Pastor Christian Mölk | Väckelse | Page: 2
Currently viewing the tag: "Väckelse"

1Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesus, sedan han rest genom höglandet. Där träffade han några lärjungar, 2och han frågade dem: ”Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?” De svarade honom: ”Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten.” 3Då frågade han: ”Vilket dop blev ni döpta med?” De svarade: ”Med Johannes dop.” 4Paulus sade: ”Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.” 5När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn. 6Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade. 7Tillsammans var det omkring tolv män.

8Sedan gick han in i synagogan och under tre månader predikade han frimodigt. Han samtalade med dem och försökte övertyga dem om det som hör till Guds rike. 9Men där fanns några som förhärdade sig och inte ville tro utan talade illa om ’den vägen’, så att alla hörde det. Då lämnade han dem och tog lärjungarna med sig, och varje dag höll han samtal i Tyrannus hörsal. 10Detta pågick under två år, så att alla som bodde i Asien, judar och greker, fick höra Herrens ord.

11Gud gjorde ovanliga under genom Paulus händer, 12så att man till och med tog dukar och plagg som varit i beröring med hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut. 13Några kringvandrande judiska andeutdrivare tog sig också för att uttala Herren Jesu namn över dem som hade onda andar. De sade: ”Jag besvär er vid den Jesus som Paulus predikar.” 14Det var sju söner till en viss Skevas, en judisk överstepräst, som gjorde så. 15Men den onde anden svarade dem: ”Jesus känner jag till, och vem Paulus är vet jag, men vilka är ni?” 16Och mannen som hade den onde anden kastade sig över dem, övermannade alla och misshandlade dem så svårt att de måste fly ut ur huset, nakna och blodiga. 17Detta fick alla i Efesus veta, både judar och greker, och fruktan kom över dem alla, och Herren Jesu namn blev prisat.

18Många av dem som trodde kom och bekände öppet vad de tidigare hade gjort. 19Åtskilliga av dem som hade bedrivit trolldom samlade ihop sina böcker och brände upp dem offentligt. Man räknade ut vad de var värda och kom fram till femtiotusen silverdrakmer. 20På detta sätt hade ordet genom Herrens kraft framgång och visade sin styrka.” 

