Pastor Christian Mölk | Dop
Currently viewing the tag: "Dop"

Anabaptismen uppstod i Tyskland, Nederländerna och Schweiz som en vidareutveckling av reformationen. Anabaptisterna menade att Luther och de andra reformatorerna mycket förtjänstfullt hade avslöjat påvens villfarelser, men att de inte ersatte dem med något bättre. Så fort lutheranerna började få världslig makt och satte sin tilltro till mänsklig hjälp så var de minst lika dåliga som katolikerna. Luther slog kannan ur påvens hand men behöll de trasiga bitarna. Anabaptisterna hade generellt sett inga bekymmer med vad reformationens alla trosbekännelser sa, utan snarare problem med vad de inte sa; dvs. inte bara hur man rätt tillber Jesus, utan hur man rätt följer Jesus. Anabaptisterna menade alltså att det reformatorerna hade påbörjat var bra, men att de bara hade kommit halvvägs.

Rent teologiskt så menade anabaptisterna (vars namn betyder ”omdöpare”, ett namn som de allra flesta anabaptister motsätter sig eftersom ett troendedop av en spädbarnsdöpt inte är ett omdop eftersom spädbarnsdopet inte räknas som ett dop), att dopet var något frivilligt som byggde på personlig omvändelse och tro på Jesus. Anabaptisterna avfärdade spädbarnsdop som obibliskt eftersom de inte kunde finna det i Nya testamentet, som ju var trons auktoritet. I den Schleitheimska bekännelsen från 1527 kom de schweiziska anabaptisterna överens om följande angående dopet:

”Dopet skall bli givet till alla dem som har lärt omvändelse och ett överlåtet liv och vilka i sanning tror att deras synd har avlägsnats genom Kristus, och till alla dem som önskar att vandra i Jesu Kristi uppståndelse och bli begravda med Honom i hans död, så att de kan uppstå med honom; till alla dem som genom denna förståelse begär det av oss; härigenom exkluderas allt barndop, påvens främsta och största orättfärdighet. Beviset för detta finns i skrifternas lära och vittnesbörd samt apostlarnas handlande. Matt 28, Mark 16, Apg 2, 8, 16, 19. Vi önskar att enkelt men fast och med övertygelse hålla fast vid detta.” (Den Schleitheimska bekännelsen)

Även Luther menade att tro var nödvändigt för dop, men hade inga problem med att döpa spädbarn eftersom han menade att tron fanns närvarande hos spädbarn:

”Därefter säga vi vidare, att för oss den största vikten icke ligger därpå, huruvida den som blir döpt tror eller icke tror; ty trons frånvaro gör icke dopet orätt, utan allt beror av Guds ord och befallning. Detta är nu visserligen något svårt att fatta, men grundar sig helt och hållet på det som jag har sagt, att dopet ingenting annat är än vatten och Guds ord jämte och med varandra. D.v.s. så snart ordet är förbundet med vattnet, så är dopet ett rätt dop, även om tron icke kommer därtill. Ty min tro verkar icke dopet, utan den mottager dopet. Så blir icke dopet ett orätt dop, även om det icke skulle mottagas och brukas på rätt sätt, då det ju, såsom sagt, icke är bundet vid vår tro, utan vid ordet.”

En av anabaptismens tidiga ledare, Menno Simmons (1496-1561), grundare till mennoniterna, sa angående Luthers syn på spädbarnsdop:

”Jag vet att Luther lär att tro är närvarande hos spädbarn, på samma sätt som hos en troende, sovande man. Till detta svarar jag, först, att om det funnes en sådan sovande tro hos små omedvetna spädbarn (vilket för övrigt är ingenting annat än mänskligt sofisteri) skulle det ändå vara olämpligt att döpa sådana barn så länge som de verbalt inte har bekänt det och visat på nödvändiga frukter. För de heliga apostlarna döpte inte troende medan de sov, som vi har visat i våra tidigare skrivningar.”

Utöver denna centrala dop-teologi i anabaptismen så ansåg man även att församlingen skulle organiseras som en troende församling i kontrast till en statskyrka, att kyrka och stat inte borde sitta ihop, att man skulle leva i gemenskap och dela alla ägodelar, att man skulle ägna sig åt en sträng församlingsdisciplin och att man skulle göra motstånd genom ickevåld och pacifism. I den statligt styrda kyrkan fick inte vanliga medlemmar hursomhelst delta i gudstjänsten, något som var viktigt för anabaptisterna baserat på detta Bibelord:

“Hur skall det då vara, bröder? Jo, när ni samlas har var och en något att ge: en psalm, ett ord till undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal, och en uttydning. Låt allt bli till uppbyggelse.” (1 Kor 14:26)

Tragiskt nog så fördömde inte bara Katolska kyrkan anabaptisterna, utan även Luther och andra reformatorer, och det fanns till och med reformatorer som menade att anabaptisterna skulle straffas med döden om man motsätter sig spädbarnsdopet.

En pacifistisk anabaptist som i mångt och mycket personifierar de tidiga anabaptisterna är Dirk Willems (????-1569). Willems, som hade växt upp i ett av Spanien kontrollerat Nederländerna, döpte sig och hamnade därmed i onåd hos den katolska Inkvisitionen. Han greps och fördes till ett fängelse men lyckades fly genom att sänka sig ned från ett fönster med hopknutna trasor. Willems hoppade ner på isen som omgav fängelset och sprang iväg. Men en fängelsevakt som såg Willems fly följde efter men kraschade genom isen. När Willems ser hur vakten håller på att drunkna vänder han om och räddar sin förföljare. Vakten griper honom därefter och Willems förs tillbaka till fängelset och avrättas genom att brännas på bål.

På grund av alla fördömelser förföljdels anabaptisterna svårt av både protestanter och katoliker. I sin kamp mot donatisterna hade Roms kejsare vid olika tillfällen utfärdat lagar med stränga straff för omdop. År 529 hade kejsar Justinius I (482-565) bestämt att straffet skulle vara dödsstraff. Mot bakgrund av detta menade Melanchton och andra ledande lutheraner att anabaptister skulle dödas.

En del av anabaptisterna förföljdes så svårt att de fick fly till Amerika eller andra platser med religionsfrihet. Några av dessa grupper är idag mennoniterna, hutteriterna och amish. Dessutom räknar de allra flesta baptister anabaptisterna som sina föregångare.

BibelsamtalOrdet ”dop” kommer från det grekiska ordet ”baptizo” och betyder ”doppa”, ”sänka ned” eller ”omsluta” och är ett ord som användes om att sänka skepp. På samma sätt som Jesus dog med våra synder och sen uppstod igen, så begraver vi symboliskt vårt gamla syndiga liv i dopvattnet och uppstår till ett nytt liv tillsammans med Jesus. Den som omvänder sig från sina synder, tror på Jesus och bekänner honom som sin Herre och Frälsare, och vill bli en del av församlingen uppmanas döpa sig genom nedsänkning i vatten. Dopet i vatten är en yttre symbolisk demonstration över vad som händer inombords när den helige Ande tvättar oss rena från all synd och föder oss på nytt. Genom dopet visar man sig själv, omvärlden och Gud att man har blivit frälst och menar allvar med sin tro och att man nu tar steget in i den kristna gemenskapen.

