1Herrens ord kom för andra gången till Jona. Han sade: 2”Stig upp och bege dig till Nineve, den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig.” 3Då steg Jona upp och begav sig till Nineve enligt Herrens ord. Men Nineve var en stor stad inför Gud, tre dagsresor lång. 4Och Jona gick en dagsresa in i staden och predikade och sade: ”Om fyrtio dagar skall Nineve bli ödelagt.” 5Och folket i Nineve trodde Gud och lyste ut en fasta och klädde sig i säcktyg, från den störste till den minste av dem. 6När budskapet nådde kungen i Nineve, reste han sig från sin tron och lade av sin mantel och klädde sig i säcktyg och satte sig i aska. 7Sedan utropade och förkunnade man i Nineve enligt kungens och hans stormäns befallning: ”Ingen människa får smaka något, inte heller något djur, vare sig av nötboskapen eller av småboskapen. De får inte föras i bet eller vattnas. 8Både människor och djur skall klä sig i säcktyg. Må var och en ropa till Gud av all kraft och vända om från sin onda väg och från den orätt han gör. 9Vem vet, kanske vänder Gud då om och ångrar sig och vänder sig från sin vredes glöd, så att vi inte förgås.” 10När Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde det inte.
- 1Herrens ord kom för andra gången till Jona. Han sade: 2”Stig upp och bege dig till Nineve, den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig.”
- Inledningen av tredje kapitlet är nästan identiskt med inledningen av första kapitlet. På så sätt förstår vi att Jona är tillbaka där allt började och erbjuds en nystart.
- Trots att Jona gjorde allt i sin makt för att motsätta sig Guds kallelse, så får alltså han omedelbart en ny chans så fort han har omvänt sig. Gud är barmhärtig och nådig!
- När Gud beskriver sig själv med egna ord, så beskriver han sig själv så här:
- “6b”Herren! Herren! – en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd och sanning, 7som bevarar nåd mot tusenden och förlåter överträdelse, synd och skuld, men som inte låter någon bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen och barnbarnen, ja, tredje och fjärde släktledet.”” (2 Mos 34:6–7)
- Denna Guds självbeskrivning återkommer hela 7 gånger i Gamla testamentet (4 Mos 14:18, Neh 9:17, Ps 86:15, 103:8, 145:8, Joel 2:13, Jona 4:2), framförallt sammanfattningen: ”Herren är barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd.”
- Vi människor är inte alls lika ”barmhärtiga och nådiga” som Gud är, men vi borde lära oss av Gud och efterlikna honom så mycket som möjligt.
- När Gud beskriver sig själv med egna ord, så beskriver han sig själv så här:
- Skillnaden mellan första och andra kallelsen är att Gud i första kallelsen berättade mer exakt vad Jona skulle säga till assyrierna i Nineve, medan han denna gång enbart säger åt Jona att predika ”det budskap jag ger dig”.
- Oftast tycker vi att det är jobbigt när Gud bara ger oss minimalt med information, men Gud gör så i omtanke om oss. När Jona fick veta vad han skulle säga till Nineve så flydde han, så vi ser vad för mycket information kan leda till. Ibland är det bättre för oss om vi får veta så lite som möjligt eftersom vi då måste lita mer på Gud, samtidigt som vi inte riskerar bli så rädda för uppdraget att vi flyr.
- Om du får en kallelse av Gud, gör då det som Gud kallar dig till så kommer du att få mer instruktioner allteftersom.
- 3Då steg Jona upp och begav sig till Nineve enligt Herrens ord. Men Nineve var en stor stad inför Gud, tre dagsresor lång.
- I första halvan av berättelsen flydde Jona från Guds kallelse och hamnade tre långa dagar inuti fisken, nu när han istället följer Guds kallelse hamnar han istället inuti den tre dagar långa staden Nineve.
- Det var potentiellt minst lika livsfarligt för israeliten Jona att bege sig in i hjärtat av fiende-folket assyriernas huvudstad Nineve, som det var att befinna sig inuti magen på en fisk i havets djup.
- Jona har nu lärt sig att det är meningslöst att motsätta sig Guds kallelse, Gud får ändå som han vill till slut.
- Dock, istället för att bara skriva ”då begav sig Jona till Nineve”, hintar uttrycket ”då steg Jona upp och begav sig” att han ändock lyder Gud motvilligt, likt en trött gammal gubbe som motvilligt reser sig långsamt och demonstrativt omständigt upp ur soffan för att hämta något som hans gumma ber honom om.
