Kanske började staden kallas för “Jebus fred”/”Jerusalem” efter erövringen eftersom Israel då fick fred med jebusiterna? Eller så började Jerusalem kallas för “Jebus Salem” när jebusiterna tog över Melkisedeks stad Salem? En annan möjlig förklaring till stadens namn är att “Shalem” var namnet på en kananeisk avgud och att “Jeru” betyder “boplats”. Jerusalem betyder i så fall “avguden Shalems boplats”. En till möjlig förklaring till Jerusalems namn är hämtat från 1 Mos 22:14 där det står om hur Abraham gav platsen där han (inte) offrade sin son Isak namnet “Herren förser” eftersom Gud gav honom en bagge att offra istället för sin son. Den traditionella platsen för Abrahams offer är det som idag kallas för tempelplatsen i Jerusalem. Ordet “förser” på hebreiska är “Yir’eh” och är således första halvan av namnet Jerusalem.

Exakt vad som blev av jebusiterna framgår inte mer än att de levde kvar i landet och i Jerusalem. Bl.a. köpte kung David jebusiten Ornans tröskplats, ett område i Jerusalem som Davids son kung Salomo sedermera byggde Herrens tempel på (2Krön 3:1). En anmärkningsvärd detalj är också att templet byggs på exakt samma plats, Moria berg, som Abraham (inte) offrar sin son Isak (1Mos 22:2).

Men varför har just Jerusalem fått en så stor betydelse för det judiska folket och inte exempelvis Hebron, kung Davids första huvudstad, eller Silo, platsen där uppenbarelsetältet och arken fanns? Jo, därför att innan Israel intar Kanaans land så instruerar Gud Mose och folket om att Herren kommer att välja ut en speciell plats där hans namn skall tillbes (5Mos 16:16). Exakt vart får inte Mose eller Israel veta, men så småningom visar det sig att det är Jerusalem som är den plats som Gud har bestämt att templet ska byggas (2Krön 6:6). Jerusalem är således en mycket viktig stad för det judiska folket.

Ur mitt kristna perspektiv så är staden Jerusalem väldigt speciell. Staden är viktig både ur ett historiskt och ett framtida perspektiv eftersom det är platsen där Jesus dog för våra synder och det är även platsen dit Jesus en gång ska komma tillbaka till (Sak 14:4). Men Jerusalem är inte nödvändigtvis viktig ur ett religiöst perspektiv eftersom exakt vilken plats en kristen tillber inte spelar så stor roll (Joh 4:20–21). Vi kan tillbe Gud i kyrkan, i skogen, i Linköping, i Jerusalem eller vart som helst egentligen.

Är Jerusalem en judisk stad idag? Det är en helt annan fråga som är knuten till en dagsaktuell politisk konflikt mellan det judiska och det palestinska folket. Idag kontrolleras Jerusalem av staten Israel och det judiska folket, men där bor också palestinier sedan århundraden tillbaka.

Så sammanfattningsvis utifrån ett bibliskt perspektiv:

Jerusalem var från början en jebusitisk stad som hette Jebus men som erövrades av kung David och gjordes till Israels huvudstad. Jerusalem valdes ut som den plats där Herren skulle tillbes och templet byggas, men i samband med Jesu död och uppståndelse är tillbedjan av Herren inte längre knuten till en speciell plats.

Några intressanta Bibelord om Jerusalem:

18Och Melkisedek, kungen i Salem, lät bära ut bröd och vin. Han var präst åt Gud den Högste, (1Mos 14:18)

3I Salem står hans hydda, hans boning på Sion.” (Ps 76:3)

18På den dagen slöt Herren ett förbund med Abram och sade: ”Åt dina efterkommande skall jag ge detta land, från Egyptens flod ända till den stora floden, floden Eufrat: 19keniternas, kenisiternas, kadmoneernas, 20hetiternas, perisseernas, rafaeernas, 21amoreernas, kananeernas, girgaseernas och jebusiternas land.” (1Mos 15:18–21)

29Men folket som bor i landet är starkt, och städerna är befästa och mycket stora. Dessutom såg vi avkomlingar av Anak där. (4Mos 13:29)