  • 1Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesus, sedan han rest genom höglandet.
    • Efesus, även kallat ”Asiens ljus”, är idag en ruinstad i Turkiet, men var på Nya testamentets tid världens fjärde största stad och låg vid Mindre Asiens västkust. Efesus drog till sig mycket folk, dels för att staden på grund av dess geografiska läge var en knutpunkt för handel, men också för att många religiösa pilgrimer vallfärdade till Efesus för att se ett av antikens sju underverk, Artemistemplet.
  • Där träffade han några lärjungar, 2och han frågade dem: ”Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?”
    • När Paulus kommer till Efesus träffar han några lärjungar som han av någon anledning känner sig föranledd att fråga om de tog emot den helige Ande när de kom till tro. Dessa lärjungar har tidigare varit lärjungar hos Johannes Döparen och har högst troligtvis fått höra om Messias, men de har samtidigt en väldigt begränsad kunskap om Jesus och allt han har gjort.
  • De svarade honom: ”Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten.”
    • Joel profeterade att Gud i den sista tiden skulle utgjuta den helige ”över allt kött” (Joel 2:28), något som också hände när den helige Ande föll över lärjungarna på pingstdagen (Apg 2:1-4).
    • Även om det har gått ett antal år sedan pingstdagen så är den helige Andes utgjutande fortfarande relativt nytt och det är därför inte speciellt konstigt att dessa lärjungar inte har hört talas om det.
  • 3Då frågade han: ”Vilket dop blev ni döpta med?” De svarade: ”Med Johannes dop.”
    • När Johannes Döparen jämför sig själv med Jesus så säger han: ”Jag döper er i vatten till omvändelse, men den som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte ens värd att ta av honom hans sandaler. Han skall döpa er i den helige Ande och i eld.” (Matt 3:11)
      • Det finns alltså en tydlig koppling mellan dopet i Jesu namn och den helige Andes utgjutande, en koppling som inte finns i samband med Johannes dop. Även om lärjungarna i Efesus var frälsta i och med sin tro på Jesus så hade de ännu inte tagit del av den helige Ande, en erfarenhet och hjälp i det kristna livet som är oerhört viktig.
    • En liknande situation finner vi i Apg 18, där Apollos predikar ivrigt om Jesus, samtidigt som han bara har hört talas om Johannes dop. Han undervisas mer grundligt av Priskilla och Akvila.
    • Alla dessa ”Johannes-lärjungar” är ett resultat av den övergångsfas mellan Gamla och Nya testamentet som uppstod på grund av Johannes Döparens tjänst. Detta är inte lika aktuellt idag, men kan möjligtvis jämföras med människor från andra religioner som börjar tro på Jesus utan att egentligen ha läst Bibeln eller tagit del av kristen undervisning.
  • 4Paulus sade: ”Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.” 5När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn.
    • När man döptes av Johannes gjorde man det först och främst för att man omvände sig från sin synd, men inte nödvändigtvis för att man bekände sin tro på Jesus som världens Herre och Frälsare.
    • Man ska bara döpas i Jesu namn en gång i sitt liv, men om man har döpts på otillräckliga grunder så är det alltså inte fel att döpas en andra gång, eftersom det då egentligen blir det första korrekta dopet.
      • Om någon som blivit döpt som spädbarn men som sen under inga omständigheter tror på Jesus eller lever något kristet liv, men som sedan i vuxen ålder omvänder sig och kommer till tro på Jesus så är det min personliga uppfattning att den personen, i likhet med dessa Johannes-lärjungar i Efesus, bör döpa sig ”igen”. Detta blir dock inte ett ”omdop”, eftersom det första inte var efter egen bekännelse om tro på Jesus som världens Herre och Frälsare, vilket är en nödvändig grund för att döpas i Jesu namn.
  • 6Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade.
    • Det finns en nära koppling mellan dopet i Jesu namn och utgjutandet av den helige Ande:
      • 37När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: ”Bröder, vad skall vi göra?” 38Petrus svarade dem: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva.” (Apg 2:37–38)
      • 14Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, 16eftersom Anden ännu inte hade fallit på någon av dem. De var endast döpta i Herren Jesu namn. 17Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.” (Apg 8:14–17)
      • 44Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. 45Alla troende judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna. 46Ty de hörde dem tala med tungor och prisa Gud. 47Då frågade Petrus: ”Inte kan väl någon hindra att dessa blir döpta med vatten, när de liksom vi har tagit emot den helige Ande?” 48Och han befallde att de skulle döpas i Jesu Kristi namn. Sedan bad de honom stanna några dagar.” (Apg 10:44–48)
    • Alla som tror på Jesus och blir frälsta föds på nytt av den helige Ande och får det nya eviga livet (Joh 3:5, Rom 8:9, 1 Kor 12:3). Men utöver detta kan man också som kristen bli fylld med Guds Ande så att man får övernaturlig kraft att vara ett Jesu vittne (Apg 1:8).
      • Man är alltså som kristen född på nytt av Anden, men behöver inte nödvändigtvis automatiskt ha tagit del av den helige Andes kraft genom att bli döpt i den helige Ande eller bli uppfylld av den helige Ande. Detta ”Andens dop” är något som jag anser att alla kristna bör längta efter och be om. Även om den helige Ande så klart är verksam i och genom alla kristna så är det oerhört värdefullt att även få ta del av denna enorma kraft.
