Pastor Christian Mölk | Änglar
Currently viewing the tag: "Änglar"

seraphim_by_alyon94-d9ns2932Serafer stod ovanför honom, var och en hade sex vingar: Med två täckte de sina ansikten, med två täckte de sina fötter och med två flög de.” (Jes 6:2)

När Jesaja i samband med sin kallelse får se in i himmelen, får han se ”serafer”, ett slags änglavarelser med sex vingar var. Varför har de just sex vingar och varför täcker de sina ansikten och fötter med dessa? Som vanligt kan man hitta ledtrådar till detta om man söker i Bibeln.

För det första så täckte seraferna sina ansikten på grund av Guds helighet. I 2 Moseboken 33:20 kan vi läsa att Gud säger till Mose: ”Mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva.” Att vara i Guds närvaro är en så oerhört stark upplevelse att vi förgås i Hans heliga närvaro. Det går att likna med att stirra in i solen; man kan inte göra det någon längre stund utan att till slut bli blind. För att över huvud taget kunna vara i Guds närvaro utan att gå under var seraferna tvungna att täcka sina ansikten.

För det andra så täckte seraferna sina fötter för att visa Gud respekt. I 2 Moseboken 3:5 kan vi läsa att Gud säger till Mose: ”Kom inte hit! Tag av dig skorna, ty platsen där du står är helig mark.”” På samma sätt som att man tar av sig skorna när man går in i någon annans hus eftersom det vore respektlöst att bara klampa in med smutsiga skor i någons hem, så täcker seraferna sina fötter för att visa Gud respekt.

För det tredje så flög seraferna med de resterande två vingarna. Detta signalerar att de tjänstvilligt var redo att omedelbart lyda Guds minsta lilla vink och direkt flyga iväg och utföra Hans vilja.

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att seraferna bekände Guds helighet och sin egen ödmjukhet med fyra av sina vingar, samt använde två vingar till att tjäna Herren. Det är en bra balans som vi borde lära oss av. Vi tjänar Gud bäst när vi inser vår egen litenhet och bekänner Guds storhet.

1I det år då kung Ussia dog, såg jag Herren sitta på en hög och upphöjd tron, och släpet på hans mantel uppfyllde templet. 2Serafer stod ovanför honom, var och en hade sex vingar: Med två täckte de sina ansikten, med två täckte de sina fötter och med två flög de. 3Och den ene ropade till den andre: ”Helig, helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet.” 4Rösten från den som ropade fick dörrposterna och trösklarna att skaka, och huset blev uppfyllt av rök. 5Då sade jag: ”Ve mig, jag förgås! Ty jag är en man med orena läppar och jag bor ibland ett folk med orena läppar, och mina ögon har sett Konungen, Herren Sebaot.” 6Då flög en av seraferna fram till mig. I hans hand var ett glödande kol, som han med en tång hade tagit från altaret. 7Med det rörde han vid min mun och sade: ”När nu detta har rört vid dina läppar, har din missgärning tagits ifrån dig och din synd är försonad.” 8Och jag hörde Herrens röst. Han sade: ”Vem skall jag sända och vem vill vara vår budbärare?” Då sade jag: ”Här är jag, sänd mig!” 9Han sade: ”Gå och säg till detta folk: Ni skall höra och höra, men inte förstå, och ni skall se och se, men inte begripa. 10Förhärda detta folks hjärta, gör deras öron döva och deras ögon blinda, så att de inte ser med sina ögon, hör med sina öron eller förstår med sitt hjärta och vänder om och blir helade.” 11Då frågade jag: ”Hur länge, Herre?” Han svarade: ”Till dess städerna blir öde och ingen bor i dem, husen blir utan folk och landet ligger öde och övergivet. 12Herren skall sända folket långt bort, och ödsligheten skall bli stor i landet. 13När bara en tiondel är kvar i det, skall även den ödeläggas som en terebint eller en ek, av vilken en stubbe lämnas kvar när den fälls. Den stubben skall vara en helig säd.”