Bibelord

19 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes” (Matt 28:19)

37 När de hörde detta högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, vad ska vi göra?” 38 Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. 39 Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren vår Gud kallar.”” (Apg 2:37–41)

16 Den som tror och blir döpt ska bli frälst, men den som inte tror ska bli fördömd.” (Mark 16:16)

Crispus, föreståndaren för synagogan, och hela hans familj kom till tro på Herren. Även många andra korintier som lyssnade kom till tro och döptes.” (Apg 18:8)

Eller vet ni inte att alla vi som är döpta till Kristus Jesus är döpta till hans död? Vi är begravda med honom genom dopet till döden för att leva det nya livet, liksom Kristus är uppväckt från de döda genom Faderns härlighet.” (Rom 6:3–4)

38 Han befallde att vagnen skulle stanna. Både Filippus och hovmannen gick ner i vattnet, och Filippus döpte honom.” (Apg 8:38)

27 Alla ni som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus.” (Gal 3:27)

Samtalsfrågor

  1. Vad betyder dopet för dig?
  2. Vad krävs för att få bli döpt?
  3. Kommer man till himlen om man tror på Jesus men råkar dö innan man hinner bli döpt?
  4. Från vilken ålder bör man få döpas?
  5. Vilka konsekvenser bör dopet få på den troendes liv?

Fler intressanta bibelord

Apg 8:12–13, Heb 6:1–2, Ef 4:5, 1 Kor 10:1–2, Kol 2:11–12, Apg 16:31–33, 1 Pet 3:21

1Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesus, sedan han rest genom höglandet. Där träffade han några lärjungar, 2och han frågade dem: ”Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?” De svarade honom: ”Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten.” 3Då frågade han: ”Vilket dop blev ni döpta med?” De svarade: ”Med Johannes dop.” 4Paulus sade: ”Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.” 5När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn. 6Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade. 7Tillsammans var det omkring tolv män.

8Sedan gick han in i synagogan och under tre månader predikade han frimodigt. Han samtalade med dem och försökte övertyga dem om det som hör till Guds rike. 9Men där fanns några som förhärdade sig och inte ville tro utan talade illa om ’den vägen’, så att alla hörde det. Då lämnade han dem och tog lärjungarna med sig, och varje dag höll han samtal i Tyrannus hörsal. 10Detta pågick under två år, så att alla som bodde i Asien, judar och greker, fick höra Herrens ord.

11Gud gjorde ovanliga under genom Paulus händer, 12så att man till och med tog dukar och plagg som varit i beröring med hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut. 13Några kringvandrande judiska andeutdrivare tog sig också för att uttala Herren Jesu namn över dem som hade onda andar. De sade: ”Jag besvär er vid den Jesus som Paulus predikar.” 14Det var sju söner till en viss Skevas, en judisk överstepräst, som gjorde så. 15Men den onde anden svarade dem: ”Jesus känner jag till, och vem Paulus är vet jag, men vilka är ni?” 16Och mannen som hade den onde anden kastade sig över dem, övermannade alla och misshandlade dem så svårt att de måste fly ut ur huset, nakna och blodiga. 17Detta fick alla i Efesus veta, både judar och greker, och fruktan kom över dem alla, och Herren Jesu namn blev prisat.

18Många av dem som trodde kom och bekände öppet vad de tidigare hade gjort. 19Åtskilliga av dem som hade bedrivit trolldom samlade ihop sina böcker och brände upp dem offentligt. Man räknade ut vad de var värda och kom fram till femtiotusen silverdrakmer. 20På detta sätt hade ordet genom Herrens kraft framgång och visade sin styrka.” 