10Men mannen ville inte stanna över natten, utan steg upp och reste sin väg och kom fram till platsen mitt emot Jebus, det vill säga Jerusalem. Han hade med sig ett par sadlade åsnor. Hans bihustru följde också med honom. 11När de var vid Jebus och dagen nästan var slut, sade tjänaren till sin herre: ”Kom, låt oss ta in i denna jebusitstad och stanna här över natten.” (Dom 19:10–11)

8Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus höjd, det är Jerusalem. Därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger mitt emot Hinnoms dal, västerut, i norra änden av Refaimdalen.” (Jos 15:8)

63Men jebusiterna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn inte driva bort. Därför bodde också jebusiterna kvar bland Juda barn i Jerusalem, så som de gör än i dag.” (Jos 15:63)

8Juda barn belägrade Jerusalem och intog det. De slog invånarna med svärd och satte eld på staden.” (Dom 1:8)

21Men jebusiterna som bodde i Jerusalem blev inte fördrivna av Benjamins barn. Därför bodde jebusiterna kvar bland Benjamins barn i Jerusalem, så som de gör än i dag.” (Dom 1:21)

4David begav sig med hela Israel till Jerusalem, det vill säga Jebus, och där bodde jebusiterna. 5Invånarna i Jebus sade till David: ”Här kommer du inte in.” Men David intog Sions borg, det är nu Davids stad. 6David sade: ”Den som först slår jebusiterna, han skall bli överbefälhavare och överste.” Joab, Serujas son, kom först upp, och han blev överbefälhavare. 7David bosatte sig sedan i borgen och därför kallade man den Davids stad. 8Han byggde staden runt om den, från Millo och vidare runt omkring, och Joab återställde det övriga av staden. 9David blev allt mäktigare, och Herren Sebaot var med honom. (1Krön 11:4–9)

1Salomo började bygga Herrens hus i Jerusalem på Moria berg, där Herren hade uppenbarat sig för hans fader David, på den plats som David hade ställt i ordning, jebusiten Ornans tröskplats. (2Krön 3:1)

16Tre gånger om året skall alla av manligt kön hos dig träda fram inför Herrens, din Guds, ansikte på den plats som han utväljer: vid det osyrade brödets högtid, vid veckohögtiden och vid lövhyddohögtiden. Men med tomma händer får ingen träda fram inför Herrens ansikte,” (5Mos 16:16)

6Men Jerusalem har jag utvalt för att mitt namn skall vara där, och David har jag utvalt till att råda över mitt folk Israel. (2Krön 6:6)

17Du för dem in och planterar dem på din arvedels berg, på den plats, Herre, som du har gjort till din boning, i den helgedom, Herre, som dina händer berett. (2Mos 15:17)

2Då sade han: ”Tag din son Isak, din ende son, som du älskar, och gå till Moria land och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag skall visa dig.” (1Mos 22:2)

13Ty Herren har utvalt Sion, där vill han ha sin boning. 14”Detta är min viloplats till evig tid. Här skall jag bo, och hit längtar jag. (Ps 132:13–14)

20Våra fäder har tillbett på detta berg, och ni säger att den plats där man skall tillbe finns i Jerusalem.” 21Jesus svarade: ”Tro mig, kvinna, den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern. (Joh 4:20–21)

4På den dagen skall han stå med sina fötter på Oljeberget, mitt emot Jerusalem, österut. Och Oljeberget skall delas mitt itu, från öster till väster, till en mycket stor dal genom att ena hälften av berget viker undan mot norr och andra hälften mot söder. (Sak 14:4)

1 När de närmade sig Jerusalem och var i närheten av Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han i väg två av sina lärjungar 2 och sade till dem: ”Gå till byn som ligger framför er. Så snart ni kommer in i den, skall ni finna ett åsneföl som är bundet och som ännu ingen har suttit på. Lös det och led hit det. 3 Om någon frågar varför ni gör så, skall ni svara: Herren behöver det. Och ägaren skall genast sända hit det.” 4 De gav sig i väg och fann ett åsneföl ute på gatan, bundet vid en port, och de löste det. 5 Några av dem som stod där frågade: ”Vad menar ni med att lösa fölet?” 6 Lärjungarna svarade som Jesus hade sagt, och man lät dem gå. 7 De ledde åsnefölet till Jesus och lade sina mantlar på det, och han satt upp. 8 Och många bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar av kvistar ute på fälten och strödde på vägen. 9 Och de som gick före och de som följde efter ropade: ”Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. 10 Välsignat är vår fader Davids rike som kommer. Hosianna i höjden!” 11 Så kom han in i Jerusalem, in på tempelplatsen. Han såg sig omkring överallt, och eftersom det redan var sent på dagen, gick han ut till Betania med de tolv. 