  • 1I det år då kung Ussia dog, såg jag Herren sitta på en hög och upphöjd tron, och släpet på hans mantel uppfyllde templet.
    • Ussia, eller Asarja som han också kallas ibland, var kung i Juda de 52 åren mellan cirka 792–740 f. Kr. (2 Krön 26, 2 Kung 15:1–7).
      • Ussia var bara 16 år när han blev kung över Juda, och får generellt ett mycket gott omdöme från Gud: “3Ussia var sexton år när han blev kung, och han regerade femtiotvå år i Jerusalem. Hans mor hette Jekolja och var från Jerusalem. 4Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, alldeles som hans fader Amasja hade gjort. 5Han rådfrågade Gud så länge Sakarja levde, han som lärde honom förstå Guds syner. Så länge han sökte Herren, lät Gud det gå väl för honom.” (2Krön 26:3–5)
        • Värt att notera är att så länge som Ussia ”sökte Herren, lät Gud det gå väl för honom”. Att vara smord till kung eller någon andlig tjänst innebär inte automatiskt att allt går väl. Ett bra andligt ledarskap bygger på att man så gott man förmår försöker leva ett rättfärdigt liv och att man söker Herren.
      • I slutet av Ussias regeringstid begick han ett ödesdigert misstag: “16Men när Ussia hade stärkt sin makt blev hans hjärta högmodigt, till hans eget fördärv. Han handlade trolöst mot Herren, sin Gud, genom att gå in i Herrens tempel för att tända rökelse på rökelsealtaret.” (2Krön 26:16)
        • Även om Ussia för det mesta regerade Juda på ett gudfruktigt och bra sätt, så slutade det tyvärr inte riktigt lika bra. Ussia blev högmodig och gick in i Herrens tempel och tände rökelse, trots att bara präster fick göra detta. Som ett resultat lät Gud spetälska drabba Ussia och han fick leva resten av sina dagar i ett isolerat hus. (2Krön 26:16–21)
      • Detta viktiga kapitel i Jesaja inleds med att konstatera att en rättfärdig kung, som i slutet av sitt liv syndade, nu har dött.
        • Man får en känsla av osäkerhet om framtiden. Vem ska regera Juda rike nu? Om tom. en rättfärdig kung kan falla i synd, vem ska då kunna vara en bra nästa kung?
          • På liknande sätt kan en församling idag drabbas av osäkerhet och modlöshet om församlingens pastor eller någon annan ledare plötsligt lämnar eller faller i synd. Var allt han gjorde fel? Vad händer nu? Vem ska leda församlingen tillbaka på rätt spår?
        • Samtidigt som Jesaja konstaterar att kung Ussia har dött, så får han se Herren Gud sitta på tronen i himlen! Mitt i all osäkerhet, modlöshet och förvirring får Jesaja se att Gud fortfarande har makten.
          • En del människor tror att det inte finns någon tron i himlen, att det inte finns någon Gud som har makt och som vi människor ansvarar inför.
          • Andra människor tror att det finns en tron, men att de själva sitter på den! De tror att de kan göra vad de vill utan att Gud har någon åsikt om det.
          • Bibeln är dock tydlig med att det finns en tron i himlen och det är Herren Gud som sitter på tronen! Vi människor gör rätt i att bekänna att Gud finns och att han har makten, både i hela universum och i våra hjärtan.
  • 2Serafer stod ovanför honom, var och en hade sex vingar: Med två täckte de sina ansikten, med två täckte de sina fötter och med två flög de.
    • Att, som Jesaja och även aposteln Johannes i Uppenbarelseboken kapitel 4, få se in i himlen och beskriva vad man ser, är ungefär lika svårt som för en fisk som tittar upp över vattenytan att beskriva vad som händer på land. Det är en helt annan värld som är svår för oss människor att förstå.
    • Seraferna är någon form av änglavarelser, som tillber Herren dag och natt utan uppehåll (Upp 4).
    • Seraferna täckte sitt ansikte och sina fötter med fyra av sina vingar och flög med två.
      • På grund av Guds helighet är det en oerhört stark upplevelse att vara i Guds närvaro. Att se Gud är som att stirra in i solen, och seraferna täcker sina ansikten för att överhuvudtaget kunna vara i Guds närvaro utan att gå under.
        • Till Mose säger Gud: “20Men mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva.” (2Mos 33:20)
      • Att täcka sina fötter markerar att man visar Gud respekt. På samma sätt som att man tar av sig skorna när man går in i någon annans hus eftersom det vore respektlöst att bara klampa in med smutsiga skor i någons hem, så täcker seraferna sina fötter för att visa Gud respekt.
        • 5Då sade Gud: ”Kom inte hit! Tag av dig skorna, ty platsen där du står är helig mark.”” (2Mos 3:5)
      • Seraferna bekände Guds helighet och sin egen ödmjukhet med fyra av sina vingar, samt använde två vingar till att tjäna Herren. Det är en bra balans som vi borde lära oss av. Vi tjänar Gud bäst när vi på ett ödmjukt sätt inser vår egen litenhet och bekänner Guds storhet.
  • 3Och den ene ropade till den andre: ”Helig, helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet.” 4Rösten från den som ropade fick dörrposterna och trösklarna att skaka, och huset blev uppfyllt av rök.
    • Att bekänna att Gud är helig tre gånger är dels en referens till Guds treenighet, men framförallt är det ett hebreiskt sätt att uttrycka Guds enorma helighet. Om vi på svenska skulle säga ”heligast”, så säger man på hebreiska istället ”helig, helig, helig”.
    • Den dag vi får stå ansikte mot ansikte med Gud, så kommer vi först och främst häpna över Guds helighet, inte nödvändigtvis Guds snällhet, eller något annat av Guds attribut.