  • 1Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesus, sedan han rest genom höglandet.
    • Efesus, även kallat ”Asiens ljus”, är idag en ruinstad i Turkiet, men var på Nya testamentets tid världens fjärde största stad och låg vid Mindre Asiens västkust. Efesus drog till sig mycket folk, dels för att staden på grund av dess geografiska läge var en knutpunkt för handel, men också för att många religiösa pilgrimer vallfärdade till Efesus för att se ett av antikens sju underverk, Artemistemplet.
  • Där träffade han några lärjungar, 2och han frågade dem: ”Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?”
    • När Paulus kommer till Efesus träffar han några lärjungar som han av någon anledning känner sig föranledd att fråga om de tog emot den helige Ande när de kom till tro. Dessa lärjungar har tidigare varit lärjungar hos Johannes Döparen och har högst troligtvis fått höra om Messias, men de har samtidigt en väldigt begränsad kunskap om Jesus och allt han har gjort.
  • De svarade honom: ”Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten.”
    • Joel profeterade att Gud i den sista tiden skulle utgjuta den helige ”över allt kött” (Joel 2:28), något som också hände när den helige Ande föll över lärjungarna på pingstdagen (Apg 2:1-4).
    • Även om det har gått ett antal år sedan pingstdagen så är den helige Andes utgjutande fortfarande relativt nytt och det är därför inte speciellt konstigt att dessa lärjungar inte har hört talas om det.
  • 3Då frågade han: ”Vilket dop blev ni döpta med?” De svarade: ”Med Johannes dop.”
    • När Johannes Döparen jämför sig själv med Jesus så säger han: ”Jag döper er i vatten till omvändelse, men den som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte ens värd att ta av honom hans sandaler. Han skall döpa er i den helige Ande och i eld.” (Matt 3:11)
      • Det finns alltså en tydlig koppling mellan dopet i Jesu namn och den helige Andes utgjutande, en koppling som inte finns i samband med Johannes dop. Även om lärjungarna i Efesus var frälsta i och med sin tro på Jesus så hade de ännu inte tagit del av den helige Ande, en erfarenhet och hjälp i det kristna livet som är oerhört viktig.
    • En liknande situation finner vi i Apg 18, där Apollos predikar ivrigt om Jesus, samtidigt som han bara har hört talas om Johannes dop. Han undervisas mer grundligt av Priskilla och Akvila.
    • Alla dessa ”Johannes-lärjungar” är ett resultat av den övergångsfas mellan Gamla och Nya testamentet som uppstod på grund av Johannes Döparens tjänst. Detta är inte lika aktuellt idag, men kan möjligtvis jämföras med människor från andra religioner som börjar tro på Jesus utan att egentligen ha läst Bibeln eller tagit del av kristen undervisning.
  • 4Paulus sade: ”Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.” 5När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn.
    • När man döptes av Johannes gjorde man det först och främst för att man omvände sig från sin synd, men inte nödvändigtvis för att man bekände sin tro på Jesus som världens Herre och Frälsare.
    • Man ska bara döpas i Jesu namn en gång i sitt liv, men om man har döpts på otillräckliga grunder så är det alltså inte fel att döpas en andra gång, eftersom det då egentligen blir det första korrekta dopet.
      • Om någon som blivit döpt som spädbarn men som sen under inga omständigheter tror på Jesus eller lever något kristet liv, men som sedan i vuxen ålder omvänder sig och kommer till tro på Jesus så är det min personliga uppfattning att den personen, i likhet med dessa Johannes-lärjungar i Efesus, bör döpa sig ”igen”. Detta blir dock inte ett ”omdop”, eftersom det första inte var efter egen bekännelse om tro på Jesus som världens Herre och Frälsare, vilket är en nödvändig grund för att döpas i Jesu namn.
  • 6Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade.
    • Det finns en nära koppling mellan dopet i Jesu namn och utgjutandet av den helige Ande:
      • 37När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: ”Bröder, vad skall vi göra?” 38Petrus svarade dem: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva.” (Apg 2:37–38)
      • 14Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, 16eftersom Anden ännu inte hade fallit på någon av dem. De var endast döpta i Herren Jesu namn. 17Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.” (Apg 8:14–17)
      • 44Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. 45Alla troende judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna. 46Ty de hörde dem tala med tungor och prisa Gud. 47Då frågade Petrus: ”Inte kan väl någon hindra att dessa blir döpta med vatten, när de liksom vi har tagit emot den helige Ande?” 48Och han befallde att de skulle döpas i Jesu Kristi namn. Sedan bad de honom stanna några dagar.” (Apg 10:44–48)
    • Alla som tror på Jesus och blir frälsta föds på nytt av den helige Ande och får det nya eviga livet (Joh 3:5, Rom 8:9, 1 Kor 12:3). Men utöver detta kan man också som kristen bli fylld med Guds Ande så att man får övernaturlig kraft att vara ett Jesu vittne (Apg 1:8).
      • Man är alltså som kristen född på nytt av Anden, men behöver inte nödvändigtvis automatiskt ha tagit del av den helige Andes kraft genom att bli döpt i den helige Ande eller bli uppfylld av den helige Ande. Detta ”Andens dop” är något som jag anser att alla kristna bör längta efter och be om. Även om den helige Ande så klart är verksam i och genom alla kristna så är det oerhört värdefullt att även få ta del av denna enorma kraft.
        • Ett exempel på detta hittar vi i Apostlagärningarnas inledning. I samband med att Jesus lämnar jorden så säger han till sina lärjungar: ”Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig. Ty Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige Ande.” (Apg 1:4–5) och lite senare: ”När den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” (Apg 1:8)
        • Lärjungarna tillhörde Jesus och var frälsta, men hade ännu inte tagit del av den kraft som den helige Ande ger. Innan de fick ta del av denna kraft kan vi läsa i texten att lärjungarna var instängda i ett rum (Apg 1:13), men efter dopet i den helige Ande (Apg 2:4) vågar de frimodigt vittna för alla som vill höra att Jesus är Messias och att Joels profetia om den helige Andes utgjutande nu gått i uppfyllelse (Apg 2).
        • Det märkliga med dessa lärjungar i Efesus är att de varken verkar ha blivit födda på nytt av den helige Ande eller tagit del av hans kraft. Förmodligen berodde detta på att hamnade lite mitt emellan Johannes Döparen och Jesus Kristus. Nu kompenseras dock detta med råge när de på ett fantastiskt sätt får ta del av den helige Andes kraft!
    • Det är väldigt viktigt för alla kristna att låta den helige Ande få förvandla vårat inre så att vi blir så lika Jesus som möjligt. Man blir inte perfekt bara för att man har blivit frälst utan det finns väldigt mycket att jobba med och ta itu med. Att lägga av med synd och istället leva ett liv fyllt med kärlek är en livslång process som den helige Ande vill leda oss igenom.
  • 8Sedan gick han in i synagogan och under tre månader predikade han frimodigt. Han samtalade med dem och försökte övertyga dem om det som hör till Guds rike.
    • Paulus mission följer samma mönster som tidigare; han reser till en centralort som fungerar som knutpunkt och börjar först predika för judarna. Det som är något annorlunda med Efesus är att han får predika ovanligt länge, hela tre månader! Därefter vill somliga inte höra mer och han tvingas istället fortsätta förkunnelsen i Tyrannus lärosal.
    • Guds son föddes som människa in i det judiska folket, och de var också de som hade fått Bibeln och förbundet, så det är väldigt naturligt att just de fick höra evangeliet först. Men när evangeliet inte togs emot gick erbjudandet vidare till hedningarna.
      • 16Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken.” (Rom 1:16)