  • Jerusalem
    • Fram tills nu så har Markus beskrivit Jesus verksamhet utanför Jerusalem.
      • Det är några dagar före påskveckan och nu börjar en ny fas i Jesus verksamhet som kommer att sluta med att Jesus dör på korset.
    • Jerusalem är en gammal stad som fanns innan Israel kom till Kanaans land.
      • Abraham möter Melkisedek som bor i Salem (1 Mose 14:18).
      • Jerusalem tillhörde jebusiterna och hette ursprungligen Jebus (Dom 19:10-11).
        • Josua intog Jebus, men verkar ha förlorat staden så småningom (Dom 1:8).
      • Jerusalem erövrades av David och gjordes av honom till Israels huvudstad (1 Krön 11:4-9).
      • Gud valde ut Jerusalem som centrum för tillbedjan och där templet skulle byggas (1 Kung 11:36).
    • Ordet ”salem” i Jerusalem kommer från det hebreiska ordet shalom som på svenska betyder ”fred” eller ”frid”.
      • Jerusalem kallas ibland även för ”Davids stad” eller ”Sion”.
    • Jerusalem består ursprungligen av två höjder:
      • Sion, där borgen och Jerusalems försvar stod (2 Sam 5:7).
      • Moria, där Abraham (inte) offrade Isak (1 Mose 22:2) och där Salomo byggde templet (2 Krön 3:1).
    • Jerusalem är en helig stad i bemärkelsen att den är avskild av Gud för att vara en plats där han gör speciella saker och uppenbarar sig själv (1 Kung 11:36, Matt 27:53).
    • Jerusalem är konungens stad (Matt 5:35).
  • Oljeberget
    • Oljeberget, även kallat Olivberget, är en sluttning strax utanför Jerusalems murar med utsikt över Jerusalem och templet.
    • Sakarja profeterade om att Gud själv ska stå med sina fötter på Oljeberget och att Oljeberget skall delas mitt itu på Herrens dag (Sak 14:4).
    • Jesus drog sig ofta undan stöket inne i Jerusalem för att vara i lugn och ro tillsammans med sina lärjungar uppe på Oljeberget (Luk 22:39).
    • Jesus flög upp till himlen från Oljeberget och det är också dit han kommer att återvända (Apg 1:9–12).
  • Så snart ni kommer in i den, skall ni finna ett åsneföl som är bundet och som ännu ingen har suttit på.
    • Ett djur som ännu inte tagits i bruk som arbetare användes ibland i vissa religiösa syften (4 Mose 19:2, 5 Mose 21:3, 1 Sam 6:7).
    • Sakarja profeterade om att Jerusalems konung skall rida in i Jerusalem på ett åsneföl, utrota strid och tala frid till hednafolken (Sak 9:9–10).
  • Herren behöver det.
    • Med tanke på att Jesus ska använda denna åsna för att rida in som kung i Jerusalem så kan man lugnt påstå att Jesus här gör anspråk på att vara herre, kung och Messias.
  • Och många bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar av kvistar ute på fälten och strödde på vägen.
    • På Lövhyddohögtiden reciterades Hosianna från Psalm 118:25 samtidigt som man viftade med palmblad och byggde lövhyddor av palmblad och andra kvistar (3 Mose 23:39-44).
      • Lövhyddohögtiden (även kallad Sukkot) firas för att minnas Israels ökenvandring.
    • På Bibelns tid var det ofta så här man tog emot en kung eller ledare:
      • Folket la sina mantlar under Jehus fötter när han blev kung (2 Kung 9:13).
      • När Simon Thassi tågar in i Jerusalem och erbjuder fred viftar folket med palmblad och sjunger psalmer (apokryfen 1 Mack 13:51).
      • Johannes får i sin uppenbarelse se folk från alla länder vifta med palmblad inför Lammet (Upp 7:9).
    • Vid tidigare tillfällen har Jesus försökt tysta de som ville ropa ut att han är Messias, men nu tar han emot hyllningarna (Mark 8:29–30).