  • 5Då sade jag: ”Ve mig, jag förgås! Ty jag är en man med orena läppar och jag bor ibland ett folk med orena läppar, och mina ögon har sett Konungen, Herren”
    • Om Jesaja, som var en profet och en gudsman, inser sin egen orenhet när han får möta Guds helighet, hur ska då vi reagera?
    • Jesaja kan i Guds närvaro inte ens utbrista någon av serafernas vackra bekännelser om Guds helighet, utan upplever istället sina egna brister och sin egen förgänglighet. Hur duktig och rättfärdig Jesaja än var, så var han ingenting jämfört med Gud.
      • Även om man har solat sig ordentligt och är riktigt nöjd med sin fina solbränna, så kommer man ändå inse att man är en blekfis när man kommer till stranden och jämför sig med alla andra. På samma sätt kanske Jesaja var en helig gudsman i jämförelse med de flesta andra i Israel, men i jämförelse med Guds helighet har han ingenting att komma med.
      • Hur duktiga vi människor än är på att leva rättfärdigt och göra goda gärningar, så kommer vi aldrig kunna skryta med det i Guds närvaro. Vi kan endast förlita oss på Guds nåd om vi ska kunna överleva ett möte med Guds helighet. Om vi tror på Jesus så har vi fått löfte om nåd och evigt liv tillsammans med Herren Gud i himlen.
  • 6Då flög en av seraferna fram till mig. I hans hand var ett glödande kol, som han med en tång hade tagit från altaret. 7Med det rörde han vid min mun och sade: ”När nu detta har rört vid dina läppar, har din missgärning tagits ifrån dig och din synd är försonad.”
    • Det glödande kolet som serafen hämtade från Guds altare var så varmt att ängeln var tvungen att använda en tång. Med denna enorma hetta rörde kolet vid Jesajas läppar, ett av den mänskliga kroppens mest känsliga områden. Jesaja verkar dock inte ha känt någon smärta eller bränt sig.
    • Det glödande kolet brände bort Jesajas synd. Givetvis var detta en symbolisk handling. Att tro att man får sin synd förlåten genom att bränna sin mun med glödande kol är inte att rekommendera.
  • 8Och jag hörde Herrens röst. Han sade: ”Vem skall jag sända och vem vill vara vår budbärare?” Då sade jag: ”Här är jag, sänd mig!”
    • Profeten Jesaja fick vara med om denna kallelse till tjänst i sjätte kapitlet, då han redan profeterat i fem kapitel. Det visar oss att Gud kan leda oss vidare eller ge oss en ny kallelse även om vi gått i kyrkan hela vårt liv eller redan har en tjänst.
    • Trots Guds oerhörda makt och helighet, så frågar han efter frivilliga, som kan utföra hans uppdrag. Kunde han inte bara sända en änglahär att förkunna hans vilja för Israel och mänskligheten? Ja, det skulle de ju rent teoretiskt kunna, men Gud har gett det uppdraget till oss människor. Vi som kristna har ett uppdrag och en missionsbefallning att uppfylla, och vi ska inte tro att någon annan kommer att göra det om inte vi gör det.
      • Som pastor kan det ibland vara väldigt lätt att bestämma att vi som församling ska göra det och det, men om man inte lyckas hitta frivilliga som vill göra detta uppdrag, då går det inte att genomföra. Därför är det bättre att fråga vilka som helhjärtat vill tjäna Herren och sen utföra uppdraget tillsammans med dem. Det går inte att tvinga någon att göra något frivilligt, för då är det ju inte frivilligt längre.
    • Att tjäna Gud som predikant, missionär, pastor, ledare, eller som i Jesajas fall; profet, innebär både att man är sänd av Gud, men också att man själv har bestämt sig för att gå.
    • Jesaja svarar omedelbart på Guds kallelse och vill väldigt gärna ställa upp! Vad skapade denna inställning i Jesaja? Jo, han hade för det första mött Gud, för det andra blivit överbevisad om sin synd, för det tredje blivit försonad med Gud, och är nu för det fjärde redo att tjäna
    • En viktig aspekt av Jesajas svar på Guds kallelse, är att han inte själv gick sin egen väg, utan väntade på att Gud skulle sända honom.
  • 9Han sade: ”Gå och säg till detta folk: Ni skall höra och höra, men inte förstå, och ni skall se och se, men inte begripa. 10Förhärda detta folks hjärta, gör deras öron döva och deras ögon blinda, så att de inte ser med sina ögon, hör med sina öron eller förstår med sitt hjärta och vänder om och blir helade.” 11Då frågade jag: ”Hur länge, Herre?” Han svarade: ”Till dess städerna blir öde och ingen bor i dem, husen blir utan folk och landet ligger öde och övergivet. 12Herren skall sända folket långt bort, och ödsligheten skall bli stor i landet. 13När bara en tiondel är kvar i det, skall även den ödeläggas som en terebint eller en ek, av vilken en stubbe lämnas kvar när den fälls. Den stubben skall vara en helig säd.”
    • Gud sa åt Jesaja att predika för ett folk som varken skulle förstå eller begripa. Ett ganska tröstlöst jobb för en predikant.. Anledningen till detta var att Gud skulle döma Israel pga. deras olydnad och upproriskhet. Israels negativa respons på Jesajas profetiska predikningar blir då en bekräftelse på att Israel inte lyssnar på Herren och följaktligen kommer att dömas av Gud.
    • När Guds ord predikas så får det alltid effekt, oavsett om man tar emot eller om man förkastar. Hade Israel lyssnat på Herren och vänt om, så hade de kunnat bli helade, förstått i sitt hjärta, hört med sina öron och sett med sina ögon.
    • Guds dom över sitt olydiga folk i Juda kom ett antal år senare när Juda besegrades av Babylon och sändes i exil.
    • Även om nästan alla i Juda var olydiga och inte ville lyssna på Jesaja, så skulle det finnas en liten, liten rest kvar; en liten stubbe, som lyssnade på Guds ord och bevarades av Herren.