      • 46Då svarade Paulus och Barnabas frimodigt: ”Guds ord måste först predikas för er. Men då ni visar det ifrån er och inte anser er själva värdiga det eviga livet, se, då vänder vi oss till hedningarna.” (Apg 13:46)
      • 43Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån er och ges åt ett folk som bär dess frukt.” (Matt 21:43)
  • 9Men där fanns några som förhärdade sig och inte ville tro utan talade illa om ’den vägen’, så att alla hörde det.
    • Den kristna tron har inte alltid kallats för ”kristendomen”, istället kom den tidigt att kallas för ”Vägen”. I Apostlagärningarna märker vi exempelvis att Paulus först förföljer de som hörde till ”den vägen” (Apg 9:2) men senare omvände sig och själv började gå på ”den vägen” (Apg 24:14).
    • I Gamla Testamentet så används begreppet ”väg” ofta synonymt med ”ett sätt att leva” och används för att kontrastera ”Guds väg” och ”de ogudaktigas väg”. I GT vill Gud att Israels folk ska gå på Guds väg genom att göra vad Gud har befallt Mose (2 Mose 18:20). I Gamla testamentet så är ”Guds väg” synonymt med ”Guds vilja” eller ”Guds befallningar”, och Gud vill att människan inte ska gå ”sin egen väg” utan ”Guds väg” genom att lyda Guds befallningar som Gud gav Israel via Mose.
    • Jesus fortsätter på Gamla Testamentets spår om att det finns två vägar att gå när han upplyser oss om att ”fördärvets väg” är bred och att ”livets väg” är smal (Matt 7:13–14). Men även om Jesus fortsätter på GT:s utstakade väg så finns det en skillnad i hur man går på Guds väg. Istället för att lyfta fram att man som i Gamla Testamentet ska gå på Guds väg genom att lyda Mose lag, så betonar Jesus istället att ”vägen till Fadern” går via honom själv. Enda sättet att komma till Fadern är genom att tro på Jesus och därmed är Jesus vägen (Joh 14:6).
  • Då lämnade han dem och tog lärjungarna med sig, och varje dag höll han samtal i Tyrannus hörsal. 10Detta pågick under två år, så att alla som bodde i Asien, judar och greker, fick höra Herrens ord.
    • Att samlas kring Guds ord är oerhört centralt i det kristna lärjungaskapet och det är ingen slump att vi ägnar så pass stor del åt detta när vi firar Gudstjänst.
      • Det är dock intressant att notera att Paulus undervisade genom att hålla samtal. Det verkar alltså som att han inte höll någon vanlig söndagspredikan så som vi gör idag.
    • Paulus skulle aldrig ha kunnat nå alla som bodde i Asien, d.v.s. västkusten i dagens Turkiet, om inte alla troende hjälptes åt. Om detta skriver Paulus i sitt brev just till Efesus:
      • 11Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. 12De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp,” (Ef 4:11–12)
    • Troligtvis var det under denna tid som Paulus medarbetare grundade församlingarna i Kolosse, Laodicea, och Hierapolis (Kol 1:7, 4:12–17).
    • Under dessa två år (52-54 e.Kr.), skrev Paulus Första Korintierbrevet (1 Kor 16:8) och möjligtvis också Galaterbrevet.
  • 11Gud gjorde ovanliga under genom Paulus händer, 12så att man till och med tog dukar och plagg som varit i beröring med hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut.
    • I det varma klimatet i Efesus användes ofta duk för att torka svetten med eller något liknande. Troligtvis var det dessa dukar som lades på de sjuka.
    • Att dessa mirakler var ovanliga, lär oss först och främst att det finns mirakler och under som borde vara vanliga. Det lär oss också att det finns lite mer normala sätt att bota sjuka, exempelvis att lägga händerna på den som är sjuk och be en enkel bön.
      • Man behöver inte eftersträva det ovanliga bara för att det är lite extra häftigt, men samtidigt bör man vara glad och tacksam när Gud gör ovanliga under.
    • I Apg 5:15 blir folk helade när Petrus skugga faller på dem och i Mark 5:27 blir kvinnan med blödarsjuka helad när hon rör vid Jesus kläder. Det finns dock ingen magi i klädesplaggen i sig själva, utan det står att Gud gjorde dessa under. Om inte Gud gör mirakler hjälper det inte hur många klädesplagg från Paulus, eller till och med Jesus, som vi lägger på de sjuka.
    • Det är inte förvånande för mig att dessa ovanliga under skedde i en missionssituation. Jag tror mission ligger Gud väldigt varmt om hjärtat och han är ofta väldigt snabb på att med under och tecken bekräfta sitt Ord när det predikas för onådda människor.
  • 13Några kringvandrande judiska andeutdrivare tog sig också för att uttala Herren Jesu namn över dem som hade onda andar. De sade: ”Jag besvär er vid den Jesus som Paulus predikar.”
    • På Nya testamentets tid fanns det många professionella ”magiker” eller ”andeutdrivare” eller liknande (Apg 8:9–24, 13:6-12, 16:16-19).
    • Dessa judiska andeutdrivare verkar inte ha haft en egen tro på Jesus som sin Herre och Frälsare utan, troligtvis inspirerade av tidigare nämnda ovanliga under, försökte använda sig av Paulus Gud för att driva ut onda andar.
      • Problemet med detta är att den kristna tron inte är magi, det går liksom inte att ”lära” sig en andlig teknik som om det vore någon slags trollformel. Nej, den kristna tron bygger på att man har en relation med Jesus, och utan den spelar det ingen roll hur duktig man är på Bibeln, hur vältalig man är eller vilken fin titel man har.
        • 25Vid den tiden sade Jesus: ”Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. 26Ja, Fader, detta var din goda vilja.” (Matt 11:25–26)
    • Det är viktigt att alla som betecknar sig själva som kristna har en egen relation med Jesus. Det räcker inte bara att ”tro på den Jesus som pastorn predikar” eller leva på sina föräldrars tro. Det är väldigt viktigt att var och en någon gång i sitt liv tar ställning och medvetet väljer om man vill tro på Jesus eller inte.
  • 15Men den onde anden svarade dem: ”Jesus känner jag till, och vem Paulus är vet jag, men vilka är ni?” 16Och mannen som hade den onde anden kastade sig över dem, övermannade alla och misshandlade dem så svårt att de måste fly ut ur huset, nakna och blodiga.
    • Här ser vi dels vilken otroligt stark kraft det finns i namnet Jesus; de onda andarna måste backa för den som tror på Jesus, men samtidigt vi ser också det farliga i att ge sig in i en kamp med onda andar om man inte har en relation med Jesus.
  •  17Detta fick alla i Efesus veta, både judar och greker, och fruktan kom över dem alla, och Herren Jesu namn blev prisat.
    • Trots att miraklerna hade utförts via Paulus så är det ändå Jesus som prisas, och det är en lärdom som vi aldrig får glömma. När Gud välsignar på olika sätt, så får vi aldrig själva ta åt oss äran för detta. Vi måste också alltid vara på vår vakt så att vi inte upphöjer predikanter eller ledare så mycket att man inte längre ser Jesus.
  • 18Många av dem som trodde kom och bekände öppet vad de tidigare hade gjort. 19Åtskilliga av dem som hade bedrivit trolldom samlade ihop sina böcker och brände upp dem offentligt. Man räknade ut vad de var värda och kom fram till femtiotusen silverdrakmer.
    • En naturlig reaktion på att man har kommit till tro på Jesus är att man vill göra upp med sitt gamla syndiga liv. Någon kanske tömmer sitt barskåp i vasken, någon annan kanske ger tillbaka pengar man roffat åt sig (Luk 19:1-10) eller något liknande, beroende på vilken synd man framförallt har haft i sitt liv innan man blev frälst.
      • Kanske finns det något i ditt liv som du behöver lämna?
    • En silverdrakmer var värd cirka en fjärdedels dagslön, vilket visar oss att värdet på detta bokbål var enormt!
    • Det är viktigt att komma ihåg att de böcker de brände upp var deras egna. Man kan alltså inte som kristen bränna upp alla böcker man anser vara felaktiga eller hälla ut någon annans alkohol. Var och en måste göra upp med sin egen synd.
  • 20På detta sätt hade ordet genom Herrens kraft framgång och visade sin styrka.”
    • Apostlagärningarna 19 är ett bra exempel på vad vi i dag brukar kalla ”väckelse”, och det finns fyra sammanfattande lärdomar:
      • Folk samlades runt Guds ord.
      • Det skedde ovanliga under.
      • Det förekom andlig strid.
      • Folk omvände sig från sitt gamla syndiga liv.