        • Ett exempel på detta hittar vi i Apostlagärningarnas inledning. I samband med att Jesus lämnar jorden så säger han till sina lärjungar: ”Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig. Ty Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige Ande.” (Apg 1:4–5) och lite senare: ”När den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” (Apg 1:8)
        • Lärjungarna tillhörde Jesus och var frälsta, men hade ännu inte tagit del av den kraft som den helige Ande ger. Innan de fick ta del av denna kraft kan vi läsa i texten att lärjungarna var instängda i ett rum (Apg 1:13), men efter dopet i den helige Ande (Apg 2:4) vågar de frimodigt vittna för alla som vill höra att Jesus är Messias och att Joels profetia om den helige Andes utgjutande nu gått i uppfyllelse (Apg 2).
        • Det märkliga med dessa lärjungar i Efesus är att de varken verkar ha blivit födda på nytt av den helige Ande eller tagit del av hans kraft. Förmodligen berodde detta på att hamnade lite mitt emellan Johannes Döparen och Jesus Kristus. Nu kompenseras dock detta med råge när de på ett fantastiskt sätt får ta del av den helige Andes kraft!
    • Det är väldigt viktigt för alla kristna att låta den helige Ande få förvandla vårat inre så att vi blir så lika Jesus som möjligt. Man blir inte perfekt bara för att man har blivit frälst utan det finns väldigt mycket att jobba med och ta itu med. Att lägga av med synd och istället leva ett liv fyllt med kärlek är en livslång process som den helige Ande vill leda oss igenom.
  • 8Sedan gick han in i synagogan och under tre månader predikade han frimodigt. Han samtalade med dem och försökte övertyga dem om det som hör till Guds rike.
    • Paulus mission följer samma mönster som tidigare; han reser till en centralort som fungerar som knutpunkt och börjar först predika för judarna. Det som är något annorlunda med Efesus är att han får predika ovanligt länge, hela tre månader! Därefter vill somliga inte höra mer och han tvingas istället fortsätta förkunnelsen i Tyrannus lärosal.
    • Guds son föddes som människa in i det judiska folket, och de var också de som hade fått Bibeln och förbundet, så det är väldigt naturligt att just de fick höra evangeliet först. Men när evangeliet inte togs emot gick erbjudandet vidare till hedningarna.
      • 16Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken.” (Rom 1:16)
      • 46Då svarade Paulus och Barnabas frimodigt: ”Guds ord måste först predikas för er. Men då ni visar det ifrån er och inte anser er själva värdiga det eviga livet, se, då vänder vi oss till hedningarna.” (Apg 13:46)
      • 43Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån er och ges åt ett folk som bär dess frukt.” (Matt 21:43)
  • 9Men där fanns några som förhärdade sig och inte ville tro utan talade illa om ’den vägen’, så att alla hörde det.
    • Den kristna tron har inte alltid kallats för ”kristendomen”, istället kom den tidigt att kallas för ”Vägen”. I Apostlagärningarna märker vi exempelvis att Paulus först förföljer de som hörde till ”den vägen” (Apg 9:2) men senare omvände sig och själv började gå på ”den vägen” (Apg 24:14).
    • I Gamla Testamentet så används begreppet ”väg” ofta synonymt med ”ett sätt att leva” och används för att kontrastera ”Guds väg” och ”de ogudaktigas väg”. I GT vill Gud att Israels folk ska gå på Guds väg genom att göra vad Gud har befallt Mose (2 Mose 18:20). I Gamla testamentet så är ”Guds väg” synonymt med ”Guds vilja” eller ”Guds befallningar”, och Gud vill att människan inte ska gå ”sin egen väg” utan ”Guds väg” genom att lyda Guds befallningar som Gud gav Israel via Mose.
    • Jesus fortsätter på Gamla Testamentets spår om att det finns två vägar att gå när han upplyser oss om att ”fördärvets väg” är bred och att ”livets väg” är smal (Matt 7:13–14). Men även om Jesus fortsätter på GT:s utstakade väg så finns det en skillnad i hur man går på Guds väg. Istället för att lyfta fram att man som i Gamla Testamentet ska gå på Guds väg genom att lyda Mose lag, så betonar Jesus istället att ”vägen till Fadern” går via honom själv. Enda sättet att komma till Fadern är genom att tro på Jesus och därmed är Jesus vägen (Joh 14:6).
  • Då lämnade han dem och tog lärjungarna med sig, och varje dag höll han samtal i Tyrannus hörsal. 10Detta pågick under två år, så att alla som bodde i Asien, judar och greker, fick höra Herrens ord.
    • Att samlas kring Guds ord är oerhört centralt i det kristna lärjungaskapet och det är ingen slump att vi ägnar så pass stor del åt detta när vi firar Gudstjänst.
      • Det är dock intressant att notera att Paulus undervisade genom att hålla samtal. Det verkar alltså som att han inte höll någon vanlig söndagspredikan så som vi gör idag.
    • Paulus skulle aldrig ha kunnat nå alla som bodde i Asien, d.v.s. västkusten i dagens Turkiet, om inte alla troende hjälptes åt. Om detta skriver Paulus i sitt brev just till Efesus:
      • 11Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. 12De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp,” (Ef 4:11–12)
    • Troligtvis var det under denna tid som Paulus medarbetare grundade församlingarna i Kolosse, Laodicea, och Hierapolis (Kol 1:7, 4:12–17).