- Nineve hade, enligt Jona 4:11, 120 000 invånare och var utan tvekan en väldigt stor stad med dåtidens mått.
- Förmodligen räknar Jona in Nineves alla omkringliggande samhällen och förorter i uttrycket ”tre dagsresor lång”.
- När man på Jonas tid gjorde ett officiellt statsbesök hos en kung eller i en huvudstad så var det enligt Mellanösterns regler om gästfrihet normalt att ett sådant besök delades upp i tre dagar; den första dagen för ankomst, den andra dagen för ärendet, och den tredje dagen för att återvända. Eventuellt kan man därmed tolka uttrycket ”tre dagsresor lång” som att staden Nineve tog emot Jona som ett officiellt besök och lät honom tala inför kungen.
- Dock är det inte speciellt troligt att det är denna sed som åsyftas, utan snarare stadens storlek, eftersom det står att Jona ”gick en dagsresa in i staden”.
- I första halvan av berättelsen flydde Jona från Guds kallelse och hamnade tre långa dagar inuti fisken, nu när han istället följer Guds kallelse hamnar han istället inuti den tre dagar långa staden Nineve.
- ”Om fyrtio dagar skall Nineve bli ödelagt.”
- Det hebreiska ord som vi översätter till ”ödelagt”, är samma ord som beskriver vad som hände Sodom och Gomorra (1 Mose 19:25).
- Guds utgångspunkt är att han är ”sen till vrede och stor i nåd”, dvs. att han drar sig i det längsta innan han verkställer en dom, och om man omvänder sig så förlåter han direkt. Detta beror dels på att Gud är barmhärtig och nådig, men också på grund av att han älskar oss och inte vill straffa oss.
- När Gud ger en dom, exempelvis som den han ger till Nineve, så finns det alltid en chans till omvändelse.
- 5Och folket i Nineve trodde Gud och lyste ut en fasta och klädde sig i säcktyg, från den störste till den minste av dem.
- Genom att försaka mat och klä sig i simpla och fattiga kläder visar folket i Nineve att de verkligen ångrar sin synd och ber Gud om förlåtelse (Dan 9:3).
- Äkta omvändelse är alltid helhjärtad och den som omvänder sig är redo att ge upp allt för att komma till rätta med Gud.
- Att bara säga att man omvänder sig utan att vara beredd att ändra radikalt på sitt liv är inte en äkta omvändelse.
- Det står aldrig uttryckligen i texten att folket i Nineve omvände sig, men deras handlingar visar att de verkligen gjorde det.
- Att bara säga att man omvänder sig är bara tomma ord så länge som ens ord inte också leder till handling och att man omvänder sig även i praktiken.
- Folkets omvändelse började med att de ”trodde Gud”. Bara för att man slutar synda behöver inte det nödvändigtvis betyda att man även har omvänt sig.
- En alkoholist som slutar dricka alkohol blir inte frälst bara för att han har slutat med sina problem, han blir frälst först när han vänder sig till Gud och tror på honom.
- Den här omvändelsen hade aldrig inträffat om inte Jona hade predikat Guds ord för folket.
- En äkta väckelse startar alltid med att människor får höra Guds ord, inser sin synd och omvänder sig.
- En s.k. ”väckelse” som har sin grund i ett jippo eller som enbart lockar med mirakler utan att dessutom predika Guds ord, kan dra till sig mycket folk, men kommer aldrig att leda till omvändelse.
- En äkta väckelse startar alltid med att människor får höra Guds ord, inser sin synd och omvänder sig.
- Vad gjorde Jona till en så duktig ”väckelsepredikant” eller ”domedagsprofet”? Kanske fanns det människor i Nineve som till en början inte ville lyssna på Jona eftersom han själv hade syndat, men det misslyckandet gjorde bara Jonas budskap ännu starkare eftersom han visste vad han pratade om. Han hade själv omvänt sig och visste vad det innebar.
- Ofta är det de människor som har misslyckats i livet som Gud kan använda allra mest. När Gud får upprätta och förlåta en människa som syndat och misslyckats, då blir den personen en levande reklampelare som bevisar att budskapet som predikas är sant.
- Nineve klarade sig undan Guds dom denna gång, men förstördes dock 150 år senare, år 612 f.Kr., av kaldéerna och mederna (Sef 2:13–15).
- Efter Nineves totala ödeläggelse så glömdes staden bort och hittades först av arkeologer på 1840-talet strax utanför Mosul i dagens Irak.