 

Copyright 2013 Christian Mölk – All Rights Reserved.
All Bibeltext kommer från Svenska Folkbibeln om inte annat anges.

1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och vara tillmötesgående och visa vänlighet mot alla människor. 3 Vi var själva en gång oförnuftiga, olydiga och vilsegångna. Vi var slavar under många slags begär och lustar, vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi hatade varandra. 4 Men när Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, 5 frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet, genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, 6 som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare. 7 Detta skedde för att vi skulle stå rättfärdiga genom hans nåd och, som vårt hopp är, bli arvingar till det eviga livet. 8 Detta är ett ord att lita på, och jag vill att du med kraft inskärper det, så att de som tror på Gud vinnlägger sig om att göra goda gärningar. Sådant är gott och nyttigt för människorna. 9 Men undvik dåraktiga dispyter och frågor om släktregister och kiv och stridigheter om lagen. Sådana är skadliga och helt meningslösa. 10 En villolärare skall du visa ifrån dig, sedan du varnat honom en första och en andra gång, 11 eftersom du vet att en sådan är på fel väg och syndar och har dömt sig själv. 

  • 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott
    • Vi kristna behöver ständigt påminna oss själva och varandra att vi ska leva det kristna livet. På grund av vår syndiga natur så har vi väldigt lätt för att glömma göra det som är gott och istället falla bort från Guds vilja.
      • Enligt min personliga åsikt så är nattvarden ett ypperligt bra tillfälle att påminna oss om det viktiga i livet, be Gud om förlåtelse för dumheter vi har gjort och gå vidare rena, fria och förlåtna. Då och då kan det vara bra med någon form av ”nystart” i det kristna livet och nattvarden är en bra utgångspunkt.
      • Det är viktigt att inte fastna i det förflutna utan istället bekänna våra synder, ta emot Guds förlåtelse och gå vidare in i ett välsignat liv.
    • I det likartade brevet till Timoteus så uppmanar Paulus församlingen i Efesus att be för ”kungar och alla i ledande ställning” (1 Tim 2:1-3), men i detta brev så känner sig Paulus nödgad att påminna de kristna på Kreta att ”underordna sig och lyda myndigheter och makthavare”. Församlingen i Efesus var förmodligen betydligt frommare än kretensarna, som Paulus beskriver som ”glupska vilddjur” (Tit 1:12), och Paulus måste därför rikta lite mer grundläggande instruktioner till dem.
      • Återigen ser vi hur Paulus riktar olika instruktioner till olika församlingar beroende på vilka specifika problem den lokala församlingen hade. Detta måste man alltid ha i åtanke när man läser Paulus brev. Det går inte att bara läsa Paulus instruktioner och ogenomtänkt överföra detta bokstavligt in i vår lokala situation. Det viktiga är att förstå de bakomliggande principerna och försöka överföra dessa in i vår tid.
    • Kristna ska inte bara passivt följa lagen och lyda myndigheter, utan ska dessutom vara beredda att ”göra allt som är gott”. Kristna ska inte enbart leva i stillhet och hålla sig på sin kant utan bör engagera sig i samhället och hjälpa till där det behövs. Finns det exempelvis mycket missbrukare i ett samhälle så bör de kristna engagera sig och hjälpa till så gott man kan. Finns det mycket asylsökande bör man hjälpa till med detta, osv, osv.
  • 3 Vi var själva en gång oförnuftiga, olydiga och vilsegångna. Vi var slavar under många slags begär och lustar, vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi hatade varandra.
    • Paulus påminner församlingen på Kreta om att det fanns en tid innan de blev frälsta och att de då levde i ogudaktighet. Även om vi har blivit förlåtna all vår synd så brottas vi alla ändock med fortsatt synd av olika slag. Vi behöver dels vara vaksamma så att vi inte faller tillbaka till hur vi levde innan vi blev kristna, men vi behöver också akta oss för den dag då vi inte längre anser att vi har någon synd. Därför är det så viktigt att regelbundet bekänna vår synd inför Herren och ta emot den förlåtelse som Jesus ger.
    • När vi påminner oss själva om att även vi en gång i tiden var syndare, då är det lättare att visa barmhärtighet mot de som lever i synd idag. Vi har också varit i den situationen tidigare och därför vet vi att det inte är så lätt att sluta synda.
    • När vi påminner oss själva om att vi tidigare har varit syndare, då blir vår tacksamhet till Jesus större. Utan honom så hade vi levt kvar i synden och inte haft någon möjlighet till förlåtelse eller förvandling.
  • 4 Men när Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, 5 frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet,
    • Återigen likställer Paulus Jesus med Gud när han först beskriver Gud som vår Frälsare och sen Jesus Kristus som vår Frälsare, här dessutom i samma mening. Se även Tit 1:3, Tit 1:4, Tit 2:10 och Tit 2:13.
      • Jesus är Guds Son, den andra personen i Treenigheten; Fadern, Sonen och den helige Ande. Jesus har alltid funnits men föddes som människa och är således på samma gång 100 % Gud och 100 % människa.
    • Gud är inte en grym diktator som straffar oss med evigt lidande för att vi inte lyder honom, tvärtom, Gud älskar oss så oerhört mycket så att när vi syndade så sände han sin egen Son för att dö på korset för att frälsa oss från den eviga döden.
    • Jesus namn betyder ”Gud frälser/räddar” och är en tydlig fingervisning om både vem Jesus är, men också hans uppdrag.
    • Vi människor är hopplöst förlorade om inte Gud griper in och räddar oss. Ingenting vi kan göra i oss själva kan befria oss från våra synder eller vår ogudaktighet. Den enda som kan rädda oss är Gud själv, och det har han gjort när Jesus dog på korset och tog alla våra synder på sig och erbjöd oss sin egen rättfärdighet.
    • Gud frälser alla dem som tror på honom, inte på grund av några rättfärdiga gärningar, utan på grund av sin barmhärtighet (Rom 3:21–24, Ef 2:8-9, 2 Tim 1:9).
      • Det finns alltså ingenting vi människor kan ”göra” för att bli frälsta. Frälsningen är en gratis gåva från Gud till oss människor och det enda vi kan ”göra” är att tacksamt ta emot frälsningen genom att börja tro på Jesus. Läs mer om hur man blir kristen.
    • Det är en tydlig kontrast mellan vad Gud har gjort och vad vi människor inte har gjort.
      • Vi människor var hatiska och onda, och kunde inte göra några ”rättfärdiga gärningar” för att bli frälsta.
      • Gud är god och kärleksfull och frälste oss människor på grund av sin barmhärtighet.
