Pastor Christian Mölk | Uppenbarelseboken
Currently viewing the tag: "Uppenbarelseboken"

9Jag, Johannes, er broder, som i Jesus delar lidandet och riket och uthålligheten med er, jag befann mig på den ö som kallas Patmos, för Guds ords och Jesu vittnesbörds skull. 10På Herrens dag kom jag i Anden och hörde bakom mig en stark röst, lik ljudet av en basun, och den sade: 11”Skriv ner i en bokrulle vad du ser och skicka den till de sju församlingarna i Efesus, Smyrna, Pergamus, Tyatira, Sardes, Filadelfia och Laodicea.” 12Jag vände mig om för att se rösten som talade med mig. Och när jag vände mig om, såg jag sju ljusstakar av guld 13och mitt ibland ljusstakarna en som liknade Människosonen, klädd i en fotsid klädnad och omgjordad med ett bälte av guld om bröstet. 14Hans huvud och hår var vitt som vit ull, som snö, och hans ögon var som eldslågor. 15Hans fötter liknade skinande malm som glöder i smältugnen, och hans röst lät som dånet av väldiga vatten. 16I sin högra hand höll han sju stjärnor, och ur hans mun gick ett tveeggat, skarpt svärd, och hans ansikte lyste som solen, när den skiner i all sin kraft. 17När jag såg honom, föll jag ner som död för hans fötter, och han lade sin högra hand på mig och sade: ”Var inte förskräckt. Jag är den förste och den siste 18och den levande. Jag var död, och se, jag lever i evigheternas evigheter och har nycklarna till döden och helvetet. 19Skriv alltså ner vad du har sett och vad som är och vad som skall ske härefter. 20Detta är hemligheten med de sju stjärnorna som du har sett i min högra hand och med de sju ljusstakarna av guld: de sju stjärnorna är de sju församlingarnas änglar, och de sju ljusstakarna är de sju församlingarna.