 

Copyright 2016 Christian Mölk – All Rights Reserved.
All Bibeltext kommer från Svenska Folkbibeln om inte annat anges.

1Vid den tiden lät kung Herodes gripa och misshandla några i församlingen. 2Och Jakob, Johannes bror, lät han avrätta med svärd. 3När han såg att detta vann bifall hos judarna, fortsatte han och lät gripa också Petrus. Detta hände under det osyrade brödets högtid. 4Sedan han gripit honom satte han honom i fängelse och gav i uppdrag åt fyra vaktavdelningar, om vardera fyra man, att bevaka honom. Efter påsken ville han ställa honom inför folket. 5Petrus hölls därför kvar i fängelset, och församlingen bad uthålligt till Gud för honom. 6Natten innan Herodes hade tänkt ställa honom inför rätta, låg Petrus och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor, och utanför dörren stod vakter som bevakade fängelset. 7Och se, en Herrens ängel stod där, och ett ljussken lyste upp rummet. Ängeln stötte Petrus i sidan och väckte honom och sade: ”Skynda dig upp!” Då föll kedjorna från Petrus händer, 8och ängeln sade till honom: ”Sätt på dig bältet och ta på dig sandalerna.” Petrus gjorde det, och ängeln sade: ”Ta på dig manteln och följ mig.9Petrus gick ut och följde honom, men han förstod inte att det som skedde genom ängeln var verkligt utan trodde att han såg en syn. 10De gick förbi den första vakten och så den andra och kom sedan till järnporten som ledde ut till staden, och den öppnades för dem av sig själv. Så kom de ut och gick längs en gata, och plötsligt lämnade ängeln honom. 11När Petrus blev sig själv igen sade han: ”Nu vet jag verkligen att Herren har sänt sin ängel och räddat mig ur Herodes hand och från allt som det judiska folket hade väntat sig.12Då han nu insåg vad som hänt, gick han till Marias hus, hon som var mor till den Johannes som kallades Markus. Där var många församlade och bad. 13Petrus bultade på porten, och en tjänsteflicka som hette Rode gick för att öppna. 14När hon kände igen Petrus röst, blev hon så glad att hon i stället för att öppna porten sprang in och berättade att Petrus stod utanför porten. 15De sade till henne: ”Du är tokig!” Men hon höll fast vid att det var så, och då sade de: ”Det är hans ängel.16Under tiden fortsatte Petrus att bulta, och när de öppnade såg de till sin häpnad att det var han. 17Han gav tecken åt dem med handen att vara tysta, och så förklarade han för dem hur Herren hade fört honom ut ur fängelset. Han sade: ”Berätta detta för Jakob och de andra bröderna.” Sedan gick han ut och begav sig till en annan plats. 18På morgonen blev det stor förvirring bland soldaterna. Vad hade det blivit av Petrus? 19När så Herodes skickade bud efter honom och inte fick tag i honom, förhörde han vakterna och befallde att de skulle föras bort. Därefter lämnade han Judeen och for ner till Cesarea och uppehöll sig där.