      • På grund av Guds nåd kan vi människor ta emot frälsning från våra synder och istället börja leva i Guds godhet.
  • genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, 6 som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare.
    • Innan Gud frälste oss människor så var vi ”smutsiga”, men genom den helige Ande så tvättas vi rena.
    • Jesus säger i Johannes evangelium: ”Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike” (Joh 3:5).
      • När man blir frälst så får man ”nytt liv” och föds in i Guds rike. Det är den helige Ande som utför denna inre ”pånyttfödelse”, något som symboliskt demonstreras när vi döper oss i vatten. I dopet så ”begraver” vi vår gamla människa i vattnet och uppstår till det nya eviga livet när vi kommer upp ur vattnet.
      • Dopet i vatten är en yttre symbolisk demonstration över vad som händer inombords när den helige Ande tvättar oss rena från all synd.
      • Betyder detta att man måste döpa sig för att få ta del av denna nya födelse och därmed bli frälst? Nej, dopet i vatten är en yttre demonstration på något som har skett på insidan i och med att man har bekänt sin tro på Jesus och blivit frälst. Skulle man av någon anledning missa att döpa sig på grund av att man exempelvis hastigt och olustigt dog innan man hann döpa sig så är man givetvis frälst ändå eftersom den helige Ande ger oss det eviga livet när vi tror på Jesus. Men har man möjlighet, vilket dem allra flesta har, då ska man döpa sig i samband med att man blir frälst och född på nytt för att utåt sett demonstrera det som har hänt på insidan. Se även Apg 10:47, Mark 16:16, Luk 23:39-43.
    • Även om vi inte rent fysiskt kan se denna nya födelse, så kan vi förhoppningsvis se dess konsekvenser i våra liv. Den helige Ande ”förnyar” oss och låter oss växa i vår tro.
      • Om vi spenderar tid i bön och Bibelstudium så påverkar detta oss genom att vi får kunskap och insikt om allehanda synder i våra liv. När vi får insikt om vår synd och bekänner den inför Herren, då förlåter han oss och ger oss kraft och förnyelse så att vi kan lägga våra synder bakom oss och istället fylla våra liv med den kärlek och kraft som Gud vill ge oss.
      • Den som kämpar med synd eller saknar ”kraft” i sitt kristna liv bör vända sig till Herren och be om en andlig förnyelse. Lägg märke till att det i texten står ”rikligt utgöt”. Det finns alltså gott om kraft och förnyelse så att det räcker och blir över till alla. Det enda som hindrar oss från att bli fyllda med den helige Andes kraft är att vi är för lata för att be Gud om att utgjuta sin kraft över oss.
        • “Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?” (Luk 11:13)
  • 8 Detta är ett ord att lita på, och jag vill att du med kraft inskärper det, så att de som tror på Gud vinnlägger sig om att göra goda gärningar. Sådant är gott och nyttigt för människorna.
    • Det är en stor skillnad mellan ”frälsning på grund av gärningar” och ”gärningar på grund av frälsning” (Jak 2:14–26).
      • I vers 5 skriver Paulus att vi inte blev frälsta genom våra egna rättfärdiga gärningar, men i vers 8 skriver Paulus att han vill att vi ska vinnlägga oss om att göra goda gärningar.
        • Vi blir inte frälsta på grund av alla våra eventuella goda gärningar. Vi blir frälsta tack vare Guds nåd och som ett resultat av detta kommer det så småningom goda gärningar.
      • Eftersom församlingen på Kreta hade problem med falska lärare (Tit 1:10, 1:14) så kan vi anta att de undervisade felaktigt om just detta, något vi också ser i vers 9. Kanske undervisade de utifrån en felaktig förståelse av Moseböckerna att man måste omskära sig eller lyda alla buden i Mose lag för att kunna bli frälst, en villolära som florerade även i andra sammanhang (Apg 15:1).
    • Det är mycket viktigt, kanske till och med livsavgörande för många människors frälsning, att även vi idag aktar oss för denna villolära. Vi kan och får inte lägga större krav på någon som vill bli frälst än vad Jesus själv förklarade för oss.
      • Den ”minsta” bekännelsen man kan hitta i Bibeln är den som rövaren på korset yttrar till Jesus strax innan han dör: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike.” Jesus svarade: ”Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.” (Luk 23:42–43)
        • Det räckte alltså med att rövaren på korset bad Jesus “tänka” på honom, för att han skulle bli frälst. Han hann varken döpas eller bli välkomnad som medlem i en församling, men han blev frälst ändå.
    • Att få evigt liv och få komma till himlen är givetvis en stor del av frälsningen, men man får inte glömma att Gud även vill att vi ska göra ”goda gärningar” mot varandra. Gud vill att vi ska vara snälla mot varandra och hjälpa alla våra medmänniskor och detta bör vi inte vänta med tills vi kommer till himlen utan börja med redan nu.
  • 9 Men undvik dåraktiga dispyter och frågor om släktregister och kiv och stridigheter om lagen. Sådana är skadliga och helt meningslösa. 10 En villolärare skall du visa ifrån dig, sedan du varnat honom en första och en andra gång, 11 eftersom du vet att en sådan är på fel väg och syndar och har dömt sig själv.
    • Man ska inte undvika som kristen undvika alla dispyter utan ”dåraktiga dispyter”, en liten men ack så viktig skillnad. Den kristna kyrkans historia kryllar av dispyter till höger och vänster, och dessa ”debatter” är ofta viktiga att ta eftersom det kan leda till en större och bättre förståelse av Guds ord.
      • Men när man märker att debatten urartar och inte leder någonstans, då måste man inse att den är skadlig och helt meningslös och då bör man sluta ge villoläraren plats och utrymme i församlingen.
    • Exempel på nutida ”dåraktiga dispyter” är de bloggdebatter som har kretsat kring Jesu gudomlighet och det kristna förhållandet till Mose lag. Om någon vill prata om dessa ämnen så ska man givetvis föra ett samtal, men om man märker att personen ifråga har förhärdat sitt hjärta och förnekar Jesu gudomlighet och insisterar på att vi kristna måste hålla Mose lag, då bör man vänligt men bestämt slutföra debatten.
      • Paulus visar på ett övertydligt sätt i detta brev att Jesus är vår store Gud och Frälsare (Tit 2:13) och att vi inte måste hålla Mose lag eftersom vi är frälsta genom Guds nåd (Tit 3:4-5).
    • I en församling finns det alltid någon eller några som överdriver det teologiska diskuterandet och glömmer bort att man som kristen också bör göra ”goda gärningar”. Då kan det vara bra att påminna dessa om att gå bort från datorn, åtminstone för en sekund, och fundera på om det inte finns något gott man skulle kunna göra för att rent konkret hjälpa någon medmänniska. 