  • 9Jag, Johannes, er broder, som i Jesus delar lidandet och riket och uthålligheten med er, jag befann mig på den ö som kallas Patmos, för Guds ords och Jesu vittnesbörds skull.
    • Patmos var en fängelseö en bit utanför staden Efesus i dagens västra Turkiet. Många av fångarna som placerades där var politiska fångar som tvingades arbeta på öns stenbrott.
    • Johannes anger att han var på ön Patmos för ”Guds ords och Jesu vittnesbörds skull”. Antingen hade Johannes fängslats av de romerska myndigheterna för att de ansåg att Johannes predikade Guds ord på ett sätt som skapade politisk oro, eller så var Johannes där för att missionera och predika Guds ord för de fängslade.
      • Enligt Eusebius Kyrkohistoria så var aposteln Johannes pastor i församlingen i Efesus när han greps av romerska myndigheter i samband med kejsar Domitianus svåra förföljelser av de kristna. Johannes blev först kastad i kokande olja men överlevde utan någon skada och skickades därefter till Patmos för att slavarbeta på öns stenbrott. Efter Domitianus död år 96 fick Johannes lämna ön och begav sig då tillbaka till Efesus. (Eusebius Kyrkohistoria, bok III, kap 18, 20).
    • Att Johannes skrev Uppenbarelseboken på fängelseön Patmos visar oss att vi inte borde nedslås av varje till synes motgång. Kanske kan Gud använda vår tid i ensamhet eller lidande till något vi inte hade kunnat göra om vi hade fullt upp med en massa annat?
  • 10På Herrens dag kom jag i Anden och hörde bakom mig en stark röst, lik ljudet av en basun, och den sade:
    • ”Herrens dag” är ett återkommande bibliskt uttryck som betyder ”dagen då Herren kommer och ställer allt till rätta, dömer de ogudaktiga och frälser sitt folk” och kallas även ibland för ”domedagen” eller ”Jesu återkomst” (Joel 2:18–32, Mal 4:1-2, 1 Thess 5:2).
      • Den inombibliska tolkningen av denna vers är att Johannes i Anden fick se in i den sista tidens ”Herrens dag”, dvs. dagen då Jesus kommer tillbaka, ställer allt till rätta, dömer världen och räddar sitt folk.
        • Det starkaste argumentet för denna tolkning är att detta är ju just vad Uppenbarelseboken handlar om och vad begreppet har betytt genom hela Bibeln. Om begreppet helt plötsligt har bytt innebörd bör det ju i så fall rimligtvis förklaras någonstans i Bibeltexten.
      • Den kyrkohistoriska tolkningen av denna vers är att begreppet ”Herrens dag” i Uppenbarelseboken innebär dagen då Jesus uppstod, dvs. söndagen.
        • Detta är den vanligaste tolkningen, men enligt mig känns det långsökt att ett begrepp som konsekvent genom hela Bibeln handlat om domedagen utan förklaring byter innebörd och helt plötsligt handlar om söndagen. Det finns inget argument i själva Bibeltexten som visar att så skulle vara fallet.
        • Judarna firade gudstjänst på sabbaten, dvs. på lördagen, något som även de första kristna gjorde, eftersom de flesta var judar. Men allteftersom gled judendomen och kristendomen allt mer isär och de kristna började fira gudstjänst på söndagen (Apg 20:7, 1 Kor 16:2). Söndagen var den första dagen i veckan och dagen då Jesus hade uppstått och man ville börja den nya veckan med att fira Jesu uppståndelse.
      • Johannes inte bara hörde Guds röst eller fick se en syn, han kom dessutom ”i Anden”. Detta innebär att Gud på ett väldigt speciellt sätt lät Johannes få se och uppleva den uppenbarelse han fick skriva ner. Även Petrus (Apg 10:10) och Paulus (Apg 22:17) fick vara med om någonting liknande.
      • Den röst Johannes får höra tillhör Jesus Kristus och är klar, stark och tydlig som en basun. På samma sätt är Guds ord klart, starkt och tydligt och bör således även förkunnas så.
  • 11”Skriv ner i en bokrulle vad du ser och skicka den till de sju församlingarna i Efesus, Smyrna, Pergamus, Tyatira, Sardes, Filadelfia och Laodicea.”
    • Om inte Johannes så tydligt hade blivit instruerad att skriva ner vad han såg hade han kanske behållit denna uppenbarelse för sig själv. Förmodligen var Johannes så tagen av vad han såg att han inte tänkte på att han borde skriva ner detta och ge det vidare.
    • Eftersom siffran sju i Bibeln symboliserar ”fullkomlighet”, ”totalt”, ”allt”, etc., så förstår vi att de budskap som dessa sju församlingar får inte bara är riktade till dem specifikt, utan även generellt till alla församlingar i alla tider. Om vi därför känner igen vår egen lokala församling i någon utav dessa beskrivningar, då gör vi rätt i att även ta till oss av textens uppmaning, instruktion och/eller löfte.
  • 12Jag vände mig om för att se rösten som talade med mig. Och när jag vände mig om, såg jag sju ljusstakar av guld
    • Aposteln Johannes hade vandrat med Jesus i tre och ett halvt år, kände honom väl och hade dessutom fått se Jesu härlighet (Mark 9:1-8). Kanske kände Johannes igen Jesu röst och vände sig om för att få återse sin älskade vän?
    • De sju ljusstakar som Johannes får se påminner om den sjuarmade ljusstaken (även känd som menorahn) som fanns i Jerusalems tempel (2 Mos 25:31-37).
      • Somliga menar att Israels sjuarmade ljusstake symboliserar Israel och dess uppdrag att vara ”ett ljus för hednafolken” (Jes 42:6).
      • I vers 20 ser vi att de sju ljusstakarna symboliserar de sju församlingarna (dvs. alla församlingar i alla tider). Till skillnad från Israels ensamma ljusstake ser vi här sju ljusstakar, vilket visar oss att Gud nu bygger sin församling från jordens alla folkslag, inte bara ett folkslag.
    • På samma sätt som en ljusstake är helt meningslös utan eld, men med eld kan sprida ljus och värme, så är församlingen helt meningslös utan Gud men med den helige Andes eld kan sprida det glada och varma budskapet om Jesus Kristus till världen.
  • 13och mitt ibland ljusstakarna en som liknade Människosonen,
    • Mitt ibland ljusstakarna får Johannes se Jesus, beskriven med samma titel, ”Människosonen”, som profeten Daniel använde om Messias (Dan 7:13–14).
      • Utifrån vårt mänskliga perspektiv är det naturligt att beskriva Jesus som Guds Son, eftersom han är den i treenigheten som kom från himlen till oss. Men utifrån Guds perspektiv är det naturligt att beskriva Jesus som Människosonen, eftersom han är den i treenigheten som föddes som en människa.
    • Att Jesus står mitt ibland ”ljusstakarna” betyder att Jesus är mitt ibland församlingarna. Jesus är inte avlägsen eller långt ifrån någon av oss, utan är nära alla sina församlingar och alltid redo att förmana, hjälpa och vägleda.
    • I versarna som följer så finner vi den enda beskrivningen av Jesus utseende som finns återgiven i Bibeln. Man kan lugnt påstå att den skiljer sig markant från den bild av Jesus som vi är vana vid att se på tavlor och målningar. Detta beror på att när Jesus var på jorden första gången var han här som den lidande tjänaren (Jes 52:13-53:12), men när han kommer tillbaka andra gången kommer han som den evige Konungen (Matt 24:30)!
  • klädd i en fotsid klädnad och omgjordad med ett bälte av guld om bröstet.