  • 1Vid den tiden lät kung Herodes gripa och misshandla några i församlingen
    • Denne Herodes Agrippa I var sonson till Herodes den Store som försökte mörda Jesus när han föddes och brorson till Herodes Antipas som avrättade Johannes Döparen och som var inblandad i att Jesus korsfästes.
    • Herodes var uppväxt i Rom, men försökte bevisa sin judiskhet genom att på alla sätt följa de judiska lagarna. Han verkar inte ha brytt sig så mycket om människor, utan snarare om att stärka sin egen makt. Blev det något uppror så dödade han upprorsmakarna. Nu märkte han att många judar tyckte illa om de kristna så han avrättar en av de kristna ledarna.
      • Dock resulterade detta beteende i att han blev den siste judakonungen.
  • 2Och Jakob, Johannes bror, lät han avrätta med svärd
    • Det står inte så mycket om Jakob i Bibeln. Nästan det enda som står är att Jakob tillsammans med Petrus och Johannes var en av Jesus tre närmaste lärjungar och att han säger till Jesus att han kan tänka sig att “dricka samma kalk som Jesus och döpas med samma dop” som Jesus (Mark 10:35–40).
      • Eftersom Jesus svarar jakande på de två bröderna Jakobs och Johannes bön om att få dricka samma kalk som Jesus, så kanske det var just det som Jakob fick göra genom sin martyrdöd.
        • Om Jakob var den förste aposteln som dog, så var Johannes den siste. Båda dessa liv har sina svårigheter. Jakob fick komma till Jesus medan Johannes fick arbeta för Jesus. En apostel måste vara beredd att både leva och dö för Jesus, och det är inte säkert att det ena är lättare än det andra.
      • Det svenska ordet ”martyr” kommer från det grekiska ordet ”martyron” som betyder ”vittne” (Heb 12:1). En martyr är en person som berättar och vittnar om något som man har sett och som man är villig att dö för.
        • En nepalesisk vän till mig blev en ”levande martyr” när han arresterades av den nepalesiska polisen på grund av att han brutit mot lagen genom att predika om Jesus för hinduer. När han hade chansen att fly valde han istället att gå in i fängelset trots att han visste att han inte skulle överleva en fängelsevistelse. Vi bad väldigt mycket för honom och till slut blev han frisläppt.
      • När någon blev fängslad på apostlarnas tid så blev de fastkedjade med en vaktsoldat. Enligt Klemens från Alexandria (150–215) så passade Jakob på att vittna om sin tro på Jesus för sin vaktsoldat. Enligt Klemens så blev den soldaten frälst och senare avrättad tillsammans med Jakob.
  • 3När han såg att detta vann bifall hos judarna, fortsatte han och lät gripa också Petrus
    • När kung Herodes såg att judarna tyckte om att Jakob avrättades så tänker han nu göra samma sak även med Petrus. Ett klassiskt sätt att försöka stoppa en framgångsrik rörelse är att avrätta ledaren. Detta försökte det judiska ledarskapet göra med Jesus, men det ledde dock till att de kristna bara blev bara ännu fler.
    • Kung Herodes vet att Petrus på ett mystiskt sätt har lyckats smita från fängelse förut (Apg 5), så nu låter han fyra vaktsoldater vakta Petrus samtidigt. Dessa fyra vakter byter med fyra andra vakter efter tre timmar, så Petrus var väldigt väl bevakad.
  • 6Natten innan Herodes hade tänkt ställa honom inför rätta, låg Petrus och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor, och utanför dörren stod vakter som bevakade fängelset.
    • Kung Herodes hade ett fängelse och soldater som sina vapen, men församlingens enda vapen var bön. De bad ivrigt natt och dag. När alla dörrar är stängda så är dörren upp till himlen alltid öppen.
    • Petrus ligger och sover natten innan han ska avrättas. Om jag hade varit i en mörk fängelsehåla fastkedjad till vaktsoldater, samt visste att jag skulle avrättas nästa dag, då hade jag INTE kunnat somna…
      • Petrus måste onekligen ha varit väldigt avslappnad och helt lugnt litat på att Gud är med honom, oavsett om han lever eller dör.
  • 7Och se, en Herrens ängel stod där, och ett ljussken lyste upp rummet. Ängeln stötte Petrus i sidan och väckte honom och sade: Skynda dig upp! Då föll kedjorna från Petrus händer, 8och ängeln sade till honom: Sätt på dig bältet och ta på dig sandalerna. Petrus gjorde det, och ängeln sade: Ta på dig manteln och följ mig. 9Petrus gick ut och följde honom, men han förstod inte att det som skedde genom ängeln var verkligt utan trodde att han såg en syn. 10De gick förbi den första vakten och så den andra och kom sedan till järnporten som ledde ut till staden, och den öppnades för dem av sig själv. Så kom de ut och gick längs en gata, och plötsligt lämnade ängeln honom.