    • Under dessa två år (52-54 e.Kr.), skrev Paulus Första Korintierbrevet (1 Kor 16:8) och möjligtvis också Galaterbrevet.
  • 11Gud gjorde ovanliga under genom Paulus händer, 12så att man till och med tog dukar och plagg som varit i beröring med hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut.
    • I det varma klimatet i Efesus användes ofta duk för att torka svetten med eller något liknande. Troligtvis var det dessa dukar som lades på de sjuka.
    • Att dessa mirakler var ovanliga, lär oss först och främst att det finns mirakler och under som borde vara vanliga. Det lär oss också att det finns lite mer normala sätt att bota sjuka, exempelvis att lägga händerna på den som är sjuk och be en enkel bön.
      • Man behöver inte eftersträva det ovanliga bara för att det är lite extra häftigt, men samtidigt bör man vara glad och tacksam när Gud gör ovanliga under.
    • I Apg 5:15 blir folk helade när Petrus skugga faller på dem och i Mark 5:27 blir kvinnan med blödarsjuka helad när hon rör vid Jesus kläder. Det finns dock ingen magi i klädesplaggen i sig själva, utan det står att Gud gjorde dessa under. Om inte Gud gör mirakler hjälper det inte hur många klädesplagg från Paulus, eller till och med Jesus, som vi lägger på de sjuka.
    • Det är inte förvånande för mig att dessa ovanliga under skedde i en missionssituation. Jag tror mission ligger Gud väldigt varmt om hjärtat och han är ofta väldigt snabb på att med under och tecken bekräfta sitt Ord när det predikas för onådda människor.
  • 13Några kringvandrande judiska andeutdrivare tog sig också för att uttala Herren Jesu namn över dem som hade onda andar. De sade: ”Jag besvär er vid den Jesus som Paulus predikar.”
    • På Nya testamentets tid fanns det många professionella ”magiker” eller ”andeutdrivare” eller liknande (Apg 8:9–24, 13:6-12, 16:16-19).
    • Dessa judiska andeutdrivare verkar inte ha haft en egen tro på Jesus som sin Herre och Frälsare utan, troligtvis inspirerade av tidigare nämnda ovanliga under, försökte använda sig av Paulus Gud för att driva ut onda andar.
      • Problemet med detta är att den kristna tron inte är magi, det går liksom inte att ”lära” sig en andlig teknik som om det vore någon slags trollformel. Nej, den kristna tron bygger på att man har en relation med Jesus, och utan den spelar det ingen roll hur duktig man är på Bibeln, hur vältalig man är eller vilken fin titel man har.
        • 25Vid den tiden sade Jesus: ”Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. 26Ja, Fader, detta var din goda vilja.” (Matt 11:25–26)
    • Det är viktigt att alla som betecknar sig själva som kristna har en egen relation med Jesus. Det räcker inte bara att ”tro på den Jesus som pastorn predikar” eller leva på sina föräldrars tro. Det är väldigt viktigt att var och en någon gång i sitt liv tar ställning och medvetet väljer om man vill tro på Jesus eller inte.
  • 15Men den onde anden svarade dem: ”Jesus känner jag till, och vem Paulus är vet jag, men vilka är ni?” 16Och mannen som hade den onde anden kastade sig över dem, övermannade alla och misshandlade dem så svårt att de måste fly ut ur huset, nakna och blodiga.
    • Här ser vi dels vilken otroligt stark kraft det finns i namnet Jesus; de onda andarna måste backa för den som tror på Jesus, men samtidigt vi ser också det farliga i att ge sig in i en kamp med onda andar om man inte har en relation med Jesus.
  •  17Detta fick alla i Efesus veta, både judar och greker, och fruktan kom över dem alla, och Herren Jesu namn blev prisat.
    • Trots att miraklerna hade utförts via Paulus så är det ändå Jesus som prisas, och det är en lärdom som vi aldrig får glömma. När Gud välsignar på olika sätt, så får vi aldrig själva ta åt oss äran för detta. Vi måste också alltid vara på vår vakt så att vi inte upphöjer predikanter eller ledare så mycket att man inte längre ser Jesus.
  • 18Många av dem som trodde kom och bekände öppet vad de tidigare hade gjort. 19Åtskilliga av dem som hade bedrivit trolldom samlade ihop sina böcker och brände upp dem offentligt. Man räknade ut vad de var värda och kom fram till femtiotusen silverdrakmer.
    • En naturlig reaktion på att man har kommit till tro på Jesus är att man vill göra upp med sitt gamla syndiga liv. Någon kanske tömmer sitt barskåp i vasken, någon annan kanske ger tillbaka pengar man roffat åt sig (Luk 19:1-10) eller något liknande, beroende på vilken synd man framförallt har haft i sitt liv innan man blev frälst.
      • Kanske finns det något i ditt liv som du behöver lämna?
    • En silverdrakmer var värd cirka en fjärdedels dagslön, vilket visar oss att värdet på detta bokbål var enormt!
    • Det är viktigt att komma ihåg att de böcker de brände upp var deras egna. Man kan alltså inte som kristen bränna upp alla böcker man anser vara felaktiga eller hälla ut någon annans alkohol. Var och en måste göra upp med sin egen synd.
  • 20På detta sätt hade ordet genom Herrens kraft framgång och visade sin styrka.”
    • Apostlagärningarna 19 är ett bra exempel på vad vi i dag brukar kalla ”väckelse”, och det finns fyra sammanfattande lärdomar:
      • Folk samlades runt Guds ord.
      • Det skedde ovanliga under.
      • Det förekom andlig strid.
      • Folk omvände sig från sitt gamla syndiga liv.