    • På Bibelns tid hade bara de som hade råd att inte arbeta en fotsid klädnad. Jesus framstår alltså som en person med makt och rikedom.
    • Bältet av guld påminner om dräkten som Israels överstepräster använde (2 Mos 28:6-8, 2 Mos 29:5, 2 Mos 39:1-5). I Heb 9:11 kan vi se att Jesus är vår överstepräst.
      • En av de uppgifter som Israels präster skulle utföra, var att ta hand om den sjuarmade ljusstaken i templet. De skulle se till så att lågan alltid brann, fylla på med olja vid behov, etc. (4 Mos 4:16). På samma sätt tar Jesus, vår överstepräst, hand om de sju ljusstakarna (församlingarna). Genom att lyssna och ta vara på budskapen Jesus förmedlar till de sju församlingarna så kan vi bli mer brinnande, bli uppfyllda av den helige Ande, etc.
  • 14Hans huvud och hår var vitt som vit ull, som snö, och hans ögon var som eldslågor.
    • Vitt hår var på Bibelns tid, precis som det är idag, ett tecken på ålder och vishet (3 Mos 19:32, Ords 16:31). Jesus är den som alltid har funnits och som äger all vishet.
    • Att Jesus är vit som snö och vit ull är en påminnelse till oss om Guds ord till Jesaja: “Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull.” (Jes 1:18)
    • Eld är i Bibeln ofta symboliskt för dom, prövning och rening eftersom eld tar bort det som är oönskat samtidigt som det behåller det rena (1 Kor 3:10–15, 1 Pet 1:7). Uttrycket ”ögon som eldslågor” innebär att Jesus både ser vad som pågår i alla församlingar och också är den som dömer och bedömer församlingarna.
  • 15Hans fötter liknade skinande malm som glöder i smältugnen, och hans röst lät som dånet av väldiga vatten.
    • Genom att smälta diverse mineraler och bergarter i tillräckligt hög temperatur kan man få fram värdefulla metaller samtidigt som man får bort onödiga slaggprodukter.
      • Genom att förmana och vägleda sina församlingar renar Jesus oss och förfinar oss. När vi lyder Jesu ord helgas och renas vi så att vi blir mer lika Jesus (Rom 8:29).
        • Men den som inte är beredd att gå igenom reningselden får svårt att helgas och utvecklas i sitt lärjungaskap.
      • Den som någon gång har stått vid ett mäktigt vattenfall vet hur öronbedövande ljudet är. När vattnet forsar ner är det omöjligt att höra något annat än vattenfallet.
        • På samma sätt är Guds ord öronbedövande när det talar till oss rakt in i vårt hjärta. I Heb 4:12 kan vi läsa att: “Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.”
  • 16I sin högra hand höll han sju stjärnor, och ur hans mun gick ett tveeggat, skarpt svärd, och hans ansikte lyste som solen, när den skiner i all sin kraft.
    • I vers 20 kan vi se att de sju stjärnorna är de sju församlingarnas ”änglar”.
      • Det grekiska ordet ”angelos” betyder ”budbärare” eller ”sändebud” och syftar i normala fall på en ängel, men kan också syfta på en lokal församlingspastor, eftersom han är en ”budbärare” som predikar Guds ord till församlingen.
    • Det skarpa tveeggade svärdet som går ut från Jesu mun är Guds ord, Bibeln (Ef 6:17).
      • Den som med ett öppet hjärta läser Bibeln kommer då och då upptäcka att man har synd i sitt liv. När man jämför sitt liv med Jesus är det omöjligt att inte inse att man är en syndare. Men när man drabbas av denna kunskap är det inte för att Gud vill trycka ner oss och få oss att känna oss dåliga, utan för att, med hjälp av Guds ord, det tveeggade svärdet, ta bort synden från våra liv.
    • Det är lika omöjligt att titta rakt in i solen som det är att se Jesus i all hans härlighet (Matt 17:2, 2 Mos 33:20).
  • 17När jag såg honom, föll jag ner som död för hans fötter, och han lade sin högra hand på mig och sade: ”Var inte förskräckt.
    • Även om Johannes hade vandrat tillsammans med Jesus i tre och ett halvt år så var synen av den uppståndne Jesus mer än vad Johannes klarade av, och han föll som död ner för Jesu fötter.
      • Det är stor skillnad på den bräckliga kropp vi alla har fötts med, och den uppståndelsekropp vi kommer att få vid Jesu återkomst (1 Kor 15:35-58)!
    • Vem som helst kan bli nervös av att få möta en kändis eller någon viktig person, men att möta Jesus är inte som att möta vem som helst. Jesus är Guds Helige och den enda möjliga reaktionen på att stå inför Gud är att falla ner på knä.
      • Jesus lägger sin hand på den skräckslagne Johannes och tröstar honom. Även om mötet med Jesus är storslaget och mäktigt, så behöver vi inte vara rädda för Jesus.
  • Jag är den förste och den siste 18och den levande. Jag var död, och se, jag lever i evigheternas evigheter och har nycklarna till döden och helvetet.
    • Jesus är ”den förste och den siste”, dvs. Jesus är evig, har alltid funnits och kommer alltid att finnas.
    • Jesus är ”den levande”, dvs. även om han dog på korset så uppstod han och kommer aldrig att dö igen.
    • Jesus har ”nycklarna till döden och helvetet” och ingen som tror på Jesus behöver någonsin vara rädd för att hamna där. Trots att det ofta framställs så, så har inte Djävulen någon som helst makt över helvetet eller vem som ska hamna där eller inte. Det är Jesus som har nycklarna och han är den rättvise domaren (Joh 5:22, Joh 8:16).
  • 19Skriv alltså ner vad du har sett och vad som är och vad som skall ske härefter.
    • Jesus uppmanar Johannes att skriva ner både dåtid, nutid och framtid. Uppenbarelseboken riktar sig både till de sju församlingarnas lokala situation just då för 2000 år sedan, men är samtidigt också ett budskap till alla kristna i alla tider.
    • Uppenbarelseboken är inte en samling med flummiga symboliska händelser utan verklighetsförankring, utan en profetisk skildring av vad som faktiskt kommer att ske. Även om vi inte alltid förstår Uppenbarelseboken till fullo, så kan vi ändå lita på att det som står kommer att ske, eftersom Jesus är det trovärdiga vittnet (Upp 1:5).
  • 20Detta är hemligheten med de sju stjärnorna som du har sett i min högra hand och med de sju ljusstakarna av guld: de sju stjärnorna är de sju församlingarnas änglar, och de sju ljusstakarna är de sju församlingarna.
    • Man får nästan känslan av att Jesus hjälper Johannes lite på traven när han förklarar vad de sju stjärnorna och de sju ljusstakarna symboliserar.
      • Tack vare denna tolkningshjälp förstår vi att inte nödvändigtvis ska bokstavstolka resten av Uppenbarelseboken utan istället försöka förstå vad de olika bilderna symboliserar.
    • Det grekiska ordet ”angelos” betyder ”budbärare” eller ”sändebud” och syftar i normala fall på en ängel, men kan också syfta på en lokal församlingspastor, eftersom han är en ”budbärare” som predikar Guds ord till församlingen.
      • Det mest troliga, i min mening, är att det är församlingens pastor som åsyftas. Han är ledaren för församlingen och också den som får ta emot brevet från Johannes och även den som får läsa upp brevet för sin församling.
    • De sju ljusstakarna symboliserar de sju församlingarna, dvs. alla församlingar i alla tider (se kommentar till vers 12).