    • Samtidigt som Petrus sover så gör en ängel en storslagen entré med ljussken och allt! Men tydligen sover Petrus så djupt att ängeln får försöka väcka honom genom att stöta till honom i sidan. Petrus är så yrvaken att ängeln får tala om för Petrus vad han ska göra.
  • 11När Petrus blev sig själv igen sade han: Nu vet jag verkligen att Herren har sänt sin ängel och räddat mig ur Herodes hand och från allt som det judiska folket hade väntat sig.
    • Varför räddade Gud Petrus och inte Jakob? Varför dog Jakob? Hade inte Gud stor användning av en apostel som Jakob? Detta är svåra frågor som det inte alltid finns svar på. Liknande frågor ställer många av oss idag; ”Varför helade Gud den personen, men inte mig?”
      • Kanske ville Gud visa för oss kristna idag att vi alla måste vara beredda på lidande och förföljelse. Gud har inte anseende till person och det kan drabba vem som helst, till och med en apostel eller pastor.
      • När man blir kristen är det viktigt att tänka igenom om man är både beredd att leva och att dö för Jesus. Båda dessa beslut är viktiga och jag är inte säker på vilket som är svårast.
      • Ibland så låter Gud jobbiga saker hända. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att vi har problem med Gud, utan kanske snarare att Gud leder oss igenom prövningar som så småningom kommer att göra oss starkare.
        • En tyngdlyftare blir ju inte starkare av att sitta på soffan hela dagen, utan genom att lyfta tyngder. På samma sätt blir vi starkare när vi går igenom svårigheter och tvingas bära på tunga bördor.
        • Min personliga erfarenhet är att jag aldrig upplevt Gud vara närmare än när jag gått igenom svårigheter. Vid ett tillfälle blev jag så lycklig av Guds närvaro vid en jobbig händelse att jag råkade utbrista: ”Om detta är lidande så vill jag alltid lida!”
      • Vi människor har en benägenhet att alltid vilja hitta en mening med allt. Men finns det alltid en mening? Eller finns det en mening, men som vi kommer förstå först när vi kommer till himlen? Oavsett om det finns en mening med vårt lidande eller inte, så är det viktiga att Gud blir ärad.
      • Vi får inte alltid veta hur det kommer att gå, men vi kan lära oss av Petrus att vi ändå alltid bör lita på Herren och vara trygga i honom.
  • 12Då han nu insåg vad som hänt, gick han till Marias hus, hon som var mor till den Johannes som kallades Markus. Där var många församlade och bad. 13Petrus bultade på porten, och en tjänsteflicka som hette Rode gick för att öppna. 14När hon kände igen Petrus röst, blev hon så glad att hon i stället för att öppna porten sprang in och berättade att Petrus stod utanför porten. 15De sade till henne: Du är tokig! Men hon höll fast vid att det var så, och då sade de: Det är hans ängel. 16Under tiden fortsatte Petrus att bulta, och när de öppnade såg de till sin häpnad att det var han.
    • För de första kristna var församlingen oerhört viktig. Det första som Petrus gör efter att han har blivit fri, är att gå till sina kristna bröder och systrar.
      • De första kristna hade inga kyrkobyggnader, utan samlades i sina hem. Förmodligen var Maria den som hade störst hus, och därför var hennes hem en naturlig samlingsplats.
        • Ofta gör vi misstaget att bara upphöja de apostlar och pastorer som predikar eller syns på estraden, men om inte Maria hade tjänat Gud med de gåvor som hon hade, då hade församlingen inte kunnat samlas. Det är viktigt att tacka Gud för de människor som helhjärtat tjänar Gud med de gåvor de har fått, men som inte syns lika mycket.
        • Den tidigaste kyrkobyggnad arkeologin har funnit är ett hus från omkring år 232 i Dura-Europos i dagens Syrien. Byggnaden är ett vanligt hus där en vägg mellan två rum har slagits ut för att göra plats för att kunna samla omkring 70 personer. Med andra ord var den första kyrkobyggnaden även den egentligen ett vanligt hem.
      • Ett vanligt hus på Nya testamentets tid hade en port, en innergård och sen själva huset. Församlingen är upptagna i bön och hör inte när Petrus bultar på
        • När tjänsteflickan Rode hör Petrus blir hon så till sig att hon glömmer att öppna och springer in till de andra i huset.
      • Det verkar ha varit lättare för Petrus att komma ut ur fängelset, än in i kyrkan.
        • Ett liknande mönster kan ibland skönjas även i våra församlingar idag. Vi ber om att det ska komma nya människor till kyrkan, men vi släpper inte in dem när de väl kommer!