    • Vid ett annat tillfälle försökte folket med våld göra Jesus till ny kung över Israel i syfte att befria det judiska folket från romarna (Joh 6:14–15).
      • När Jesus rider in i Jerusalem på en åsna istället för en häst så visar det att Jesus visserligen har för avsikt att vara kung, men inte på det sätt som folket hade tänkt sig. I Mellanöstern på Bibelns tid symboliserade en häst ”krig” och en åsna ”fred”.
  • Hosianna!
    • Hosianna är en sammanslagning av de två hebreiska orden ”rädda” och ”jag/vi ber” och är citerat från Psalm 118:25.
      • 25O, Herre, fräls! O, Herre, låt allt lyckas väl!” (Ps 118:25)
      • På Lövhyddohögtiden reciterades Hosianna från Psalm 118:25 samtidigt som man viftade med palmblad och byggde lövhyddor av palmblad och andra kvistar (3 Mose 23:39-44).
    • Uttrycket ”hosianna” var sammankopplat med en bön och längtan efter att Messias skulle komma och rädda Israels folk.
  • Välsignad är han som kommer i Herrens namn.
    • Herrens namn är YHWH och översätts till svenska som ”Jag är den jag är” eller kortformen ”Jag är” (2 Mose 3:13–15).
      • På Bibelns tid var det väldigt ovanligt att man uttalade Guds namn eftersom man var rädd att missbruka eller smäda Guds namn (3 Mose 24:15-16).
      • När det i Skriften stod ”YHWH” så skrev eller uttalade man istället ”Adonaj” på hebreiska, ”Kyrios” på grekiska eller ”Herre” på svenska.
      • Eftersom Markus här citerar Psalm 118:26 så vet vi att det ursprungligen står ”YHWH”.
    • När Jesus nu är den som kommer i Herrens namn och dessutom tidigare kallade sig själv för ”Herren” så gör han tydliga anspråk på att vara YHWH.
  • Välsignat är vår fader Davids rike som kommer.
    • Det rike som menas är det messianska riket som Gud lovade att han skulle ge till Davids avkomling (2 Sam 7:11–14).
  • Så kom han in i Jerusalem, in på tempelplatsen
    • I Mellanöstern på Bibelns tid symboliserade en häst ”krig” och en åsna ”fred” och användes av kungar när de ville signalera krig eller fred.
      • När Jesus rider in i Jerusalem på en åsna ackompanjerad av messianska sånger symboliserar det alltså att han kommer som Messias till fredens stad och erbjuder fred.
  • Han såg sig omkring överallt, och eftersom det redan var sent på dagen, gick han ut till Betania med de tolv.
    • Efter den magnifika entrén in i Jerusalem så går Jesus nästan direkt därifrån.
    • Jesus undersöker tempelområdet för att se om det sköts så som det står angivet i Moseböckerna.

Texten du precis läst ingår i boken “Markus – Skynda till folkets frälsning” och går att beställa från Bokshopen.

Markus

Kontakt
Vill du kontakta mig? Är du intresserad av att bli kristen eller vill komma i kontakt med andra kristna? Hör av dig så hjälper jag dig.
Bibelfrågor
Ställ en Bibelfråga eller läs vad andra har frågat och undrar över.
Bibelämnen
Bläddra bland mängder av olika Bibelämnen jag skrivit om.
Kyrkohistoria
Läs om de gamla troshjältarna och kyrkohistoriens alla debatter, martyrer och missionsframgångar.
Bibelsamtal
Samtalsämnen för dig som har en hemgrupp, cellgrupp eller annan samtalsgrupp.
Bibelkommentarer
Christian Mölks Bibelkommentarer (CMBK) är skrivna på svenska med syfte att förklara Bibeln på ett enkelt sätt.
Böcker
Beställ några av mina Bibelkommentarer och böcker.
Bibelpredikningar
Lyssna på mp3-predikningar som går igenom Bibeltexten vers för vers.