 

Texten du precis läst ingår i boken “Uppenbarelseboken 1-3 – De sju församlingarna” och går att beställa från Bokshopen.

Upp

4Från Johannes till de sju församlingarna i Asien: Nåd vare med er och frid ifrån honom som är och som var och som kommer, och från de sju andarna framför hans tron, 5och från Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödde från de döda och härskaren över jordens kungar. Han som älskar oss och har friköpt oss från våra synder med sitt blod 6och som har gjort oss till ett konungadöme, till präster åt sin Gud och Fader, honom tillhör äran och makten i evigheternas evigheter, amen. 7Se, han kommer med molnen, och varje öga skall se honom, även de som har genomborrat honom, och alla jordens stammar skall jämra sig över honom. Ja, amen. 8Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer, den Allsmäktige.

  • 4Från Johannes till de sju församlingarna i Asien:
    • Uppenbarelseboken adresserades först och främst till sju församlingar i Mindre Asien (dagens västra Turkiet) som alla låg placerade så att man kunde göra en rundresa och förmedla budskapet.
  • Nåd vare med er och frid ifrån honom som är och som var och som kommer,
    • Den ”nåd och frid” som Gud ger kommer från Fadern, den helige Ande och Jesus Kristus, dvs. alla tre personer i treenigheten.
    • ”Honom som är och som var och som kommer”, är en beskrivning av Guds namn YHWH (Jag är den jag är), som Gud uppenbarade för Mose vid den brinnande busken (2 Mos 3).
      • ”Jag är den jag är” är ”ehyeh asher ehyeh” på hebreiska och förkortas till ”Jag är” på svenska och ”ehyeh” på hebreiska. När Mose skulle säga Guds namn till Israels folk kunde han naturligtvis inte säga ”Jag är” utan uppmanades av Gud att istället säga ”Han är”, vilket blir ”yhwh” och uttalas oftast ”Yahweh”. Trots att Gud hade sagt att det var detta namn som Israel fick använda så ansåg de att namnet var för heligt för att uttalas, med undantag från vissa tillfällen i templet, så därför uttalade man ”adonaj” (”herre” på svenska) istället för ”yhwh”. I Nya Testamentet finner vi också att man istället för att uttala Guds namn väljer att säga ”himlen” (Luk 15:21). Därav uttrycket ”himmelriket” istället för det mer vanliga ”Guds rike” och därför säger vi ofta att vi ska till ”himlen” när vi egentligen menar att vi ska till ”Gud”.
        • Där det i Svenska Folkbibeln står ”HERREN” med versaler så står det ”yhwh” i den hebreiska grundtexten.
        • När Gamla Testamentet översattes till grekiska så fortsatte de med att undvika att skriva ”yhwh” och skrev istället ”kyrios” (”herre” på svenska).
      • En del språkforskare menar att verbet i Guds namn ”Jag är” inte går att bestämma utan namnet skulle lika gärna kunna vara “Jag var”, “Jag är” eller “Jag kommer att vara”. Av detta kan vi lära oss att Gud är den som har gjort under tidigare och som vi ska minnas och berätta om. Gud är också den som är med oss idag och som vi kan ha en relation till. Gud är också den som kommer att ingripa i framtiden och vi kan lita på att det han säger att han ska göra kommer han också att göra.
      • Eftersom namn i Bibeln ofta är mer än bara ett tilltalsnamn, det säger även något om personens karaktär och personlighet, så vill jag ge ett förslag på hur man kan relatera till Guds namn:
        • Tro på att Gud har skapat dig och frälst dig på korset. Minns vad Gud tidigare har gjort i ditt liv, läs om vad Gud har gjort i Bibeln och fira Gud för allt gott han har gjort.
        • Tro på att Gud är med dig idag. Be Gud om hjälp i små och stora situationer och låt den helige Ande leda dig, uppfylla dig med kraft och göra under i ditt och andras liv.
        • Tro på att Gud kommer att komma tillbaka. Lev med ett hopp om att Gud kommer att straffa det onda och ställa allting till rätta. Det finns någonting mer och större än det vi kan se med våra ögon.
  • och från de sju andarna framför hans tron,
    • Siffran sju symboliserar i Bibeln ”fullkomlighet”, ”fulländning”, ”totalt”, ”perfektion”, ”allt”, etc. När Johannes skriver om Guds ”sju andar” så är det en beskrivning av Guds helige, perfekte och fullkomlige Ande.
  • 5och från Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödde från de döda och härskaren över jordens kungar.
    • Jesus är inte bara Guds vittne, utan dessutom det trovärdiga vittnet”, dvs. vi kan lita på att det Jesus sa och gjorde är Guds sanning. Jesus föddes verkligen av en jungfru på riktigt, Jesus dog verkligen på korset på riktigt, Jesus kommer verkligen att komma tillbaka, på riktigt, osv, osv.
    • Bibeln skildrar ett antal personer som kom tillbaka till livet efter att de hade dött, men som så småningom dog igen. Jesus är den förste att dö och uppstå till det nya och eviga uppståndelselivet som alla som tror på Jesus kommer att få del utav (Rom 8:29).
    • Även om Jesus Kristus är himlens och jordens Herre, så har inte alla människor, kungar och riken ännu accepterat detta och böjt sig inför sin Konung. Men i sinom tid kommer Jesus att inta sin rättmätiga plats (Fil 2:9–11, Upp 5:13).
  • Han som älskar oss och har friköpt oss från våra synder med sitt blod 6och som har gjort oss till ett konungadöme, till präster åt sin Gud och Fader, honom tillhör äran och makten i evigheternas evigheter, amen.
    • Jesu död på korset är det yttersta beviset för att Jesus verkligen älskar oss och är beredd att till och med dö för vår skull (Rom 5:8).
    • Jesus visade sin kärlek till oss genom att ta ifrån oss våra synder. Guds kärlek betyder inte att Gud har överseende med våra synder och låter oss leva hur som helst, utan betyder att Gud vill rädda oss från vår synd och göra oss rena och helgade.
    • Alla som tror på Jesus är Guds ”präster”, dvs. Guds tjänare. I Gamla testamentet förmedlade prästerskapet Guds ord till folket och var folkets representant inför Gud. I Nya testamentets tid, dvs. idag, så har alla som tror på Jesus en uppgift att förmedla Guds ord och be för människor runtomkring.
    • Inte nog med att Jesus älskar oss, har frälst oss och gjort oss till Guds präster, dessutom tillhör äran och makten Jesus i evigheternas evighet! När vi upphöjer och bekänner Jesus på detta sätt så erkänner vi frivilligt det som är den verkliga sanningen, oavsett hur världen runtomkring ser ut, en sanning som världen i sinom tid kommer att inse, antingen frivilligt eller ofrivilligt.
  • 7Se, han kommer med molnen, och varje öga skall se honom, även de som har genomborrat honom, och alla jordens stammar skall jämra sig över honom. Ja, amen.
    • Enligt Apg 1:9–11 så kommer Jesus att komma tillbaka på samma sätt som han for upp till himlen, dvs. han kommer bland molnen.
      • Moln är ofta symbolik för Guds närvaro (2 Mos 13:21, 1 Kung 8:10–11).
    • När Jesus kom till jorden första gången ”antog han en tjänares gestalt då han blev människa” (Fil 2:7) och föddes som ett oförsvarbart litet nyfött barn i en liten by i utkanten av det romerska riket. När Jesus kommer till jorden andra gången, då kommer han att komma som Konung och Herre och INGEN människa, död eller levande, kommer att kunna missa Jesu återkomst!
    • I Sak 12:10 kan vi läsa att Gud kommer att ”utgjuta nådens och bönens Ande” över Israel, ”så att de ser upp till mig som de har genomborrat”. Vi kan även se i Matt 23:39 och Rom 11:25-26, att Israel i den sista tiden kommer att bekänna Jesus som sin Herre. När Jesus kommer tillbaka kommer alltså Israel att med glädje ta emot Jesus, men kommer samtidigt att smärtsamt påminnas om att de inte tog emot honom när han kom första gången.
    • När Jesus kommer tillbaka kommer det finnas frälsta bland alla jordens ”folkslag och stammar och länder och språk” (Upp 7:9).
  • 8Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer, den Allsmäktige.
    • Alfa (A) är den första bokstaven i det grekiska alfabetet och Omega (O) är den sista. Innebörden av denna titel är att Gud är både begynnelsen och änden. Gud är både den som har startat allting och som kommer att slutföra allting. Gud dirigerar och bestämmer över både skapelsen och den sista tiden.
      • En mer korrekt svensk översättning borde alltså vara ”Jag är A och Ö”.
      • Är det Herren Gud eller är det Jesus Kristus som nu titulerar sig själv som ”A och O” och ”den Allsmäktige”? Svaret är ja!
        • I Upp 1:8 är det Herren Gud som är ”A och O” och i Upp 21:6 är det Jesus Kristus som är ”A och O”. Sanningen är att eftersom Fadern, Sonen och Anden är ett (Joh 10:30, 2 Kor 3:17), så är både Herren Gud och Jesus Kristus ”A och O”.
      • Uppenbarelseboken betonar gång på gång att Gud är den som har all makt, att Gud är den Allsmäktige. Ingenting går Gud förbi, och även om världen ser ut att rasa runtomkring, så kan vi lita på att Gud är den som kommer att få sista ordet.