          • En människa kan ha mött Jesus, blivit härligt frälst och befriad från droger, kriminalitet och missbruk, men lyckas inte komma in i församlingsgemenskapen.
          • En människa som längtar efter Gud, men har tatueringar eller konstiga kläder, och får därmed svårt att fullt ut bli accepterad i församlingen eftersom de andra kristna tittar snett och pratar bakom ryggen.
          • Ibland kan det vara lättare för en person att tack vare Jesus lämna sitt gamla liv i ”fängelse”, än att komma in i den kristna gemenskapen. Det måste vi redan kristna tänka på! Vi som är kristna måste se till så att det är lätt att komma in i våran gemenskap! Det är aldrig den nyfrälstes skyldighet att hitta kristna vänner, det är vårt ansvar att hjälpa till med.
        • Medan Petrus står där utanför och knackar och vill komma in, så håller församlingen på att be till Gud att Petrus ska bli fri. När Rode kommer inspringandes och berättar för församlingen att Petrus har blivit fri, så skriker de åt stackars Rode att hon är tokig! När Rode fortsätter insistera på att Petrus är här, så tror de ändå inte på henne och försöker hitta på alla möjliga konstiga förklaringar. Församlingen var alltså för upptagen med att be så att de inte såg när bönesvaret kom.
          • Även vi svenska kristna har nu länge bett om väckelse. Vi ber om att våra kyrkor ska fyllas av människor som längtar efter Jesus. Denna bön har Gud nu börjat svara på, men kanske inte på det sätt som vi tror.
          • Blickar vi ut över världen kan vi se att det finns ofattbara 60 miljoner människor som lever som flyktingar. Många av dessa kommer från länder som ur ett missionsperspektiv ofta brukar betraktas som ”stängda”, nämligen Syrien, Afghanistan och Somalia. Vi har inte möjlighet att gå till dem och missionera, men istället strömmar dessa människor nu till oss. De har flytt från ett ”fängelse” och knackar nu på vår kyrkdörr och ber om att få komma in. Kommer vi att fortsätta be för dem eller kommer vi att öppna dörren och släppa in dem? Idag har vi en sällan skådad möjlighet att vittna om Jesus i ord och handling för människor vi annars aldrig hade kunnat nå.
          • För en tid sedan, när jag precis hade avslutat en begravningsgudstjänst och var på väg till dagis för att hämta min son, knackade det på dörren till mitt kontor i kyrkan. Det var en afghan som med hjälp av en tolk berättade att han ville “byta religion från muslim till kristen”! Jag blev glad och överraskad och tyckte att hans förslag var mycket bra! Jag bad han komma tillbaka vid 19 eftersom då skulle min afghanske medarbetare vara i kyrkan så han kunde vara med och tolka. Min medarbetare är en duktig evangelist och eftersom han själv är afghan och f.d. muslim känner han den afghanska kulturen och den muslimska religionen. När klockan slog 19 kom afghanen tillbaka, och dessutom hade han tagit med sig en till afghan som också ville bli kristen! Efter ett antal samtal är nu dessa två afghaner frälsta, döpta och aktiva medlemmar i vår församling.
          • Precis som för de första kristna, så står det människor utanför vår kyrka och ”bultar på porten”. Vi har bett om väckelse och nu är den här! Just i detta nu så står människor från andra länder och religioner och knackar på vår kyrkdörr och ber om att få komma in. Vi behöver omfamna dessa människor med Guds kärlek och vittna om vår tro på Jesus för dem. Vi ska behandla dem som vi vill bli behandlade själva. Visst, vi kommer att möta svårigheter, kulturkrockar, brottslighet, etc., etc., men vi kommer att klara detta. Ju allvarligare läget blir, desto större kommer vår förtröstan på Gud att bli. Det är nu vår tro prövas. Det är nu vi svenskar måste lämna vår apatiska bekvämlighet och resa oss upp och lyda vår Mästare!
          • Om din församling ännu inte har öppnat sina dörrar för flyktingarna, så sätt igång så fort som möjligt! Starta ett språkcafé, bjud in till dopskola, öppna kyrkan för ensamkommande ungdomar, osv, osv! Tiden är inne! Det är dags! Skörden är stor, det enda som fattas är arbetare! Skörden är till och med så stor att den som sår och den som skördar kommer att få glädja sig på samma gång! Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd!
          • 35Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. 36Redan nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar kan glädja sig på samma gång. 37Ändå är det ordet sant, att en sår och en annan skördar. 38Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har arbetat, och ni har gått in i deras arbete.”” (Joh 4:35–38)