- Att staden glömdes bort stämmer väl överens med Nahums profetia: ”Detta har Herren bestämt om dig: ingen skall föra ditt namn vidare.” (Nah 1:14, Bibel 2000).
- En kuriosa-detalj är att många forskare och vetenskapsmän på 1800-talet var mycket skeptiska till Bibelns tillförlitlighet eftersom inga arkeologer hade hittat några som helst utombibliska bevis för att kung Sargon, som nämns i Jesaja 20:1, någonsin hade existerat. Men under de arkeologiska utgrävningarna av Nineve, ledda av fransmannen Paul-Émile Botta, hittade man inte bara inskriptioner med kung Sargons namn utan även en beskrivning av assyriernas erövring av Samaria (2 Kung 17:5-6).
- Den troende litar på att Bibeln stämmer, även när det inte finns några bevis, men den otroende kommer alltid att hitta påstådda ”fel” i Bibeln. Ända tills forskarna hittar bevis som visar att Bibeln trots allt stämde.
- Det finns även arkeologer som menar sig ha hittat bevis för två kortare perioder av monoteism i Nineve ungefär samtida med profeten Jona (700-talet före Kristus).
- Efter Nineves totala ödeläggelse så glömdes staden bort och hittades först av arkeologer på 1840-talet strax utanför Mosul i dagens Irak.
- Genom att försaka mat och klä sig i simpla och fattiga kläder visar folket i Nineve att de verkligen ångrar sin synd och ber Gud om förlåtelse (Dan 9:3).
- 8Både människor och djur skall klä sig i säcktyg.
- Att även djuren blev klädda i säcktyg följer mönstret i Jona bok att Gud är hela jordens Gud, inte bara Israels. Gud är alla människors Gud, inte bara israeliternas utan även assyriernas. Gud är inte bara Gud i Israel utan har även makt över havet och stormarna, över fiskarna i havet och över djuren i Nineve. Gud är hela universums Gud och bryr sig till och med om djuren.
- Må var och en ropa till Gud av all kraft och vända om från sin onda väg och från den orätt han gör.
- Detta är hjärtat i vad omvändelse innebär, att man vänder om från sin onda väg och ropar av all kraft till Gud.
- Utifrån Jona bok kan omvändelse beskrivas så här:
- Tro på Gud (vers 5a)
- Visa din ånger (vers 5b)
- Ropa till Gud av all din kraft (vers 8a)
- Sluta göra det onda (vers 8b)
- Hoppas på att Gud förlåter dig (vers 9)
- 10När Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde det inte.
- När vi människor skall döma en mördare, så kommer han att få sitt straff även om han ångrar sig. När Gud såg hur Nineve ångrade sig så avstod han från det straff som de i rättvisans namn borde ha fått för de synder de gjort. Det är tur för oss människor att Gud ger oss nåd istället för rättvisa när vi omvänder oss.
- På grund av att Jona var tre dagar och tre nätter i havets djup för att sen predika omvändelse för hedningarna, så omvände de sig och fick ta emot Guds nåd och slapp Guds dom. På samma sätt var Jesus död i tre dagar och tre nätter för att alla som tror på Jesus och omvänder sig ska få sina synder förlåtna och räddas från domen.
- Det är viktigt att komma ihåg att Gud inte straffar den som har omvänt sig. Vi ska inte anklaga oss själva i onödan och må dåligt över något som Gud har förlåtit.
- Däremot kan Gud låta oss gå igenom en period av omdaning i samband med vår omvändelse. Men detta är inte som ett straff utan som ett sätt för Gud att göra en nystart i våra liv och vänja oss av med de synder vi gjort och istället ge oss någonting nytt i livet.
- När Gud ger en dom så är i den domen alltid inräknat ett erbjudande om nåd, ifall man omvänder sig. Genom profeten Jeremia säger Gud:
- “7Ena gången talar jag om ett hednafolk och ett rike att jag vill rycka upp, bryta ner och förgöra det. 8Men om det hednafolk som jag har talat om vänder om från sin ondska, ångrar jag det onda som jag hade tänkt göra mot det.” (Jer 18:7–8)
- När vi människor skall döma en mördare, så kommer han att få sitt straff även om han ångrar sig. När Gud såg hur Nineve ångrade sig så avstod han från det straff som de i rättvisans namn borde ha fått för de synder de gjort. Det är tur för oss människor att Gud ger oss nåd istället för rättvisa när vi omvänder oss.
Texten du precis läst ingår i boken “Jona – Den ofrivillige missionären” och går att beställa från Bokshopen.