Texten du precis läst ingår i boken “Uppenbarelseboken 1-3 – De sju församlingarna” och går att beställa från Bokshopen.

Upp

1Detta är Jesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart måste ske. Han gjorde det känt genom att sända sin ängel till sin tjänare Johannes, 2som har vittnat om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd, allt vad han själv har sett. 3Salig är den som läser upp och saliga är de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som är skrivet i den. Ty tiden är nära.

  • 1Detta är Jesu Kristi uppenbarelse
    • Ordet ”uppenbarelse” är ”apŏkalupsis” på grekiska och kan översättas till ”avslöjande”, ”manifestation” eller ”uppenbarelse”.
      • Av det grekiska ordet ”apŏkalupsis” har vi fått ordet ”apokalyptik”, vilket är en litterär genre som syftar till att avslöja och uppenbara framtida profetiska händelser framförallt i den sista tiden. Exempel på apokalyptiska texter i Bibeln är: Daniels bok kapitel 7-12, Matteus 24, Markus 13, 2 Thess 2 och Uppenbarelseboken.
    • Det är viktigt att förstå att denna ”uppenbarelse” är Jesu Kristi uppenbarelse”. Det är Jesus som äger denna uppenbarelse och som väljer att visa (uppenbara) den för aposteln Johannes som sen får skriva ner den så att alla vi andra kan få ta del av den.
    • Vad uppenbarar Jesus i denna skrift?
      • För det första så är Uppenbarelseboken en uppenbarelse om Jesus Kristus. I denna skrift får vi veta mer om Jesus och vem som sitter på tronen i himlen.
      • För det andra så avslöjar Jesus en hel del kunskap om den sista tiden, Antikrist och Guds dom.
    • Om vi bara läser Uppenbarelseboken för att få reda på mer om Antikrist eller den sista tiden, då har vi missat skriftens kanske främsta syfte, att uppenbara Jesus Kristus för oss.
  • som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart måste ske.
    • I motsats till en ”apokryf”, vilket betyder ”dölja” eller ”hålla hemligt”, så är Uppenbarelseboken en ”apokalyps”, d.v.s. en ”uppenbarelse” eller ett ”avslöjande”.
      • Uppenbarelsebokens budskap är alltså något som Gud vill att hans tjänare ska veta. Att diskutera och försöka förstå denna skrift ligger alltså i linje med Guds vilja.
    • Vad menas med ”snart”? Tid är ju relativt och vad den ene uppfattar som snabbt uppfattar den andre som långsamt. Det har nu gått 2000 år sedan denna uppenbarelse så med mänskliga mått mätt kan vi nog konstatera att denna profetia inte har gått i uppfyllelse ”snart”, men ur Guds perspektiv så är ju ”en dag som tusen år och tusen år som en dag” (2 Petr 3:8).
      • Ordet ”snart” är ”en tachei” på grekiska och betyder inte nödvändigtvis att det ”snart kommer att ske” utan snarare att när den sista tiden väl börjar, så kommer det ”att ske snabbt”.
        • Denna tolkning stämmer väl överens med Jesu ord i Matt 24:22, där vi kan läsa att den sista tiden kommer att förkortas för ”de utvaldas skull”.
  • Han gjorde det känt genom att sända sin ängel till sin tjänare Johannes, 2som har vittnat om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd, allt vad han själv har sett.
    • Här ser vi att Uppenbarelseboken nedtecknades av Johannes, men vi vet inte exakt vilken Johannes som avses, eftersom det var ett vanligt namn på Nya testamentets tid. Men den bästa gissningen är aposteln Johannes, något som den kristna traditionen är relativt överens om (se exempelvis Justinus Martyrens Dialog med juden Tryphon, kap 81).
      • Enligt Eusebius Kyrkohistoria skrevs Uppenbarelseboken under kejsar Domitianus svåra förföljelser av de tidiga kristna under mitten av 90-talet. (Eusebius Kyrkohistoria, bok III, kap 18).
    • Johannes fick denna uppenbarelse om Jesus Kristus av en ängel, som också vägledde och hjälpte Johannes att förstå uppenbarelsen (Upp 5:2, 10:8-9, 17:7).
  • 3Salig är den som läser upp och saliga är de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som är skrivet i den. Ty tiden är nära.
    • I dag är det vanligt att ha en egen Bibel, men på Nya testamentets tid läste man högt från de bibliska skrifterna när man samlades till gudstjänst (2 Kor3:14). De första kristna lyssnade med andra ord till Bibeln snarare än läste
    • Inte nog med att man bör både läsa och lyssna på Uppenbarelseboken, man bör dessutom även ta vara på Uppenbarelsebokens budskap.
      • Vi vet inte exakt när Jesus kommer tillbaka, därför gäller det att alltid vara beredd på Jesu återkomst. Ett bra sätt att ta vara på Uppenbarelsebokens budskap är därför att leva sitt liv som att Jesus snart kommer att komma tillbaka. Vi bör inte skjuta upp vår helgelse till pensionsåldern, utan istället ständigt utvecklas i vår tro redan här och nu.
        • Eftersom Jesus kommer att komma som ”en tjuv om natten” så riskerar den som inte är ”andligt vaken” och förbereder sig redan här och nu, att missa Jesu återkomst (1 Thess 5:1–11, Matt 25:1-13).
      • Att läsa, lyssna och ta vara på Uppenbarelsebokens budskap är den första av sju ”saligprisningar” i Uppenbarelseboken (Upp 1:3, 14:13, 16:15, 19:9, 20:6, 22:7, 22:14).
        • Somliga kristna anser inte att Uppenbarelseboken bör läsas eller predikas, eller ens vara med i Bibeln. Men om Gud anser denna uppenbarelse så viktig att han sänder en ängel för att avslöja den för oss borde väl vi åtminstone anse den så viktig att vi läser den och anstränger oss för att försöka förstå den?