Texten du precis läst ingår i boken “Titus – Den sunda läran och det sunda livet” och går att beställa från Bokshopen.

Titus

 9Efter sin uppståndelse på första veckodagens morgon visade sig Jesus först för Maria från Magdala, som han hade drivit ut sju onda andar ur. 10Hon gick och berättade det för dem som hade varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät. 11Men när de hörde att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det. 12Sedan visade han sig i en annan gestalt för två av dem som var på väg ut på landet. 13De gick också och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda. 14Sedan visade han sig för de elva när de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och hårda hjärtan, då de inte hade trott på dem som hade sett honom uppstånden. 15Och han sade till dem: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. 16Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. 17Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. 18De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska.” 19Sedan Herren Jesus hade talat till dem, blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. 20Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.

  • Sedan visade han sig för de elva när de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och hårda hjärtan, då de inte hade trott på dem som hade sett honom uppstånden.
    • Det var svårt för lärjungarna att tro att Jesus var uppstånden om de inte fick se det själva. Men på det sättet så lärde de sig hur det är för alla andra som inte har sett Jesus med sina egna ögon.
  • Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen.
    • Jesus ger här en befallning som församlingen måste lyda. Att predika evangelium är inte en fritidsaktivitet utan ett uppdrag som församlingens hela liv och väsen bör engagera sig i.
    • Även om Jesus sa ”hela världen” så dröjde det länge innan lärjungarna började röra sig utanför de egna judiska kretsarna.
    • Ett exempel på när Petrus predikar evangelium för judar: Apg 2:14–41.
    • Ett exempel på när Paulus predikar evangelium för greker: Apg 17:22-34.
  • Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd.
    • ”Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.” (Rom 10:9-10).
    • Den som får höra evangelium och tror på Jesus bör döpa sig som ett tecken på att man omvänder sig och är lydig Jesus befallningar.
    • Om man av någon anledning har missat att döpa sig kan man vara lugn eftersom Jesus här visar att det är bristen på tro, inte bristen på dop, som gör att man blir fördömd. Den som med andra ord är döpt men som inte tror riskerar att bli fördömd.
  • Tecken skall följa dem som tror detta.
    • Alla dessa tecken som Jesus räknar upp kommer att följa dem som tror. I Apostlagärningarna finner vi exempel på alla dessa:
      • Paulus driver ut en spådomsande ur en slavflicka (Apg 16:16-18).
      • Lärjungarna börjar alla tala i tungor när de uppfylls av den helige Ande (Apg 2:4).
      • Paulus blir biten av en huggorm utan att bli skadad (Apg 28:3-6).
      • Paulus la sina händer på en sjuk som blev helad (Apg 28:7-9).
    • I den sista versen i detta kapitel så ser vi att dessa tecken ska följa ”ordet” där det predikas. Kristna blir alltså inte alltid räddade när de exempelvis blir bitna av huggormar men kan förvänta sig liknande ting när de predikar evangelium.
  • Sedan Herren Jesus hade talat till dem, blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida.
    • Hade Jesus inte lämnat lärjungarna hade det funnits en risk att de inte tog sitt uppdrag på allvar utan istället förlitade sig på att Jesus skulle göra det.
      • När Jesus gick omkring på jorden så agerade han förebild för alla lärjungar. Med den helige Andes kraft så kan även vi göra storverk (John 14:12).
    • När Jesus sätter sig på Guds högra sida så uppfylls Psalm 110:1.
    • Stefanus fick se Jesus sitta på Guds högra sida strax före han dog martyrdöden (Apg 7:56).
  • Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.
    • Även om Markus evangelium slutar med dessa ord så fortsätter evangelium ända in i våra dagar. Evangelium predikas över hela världen och under och tecken är fortfarande en viktig del i det kristna budskapet.
    • Dessa ord lär oss att vi inte ska sitta och vänta på tecken innan vi går ut och predikar utan vi ska börja predika evangelium och sen förvänta oss att tecken följer.

Texten du precis läst ingår i boken “Markus – Skynda till folkets frälsning” och går att beställa från Bokshopen.

Markus

14 Då trädde Petrus fram tillsammans med de elva och tog till orda och talade till dem: ”Ni judiska män och alla ni som bor i Jerusalem, detta bör ni veta, och lyssna nu på mina ord. 15 Det är inte som ni tror att dessa är berusade. Det är ju bara tredje timmen på dagen. 16 Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel:

17 Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era unga män skall se syner, och era gamla män skall ha drömmar. 18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skall profetera. 19 Jag skall låta under synas uppe på himlen och tecken nere på jorden, blod, eld och rök. 20 Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan Herrens dag kommer, den stora och härliga. 21 Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.

22 Israeliter, lyssna till dessa ord: Jesus från Nasaret var en man som Gud bekände sig till inför er genom kraftgärningar, under och tecken, som Gud genom honom utförde mitt ibland er, så som ni själva vet. 23 Efter Guds fastställda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av dem som är utan lagen spikade ni fast honom på korset och dödade honom. 24 Men honom har Gud uppväckt och löst ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt att han skulle behållas av döden. 25 David säger med tanke på honom:

Jag har alltid Herren för ögonen, han står på min högra sida för att jag inte skall vackla. 26 Därför gläder sig mitt hjärta och jublar min tunga, ja, också min kropp skall vila i det hoppet 27 att du inte skall lämna mig i graven eller låta din Helige se förgängelsen. 28 Du har visat mig livets vägar, och du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.

29 Mina bröder, jag får väl öppet säga er att vår stamfader David är både död och begraven, hans grav finns ibland oss än i dag. 30 Han var profet och visste att Gud med ed hade lovat att sätta någon av hans ättlingar på hans tron. 31 I förväg såg han Kristi uppståndelse och sade: Han skall inte lämnas kvar i graven, och hans kropp skall inte se förgängelsen. 32 Det är denne Jesus som Gud har uppväckt, och vi är alla vittnen till det. 33 Sedan han nu genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern tagit emot den utlovade helige Ande, har han utgjutit detta som ni ser och hör. 34 Ty David har inte farit upp till himlen. Men han säger:

Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, 35 tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter. 36 Därför skall hela Israels folk veta att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort både till Herre och Messias.”

37 När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: ”Bröder, vad skall vi göra?” 38 Petrus svarade dem: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva. 39 Ty er gäller löftet och era barn och alla dem som är långt borta, så många som Herren vår Gud kallar.” 40 Också med många andra ord vittnade han och uppmanade dem: ”Låt er frälsas från detta bortvända släkte.” 41 De som då tog emot hans ord döptes, och så ökade antalet lärjungar den dagen med omkring tre tusen. 