BibelsamtalOrdet ”ängel” betyder ursprungligen ”sändebud”. Änglar är andliga varelser som Gud har skapat och som på olika sätt är Guds tjänare; oftast genom att förkunna Guds frälsningsbudskap, utföra Guds domar, genom att betjäna människor eller genom att tillbe Gud vid den himmelska tronen. Fyra änglar nämns med namn i Bibeln: Mikael (Jud 9), Gabriel (Luk 1:19), Lucifer (Jes 14:12) och Abaddon (Upp 9:11). En del änglar syndade och föll och kallas därmed ”fallna änglar” eller ”demoner”.

Bibelord

20 Lova Herren, ni hans änglar, ni starka hjältar som utför hans befallning så snart ni hör ljudet av den.” (Ps 103:20)

19 Ängeln svarade honom: “Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud.” (Luk 1:19)

Men när ärkeängeln Mikael tvistade med djävulen om Moses kropp, vågade han inte uttala någon hånfull dom över honom utan sade: “Må Herren straffa dig.” (Jud 9)

35 Samma natt gick Herrens ängel ut och slog 185000 i assyriernas läger. När man steg upp tidigt nästa morgon, då låg där fullt av döda kroppar.” (2 Kung 19:35)

14 Är inte änglarna andar i Guds tjänst, utsända för att hjälpa dem som ska ärva frälsningen?” (Heb 1:14)

20 Men när han funderade över detta, då visade sig en Herrens ängel för honom i en dröm och sade: “Josef, Davids son! Var inte rädd för att ta till dig Maria som din hustru, för barnet i henne har blivit till genom den helige Ande. 21 Hon ska föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus, för han ska frälsa sitt folk från deras synder.”” (Matt 1:20–21)

10 Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske Fars ansikte.” (Matt 18:10)

11 Och alla änglarna stod runt tronen och de äldste och de fyra varelserna, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad” (Upp 7:11)

Samtalsfrågor

  1. Vad är det för skillnad på änglar och människor?
  2. Har du sett, eller hört om någon som har sett en ängel?
  3. Har människor varsin skyddsängel?
  4. Vad är syftet med änglar?
  5. Vad kan vi lära oss av änglarna?
  6. Kan änglar bli frälsta?

Fler intressanta bibelord

1 Kor 6:3, Upp 22:8-9, Matt 26:53, Hebr 1:5–13, Apg 1:10–11, 2 Tess 1:7, Dan 10:1-21

Kontakt
Vill du kontakta mig? Är du intresserad av att bli kristen eller vill komma i kontakt med andra kristna? Hör av dig så hjälper jag dig.
Bibelfrågor
Ställ en Bibelfråga eller läs vad andra har frågat och undrar över.
Bibelämnen
Bläddra bland mängder av olika Bibelämnen jag skrivit om.
Kyrkohistoria
Läs om de gamla troshjältarna och kyrkohistoriens alla debatter, martyrer och missionsframgångar.
Bibelsamtal
Samtalsämnen för dig som har en hemgrupp, cellgrupp eller annan samtalsgrupp.
Bibelkommentarer
Christian Mölks Bibelkommentarer (CMBK) är skrivna på svenska med syfte att förklara Bibeln på ett enkelt sätt.
Böcker
Beställ några av mina Bibelkommentarer och böcker.
Bibelpredikningar
Lyssna på mp3-predikningar som går igenom Bibeltexten vers för vers.