Texten du precis läst ingår i boken “Uppenbarelseboken 1-3 – De sju församlingarna” och går att beställa från Bokshopen.

Upp

Klicka på länken för att lyssna på Christian Mölk predika eller högerklicka för att ladda hem predikan i mp3 format: Uppenbarelseboken 3:14-22 – Laodicea, den ljumma församlingen – 30:14.

 

Bok-Upp1-3Gillar du Christian Mölks Bibelkommentarer? Beställ i så fall gärna boken “Uppenbarelseboken 1-3 – De sju församlingarna“!

14Skriv till församlingens ängel i Laodicea: Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, upphovet till Guds skapelse: 15Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm. 16Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun. 17Du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken. 18Jag råder dig att av mig köpa guld som är renat i eld, så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med, så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se. 19Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Var därför ivrig och omvänd dig. 20Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig. 21Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron. 22Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna.”

Adressering

  • 14Skriv till församlingens ängel i Laodicea
    • Namnet ”Laodicea” är sammansatt av två grekiska ord som betyder ”folk” och ”styr” eller ”dömer”. Namnet Laodicea kan alltså översättas till ”folkstyre” på svenska.
    • Laodicea, dagens Pamukkale i västra Turkiet, var en mycket rik stad som låg på vägen till Kolosse. Staden raserades i en jordbävning år 60 e.Kr., cirka 35 år innan Uppenbarelseboken, men stadens invånare vägrade ta emot hjälp från Rom, eftersom de var så rika att de inte ville ha hjälp från någon utomstående och istället byggde upp staden själva.
    • Laodicea var känt för sina banker och sin ekonomiska framgång, sin textiltillverkning (framförallt svarta ylletyger) och sin speciella ögonsalva. Produkter från Laodicea exporterades ut över hela den då kända världen. Staden hade även en skola för utbildning av läkare och ett tempel tillägnat läkekonstens gud Asklepios.
    • Stadens svaga punkt var dess dåliga tillgång till vatten. Vattnet kom från staden Hierapolis varma källor via en 10 km lång akvedukt. Väl framme i Laodicea hade det varma vattnet blivit fisljummet och oaptitligt.
      • På grund av Laodiceas bristande tillgång på eget vatten var stadens ledarskap benägna att kompromissa med potentiella fiender eftersom de enkelt kunde riva akvedukten vid en belägring av staden, vilket snabbt skulle leda till att vattnet i staden tog slut. Denna kompromissvillighet gjorde att staden lätt kunde besegras om fienden så ville.
    • Paulus nämner församlingen i Laodicea i Kolosserbrevet (Kol 2:1), och skrev ett eget brev till dem, men som dock har gått förlorat (Kol 4:16).

Presentation

  • Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, upphovet till Guds skapelse
    • Ordet ”amen” betyder ”sann”, ”pålitlig”, ”trovärdig”, ”låt det ske” och används ofta instämmande och bekräftande efter att någon har sagt något, ungefär som att någon efter en mening instämmer med ”så är det”.
      • När man efter att någon har bett en bön eller predikat instämmer med att säga ”amen” innebär det att man håller med om bönens eller predikans innehåll, bekräftar dess sanning och önskar att så skall ske.
      • Att Jesus är ”Amen”, innebär att alla löften Gud har gett om Jesus är sanna och pålitliga, och kommer att ske.
        • 20Ty alla Guds löften har i honom fått sitt ja. Därför får de också genom honom sitt amen, för att Gud skall bli ärad genom oss.” (2Kor 1:20)
      • Att Jesus kallar sig själv för trovärdig och sannfärdig står i kontrast till staden Laodicea, som ju hade en benägenhet att kompromissa med fienden.