  • Då trädde Petrus fram tillsammans med de elva och tog till orda
    • Petrus var ofta lärjungarnas talesman (Matt 19:27).
    • Det är stor skillnad på Petrus före och efter han blev uppfylld av den helige Ande. Innan vågade han inte ens bekänna sin tro inför en liten flicka, nu bekänner han offentligt inför hela Jerusalem (Mark 14:66-68).
      • På samma sätt kan även vi idag få frimodighet att berätta om våran tro på Jesus när vi blir uppfyllda av den helige Ande.
  • Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel
    • Att vara fylld av Anden leder ofta till att man öppnar sin Bibel och börjar undervisa.
    • Petrus citerar Joel 2:28–32 och förklarar att denna profetia nu har uppfyllts.
  • Och det skall ske i de sista dagarna
    • I och med Jesus så har de sista dagarna börjat (1 Petr 1:20). När Jesus kom första gången så kom han som den lidande tjänaren som dog för mänskligheten. När Jesus kommer andra gången så kommer han att komma i makt och ära. Lärjungarna hade svårt att förstå att Jesus skulle komma två gånger, de trodde att Jesus härlighet skulle visa sig vid hans första ankomst (Apg 1:6).
  • Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.
    • ”Herrens namn” är ”YHWH” eller ”Jag är den jag är” eller ”Jag Är” (2 Mose 3:11–15).
    • Där det på svenska står ”Herren” står det på hebreiska ”YHWH” i Joel 2:32 som Petrus citerar från.
      • När Paulus citerar samma vers från Joel så lyfter han fram att ”om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst.” (Rom 10:9). Paulus menar alltså att om man bekänner att Jesus är Herren/YHWH så blir man frälst.
    • När åhörarna så småningom frågar Petrus vad de ska göra så svarar han: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna.”
      • Istället för att säga ”i Herrens namn” så säger Petrus ”i Jesu namn” vilket återigen kopplar samman Jesus och Herren/YHWH.
  • Efter Guds fastställda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av dem som är utan lagen spikade ni fast honom på korset och dödade honom.
    • Efter att först ha förklarat för sina åhörare att Joels profetia nu har gått i uppfyllelse så byter Petrus fokus till att nu berätta om något ännu viktigare; Jesus död och uppståndelse.
    • Att Jesus dog på korset var inte något misslyckande eller någon slump utan en fastställd plan.
    • Även om Israels folk var delaktiga i korsfästelsen så finns det nu en chans till omvändelse, till och med de som dödade Jesus erbjuds förlåtelse! Oavsett vilka synder vi bär på kan vi alltid vända om, gå till Jesus och be om förlåtelse.
  • David säger med tanke på honom
    • Petrus citerar Psalm 16:8-11 men menar att den psalmen inte kan handla om David eftersom David är död.
    • Gud lovade David att han skulle få en ättling på tronen, nu berättar Petrus att denne ättling är Jesus (2 Sam 7:11–16).
  • Men han säger: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter.
    • Petrus citerar här Psalm 110:1, den mest citerade versen från GT i NT.
    • Stefanus fick strax före sin död se Jesus på Guds högra sida i himlen (Apg 7:54–56).
    • För mer i detta ämne, se min kommentar till Markus 12:35-37.
  • När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: ”Bröder, vad skall vi göra?”
    • När folket får se lärjungarna tala i tungor reagerar de antingen genom att inte förstå eller genom att håna. Det är först när Petrus börjar predika om den korsfäste Jesus som folket vill omvända sig.
    • Petrus har inte direkt försökt smickra sin publik för att sen i slutet av sin predikan ha en handuppräckning och frälsningsinbjudan. Petrus har istället förklarat för sin publik att de är skyldiga till att ha dödat Guds Messias. Trots detta hårda budskap så reagerar ändå folket på detta sätt. Det verkar onekligen som att det är den helige Ande som bevisar för dem att de har gjort fel och manar dem till omvändelse (Joh 16:7-8).
      • På samma sätt bör vi idag vara medvetna om att om vi försöker smickra folk till att bli kristna kommer de att bygga sitt hus på sand (Matt 7:24–27). Det är bättre att lämna allt och radikalt följa Jesus istället för att tro på avstånd (Luk 14:26-27).
    • När Petrus med hjälp av ett svärd försökte rädda Jesus i Getsemane lyckades han bara hugga av örat av en tjänare (Mark 14:47). När Petrus nu istället använder sig av Andens svärd (Ef 6:17), då vill folk bli frälsta. När vi kristna använder oss av världens makt för att sprida kristendomen, då kommer det bara resultera i att folk inte vill lyssna med sina öron, men när vi använder oss av Andens svärd och predikar om Jesus, då kommer den helige Ande att förmå folk att omvända sig.
  • ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva.
    • Eftersom människan har vänt sig bort ifrån Gud så går det inte att komma till Gud om man inte först vänder om. Att omvända sig betyder att inse att man gått fel, ändra riktning i livet och istället följa i Jesu fotspår.
      • Johannes Döparen, Jesus och Petrus predikade alla att omvändelse är det första steget in i Guds rike (Matt 3:2, 4:17).
    • Att döpa sig är det synliga tecknet på att man har omvänt sig och blir starten på det nya omvända livet.
    • Att bli döpt ”i Jesu Kristi namn” inbegriper att man tror att Jesus är den korsfäste och uppståndne ”Herre och Messias” som Petrus nyss beskrivit (Apg 2:36) och att man går in under Jesus auktoritet.
    • När någon väl har blivit frälst så blir alla ens synder förlåtna, de finns inte mer:
      • ”Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull.” (Jer 1:18b).
      • ”Ty jag skall förlåta deras missgärningar och deras synder skall jag inte mer komma ihåg.” (Jer 31:34b).
    • Alla som väljer att tro på Jesus blir födda på nytt av den helige Ande (Joh 3:1-8), och får Guds Ande (1 Kor 12:13).
  • De som då tog emot hans ord döptes, och så ökade antalet lärjungar den dagen med omkring tre tusen.
    • Församlingen ökade i ett slag från 120 medlemmar till omkring 3000! Ytterligare 5000 män kom till tro lite senare (Apg 4:4), och ännu något senare fanns det tiotusentals kristna i Jerusalem (Apg 21:20) och även många präster anslöt sig till tron på Jesus (Apg 6:7).
    • Den romerske historikern Tacitus uppskattade att Jerusalem hade en befolkning på cirka 600 000 runt år 66, så Jesusrörelsen måste ha varit en betydande andel av stadens befolkning.
    • Många av dessa som kom till tro var i Jerusalem som pilgrimer och återvände så småningom till sina hemstäder och kunde där berätta om sin nya tro på Jesus och på så sätt förbereda marken för Paulus och de övriga apostlarnas missionsresor.

Läs resten av Apostlagärningarna från Christian Mölks Bibelkommentarer.

Copyright 2011-2012 Christian Mölk – All Rights Reserved.
All Bibeltext kommer från Svenska Folkbibeln om inte annat anges.

Kontakt
Vill du kontakta mig? Är du intresserad av att bli kristen eller vill komma i kontakt med andra kristna? Hör av dig så hjälper jag dig.
Bibelfrågor
Ställ en Bibelfråga eller läs vad andra har frågat och undrar över.
Bibelämnen
Bläddra bland mängder av olika Bibelämnen jag skrivit om.
Kyrkohistoria
Läs om de gamla troshjältarna och kyrkohistoriens alla debatter, martyrer och missionsframgångar.
Bibelsamtal
Samtalsämnen för dig som har en hemgrupp, cellgrupp eller annan samtalsgrupp.
Bibelkommentarer
Christian Mölks Bibelkommentarer (CMBK) är skrivna på svenska med syfte att förklara Bibeln på ett enkelt sätt.
Böcker
Beställ några av mina Bibelkommentarer och böcker.
Bibelpredikningar
Lyssna på mp3-predikningar som går igenom Bibeltexten vers för vers.