Kritik

  • 15Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm. 16Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun.
    • På grund av staden Laodiceas besvärliga tillgång till vatten användes som sagt en 10 km lång akvedukt för att forsla vatten från Hierapolis varma källor. Väl framme i Laodicea hade det varma vattnet svalnat en aning, men inte tillräckligt för att vara kallt vatten. Befolkningen i Laodicea var därmed väl införstådda med hur äckligt ljummet vatten är att dricka, en kunskap som Jesus använder för att förklara för församlingen i Laodicea att även de är fisljumma, andligt sett.
      • Kallt vatten är gott att dricka en varm och solig dag, och varmt té är gott att dricka en sval kväll. Men ljummet vatten är aldrig gott att dricka, och den som utgick ifrån att det serverades kallt vatten eller varmt té, skulle bli så förvånad över det ljumma vattnet att man spontant spydde ut vattnet.
    • Antingen kan man se på denna liknelse som att det vore positivt om församlingen i Laodicea var antingen varm eller kall, eller så kan man se på liknelsen som att om de är varma så tillhör de Guds rike och om de är kalla så tillhör de Världens rike. Eftersom staden hade en benägenhet att vara kompromissande med fienden så är den senare tolkningen av liknelsen ganska så träffande.
      • Församlingen gav sken av sig att vara rik och framgångsrik, men bedömdes av Jesus att vara fattig och naken. Ett annat sätt att förstå liknelsen är att det är helt okej för en kristen att vara rik eftersom man då kan vara generös med sina tillgångar, och det är även okej för en kristen att vara fattig eftersom man då blir mer beroende av Gud. Precis som både varmt och kallt vatten har ett syfte så kan Gud använda både den fattige och den rike för sina ändamål. Men det är svårt för Gud att använda den som ger sken av att vara rik men aldrig vill dela med sig av sina rikedomar eller den som är fattig men som aldrig ber Gud om hjälp. Det är bättre att vara antingen varm eller kall, än att vara ljummen.
    • Några exempel på hur man blir en ljummen kristen:
      • Man har egentligen ingen äkta tro i sitt hjärta, men går till kyrkan eller utför vissa religiösa ceremonier för syns skull. Då är man kall, men värms upp till en ljummen oaptitlig nivå.
      • Man har en brinnande tro i sitt hjärta, men klagar bara på andra utan att tron kommer till uttryck i kärleksfulla handlingar. Då är man varm, men kyls ner och använder till slut bara elden för att värma bänkar i kyrksalen.
      • Man kallar sig själv för pingstvän, andedöpt och väckelsekristen, men läser aldrig sin Bibel, ber aldrig några privata böner och vittnar aldrig om sin tro. Då ger man sken av att vara brinnande för Jesus, men när det väl kommer till kritan är man ljummen.
    • För att undvika att bli ljummen måste man sluta försöka vara både Jesus och världen till lags på samma gång. Att följa Jesus innebär ibland uppoffringar, lidande och förföljelse, och den som ständigt försöker undvika uppoffringar kommer till slut att kompromissa med sin tro, och därmed bli ljummen.
    • Ett bra exempel på en ljummen person är Judas. Han följde Jesus nära samtidigt som han i sitt hjärta höll distans.
    • Den som är ljummen riskerar att bli oanvändbar för Jesus. Precis som i bilden med kallt och varmt vatten så fyller båda sin funktion, men ljummet vatten är odrickbart och en ljummen kristen är oanvändbar.
    • I dagens frikyrkosverige är det omöjligt att inte göra en reflektion över staden Laodiceas svenska namn ”folkstyre” och kopplingen till dess ljummenhet. Finns det en risk att våra föreningsstyrda församlingar leder till ljummenhet? Finns det en risk när alla medlemmar demokratiskt får bestämma över församlingens väl och ve, att vi frestas att lyssna på den aktuella samhällsopinionen istället för Guds ord och därmed tar udden av evangeliet och försöker vara både Jesus och världen till lags på samma gång?

Varning

  • 17Du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken.
    • När de kristna i Laodicea såg på sig själva så såg de bara framgång och succé, precis som staden i allmänhet var rik och framgångsrik. De insåg inte att ju mer de fokuserade på sin egen förträfflighet, desto mindre såg man av Jesu härlighet.
      • Församlingen i Laodicea står som stark kontrast till församlingen i Smyrna, som såg på sig själva som fattiga, men som enligt Jesus var rika (Upp 2:9).
        • Det är inte alltid hur vi själva uppfattar oss som är det mest korrekta, utan hur Gud uppfattar oss.
        • Den som ber får bönesvar, men den som redan har allt man behöver ber sällan och får därmed heller inte speciellt många bönesvar. Så den som är världsligt rik ber mindre och får därmed se mindre av Guds välsignelser i sitt liv. På så sätt är den värdsligt rike ofta andligt fattig.
      • Dagens framgångsteologi har vissa likheter med församlingen i Laodicea, där ekonomisk rikedom ses som en gudomlig välsignelse och rikedom därmed blir ett tecken på att man är nära Gud. En sådan sorts kristendom blir lätt person- och kändisfixerad och upphöjer människor mer än Gud. Det är även lätt att man blir ljummen eftersom man kompromissar mellan värdslig rikedom och from andlighet.
        • Om man, när man läser Jesu kritik mot församlingen i Laodicea, känner igen sig och inser att man är influerad av framgångsteologi, bör man lyssna på Jesu ord och omvända sig.
      • Det hade varit bättre om de kristna i Laodicea hade insett, likt Johannes Döparen, att de själva måste bli mindre och Jesus större (Joh 3:30). Det kristna livet handlar inte om att förhärliga sig själv och lyfta fram sig själv som en superstjärna eller framgångsrik superkristen. Det kristna livet handlar om att ödmjuka sig själv och istället förhärliga och upphöja Jesus med sitt liv. När man som kristen sätter strålkastarljuset på sig själv och sin egen förträfflighet så avslöjar man bara sitt eget förvärldsligande.
      • I kontrast till de kristna i Laodicea som såg på sig själva som ”rika”, så säger Jesus: ”Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket.” (Matt 5:3).
        • Det är inte nödvändigtvis fel i sig att bli rik eller att ha det man behöver, men det är fel att sätta så stor tilltro till värdsliga ting att man känner att man inte behöver Jesus.
        • Vi människor klarar oss inte alltid själva, något som befolkningen i Laodicea borde ha förstått med tanke på alla jordbävningar i området. Även om befolkningen i Laodicea hade byggt upp staden med egna medel utan hjälp utifrån, så borde de förstå att det inte alltid kommer att kunna vara så. Rätt som det är så rasar staden så totalt att alla rika tillgångar är förstörda.
        • För den som är kristen är det viktigt att inte bygga sitt liv på världsliga förgängliga ting, utan på Klippan, Jesus.
          • Så om du är kristen och rik, tacka Gud och var generös med dina tillgångar, men sätt din tilltro endast till Jesus eftersom värdslig rikedom snabbt kan förgås.
          • Den som söker Guds rike först, kommer att få allt det andra också (Matt 6:33).
        • Inte nog med att församlingen i Laodicea var andligt fattig, de var dessutom “blinda” inför sin egen andliga fattigdom.
          • I och med att församlingen i Laodicea skröt om sin egen rikedom basunerade de samtidigt ut sin egen synd. Det är inte synd att vara rik, men det är synd att påstå att man inte längre behöver någonting.
          • Som kristen ledare med ett framgångsrikt arbete kan det säkert vara lätt hänt att man frestas tolka sin egen framgång som Guds välsignelse. Men ens eventuella framgång måste alltid jämföras med Guds ord, inte det man själv mänskligt och världsligt sett tror sig vara framgång.
        • Det finns en stark likhet mellan församlingen i Laodicea och majoritetsbefolkningen i Sverige. Båda säger om sig själva att de är rika och därmed inte behöver Gud utan klarar sig själva.
          • Ett sådant tänkande kan vilken sekund som helst förändras om en katastrof slår till. Först när man inte längre har sin rikedom eller goda hälsa är det vanligt att man söker Gud. Därför är det bättre att börja söka Gud redan här och nu. Därför är det bättre att börja söka Gud redan här och nu, då kanske man till och med slipper hamna i en eventuell katastrof.

Befallning

  • 18Jag råder dig att av mig köpa guld som är renat i eld, så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med, så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se.
    • Laodicea var, som tidigare nämnt, känt för sin ekonomiska framgång, sin textiltillverkning och sin speciella ögonsalva. Jesus använder nu alla dessa tre ting som befolkningen i Laodicea var så stolta över, för att visa att de borde sätta sin tilltro till Jesus istället för sina världsliga framgångar.
      • Den ekonomiskt framgångsrika bankverksamheten i Laodicea ledde inte till andlig rikedom, snarare tvärtom. Men för den som vill bli “rik” på riktigt, med Guds ögon sett, kan när som helst vända sig till Jesus och ta emot Guds gåvor.
      • Laodicea var känt för sina svarta ulltyger, men Jesus erbjuder istället “vita kläder”, som symboliserar renhet och Guds förlåtelse.
      • För att ta emot Jesus ”ögonsalva”, så måste församlingen i Laodicea först inse att de inte kan se. Det är endast de som ödmjukar sig som kan ta emot det som Jesus erbjuder.
  • 19Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Var därför ivrig och omvänd dig.
    • Jesus dissar församlingen i Laodicea totalt, och det kan vara lätt hänt att många i församlingen nog kände sig helt förkastade, så Jesus tillägger att han tillrättavisar dem därför att han faktiskt älskar dem. Det värsta för församlingen hade varit om Jesus hade varit tyst och lämnat dem åt sitt eget öde.
    • Jesus uppmanar församlingen att vända sig bort från sin självtillräcklighet och istället vända sig mot Jesus.

Löfte

  • 20Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.
    • Jesus gav församlingen i Laodicea det stora underbara erbjudandet om frälsning. Jesus står utanför dörren och knackar på. Detta erbjudande riktar Jesus dessutom till alla människor när han säger ”om någon hör min röst”, om vem som helst öppnar dörren så kommer han eller hon att bli frälst.
    • Att hålla måltid tillsammans var i Mellanöstern ett starkt tecken på gemenskap och samhörighet.
    • Jesus riktar inte detta erbjudande specifikt till församlingen, utan till individer. Det är viktigt att förstå att man som individ behöver öppna dörren för Jesus. Jesus tvingar sig inte in, utan väntar tålmodigt på att vi ska acceptera hans erbjudande och öppna dörren.
      • Men det är inte speciellt troligt att man öppnar dörren om man inte först har hört Jesus knacka eller ropa. På samma sätt är det inte speciellt troligt att man tar emot Jesus som sin frälsare om man inte först har hört Guds ord förkunnas.
  • 21Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron.
    • Den som omvänder sig, sätter sin tilltro till Jesus, och därmed ”segrar” över en fisljummen och kompromissande tro som sätter sin tilltro till sig själv istället för Jesus, kommer att få sitta tillsammans med Jesus på hans tron.

Uppmaning

  • 22Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna.
    • Budskapet i detta brev var först och främst riktat till församlingen i Laodicea, men samtidigt ett allmänt budskap till alla kristna som är i liknande situationer.
    • Få kristna vill identifiera sig själva med församlingen i Laodicea, men om du som läser detta känner i ditt hjärta att Anden talar till dig, så bör du lyssna på Jesu ord och ta till dig av kritiken och omvända dig. Det finns stora välsignelser att vänta för den som gör det.

Texten du precis läst ingår i boken “Uppenbarelseboken 1-3 – De sju församlingarna” och går att beställa från Bokshopen.

Upp

Klicka på länken för att lyssna på Christian Mölk predika eller högerklicka för att ladda hem predikan i mp3 format: Uppenbarelseboken 3:7-13 – Filadelfia, den trofasta församlingen – 28:28.

 

Bok-Upp1-3Gillar du Christian Mölks Bibelkommentarer? Beställ i så fall gärna boken “Uppenbarelseboken 1-3 – De sju församlingarna“!

Kontakt
Vill du kontakta mig? Är du intresserad av att bli kristen eller vill komma i kontakt med andra kristna? Hör av dig så hjälper jag dig.
Bibelfrågor
Ställ en Bibelfråga eller läs vad andra har frågat och undrar över.
Bibelämnen
Bläddra bland mängder av olika Bibelämnen jag skrivit om.
Kyrkohistoria
Läs om de gamla troshjältarna och kyrkohistoriens alla debatter, martyrer och missionsframgångar.
Bibelsamtal
Samtalsämnen för dig som har en hemgrupp, cellgrupp eller annan samtalsgrupp.
Bibelkommentarer
Christian Mölks Bibelkommentarer (CMBK) är skrivna på svenska med syfte att förklara Bibeln på ett enkelt sätt.
Böcker
Beställ några av mina Bibelkommentarer och böcker.
Bibelpredikningar
Lyssna på mp3-predikningar som går igenom Bibeltexten vers för vers.