 

Copyright 2013 Christian Mölk – All Rights Reserved.
All Bibeltext kommer från Svenska Folkbibeln om inte annat anges.

Klicka på länken för att lyssna på Christian Mölk predika eller högerklicka för att ladda hem predikan i mp3 format:

Apostlagärningarna 19:8-20 – Väckelsen i Efesus – 23:24.

När jag gick igenom vårat arkiv för att leta efter gamla årsmötesberättelser från församlingens historia, så kom jag av en händelse över ett dokument från tiden strax före församlingens grundande, som en viss David Blomberg hade skrivit: “Som jag minns det under tiden 1/3 1920 – 1/10 1924”. Jag blev helt häpen när jag började läsa! Vittnesbörd om helanden, en stark längtan efter den helige Andes dop och en profetisk syn. Jag kan inte låta bli att dela med mig av några utdrag från dokumentet (som går att läsas i sin helhet på Timrå Pingsts hemsida: www.timrapingst.se):

Längtan efter Guds ord

“Guds ord blev alltmera dyrbart och levande för våra hjärtan, och vi kände behov av att få det framburet av andedöpta vittnen. Detta gjorde att vi kallade på pingstvännernas predikanter som kommo och, under Andens och kraftens överbevisning, predikade Kristus och honom som korsfäst. De sanningar, som mäst förkunnades och som blev mäst levande för våra hjärtan, var försoningen, biblisk församlingsordning, Andens dop och nådegåvor, Jesus tillkommelser och helbrägdagörelse till våra kroppar.”

Profetisk syn

“Vid ett tillfälle, då vi var samlade till bönemöte i kapellet, såg min hustru en syn. Hon såg hur det började att brinna i lokalen och hon riktigt hörde hur lågorna flammade och sprakade. Först trodde hon att det var naturlig eld och blev rädd. Då hon närmare såg efter fann hon att försmalingen var mangrant samlad och en stor skara var mitt inne i eldhärden och prisade och lovade Gud under stor fröjd och salighet. Då förstod hon att det var en syn. En del av medlemmarna höllo sig på utkanterna av eldhärden, men de sågo icke lyckliga ut utan voro både ängsliga och rädda i sin uppsyn. Vid dörren såg hon en del med mörk uppsyn som med vrede i blicken lämnade lokalen. Detta ägde rum en tid före det andliga genombrottet i församlingen, men hon såg personerna så tydligt att när väckelsen sedan kom kände hon igen de som voro saliga mitt inne i elden och de som stodo reserverade vid utkanterna ävensom de dystra och vreda som lämnade lokalen.”

Helande

“Den numera hemgångne brodern Jonas Nilsson från Bergsjö var mycket använd av Gud till sjukas helande. Han deltog i ett par dagars väckelsemöten i Hamsta då Gud var oss mycket nära med sin helige Ande. Då jag vid ett av dessa möten uppmanade de som önskade att bli behandlade enligt Guds ord för sina sjukdomar komma fram till första bänken, kom, bland andra, en 60 års man fram. Han var alldeles söndervärkt av reumatism och hade ryggen i rät vinkel. Det var med stor möda han kunde stappla fram till första bänken stödd på två käppar. Under den bönestund som följde blevo de sjuka smorda med olja i Jesu namn och vi lade händerna på dem och bådo till Gud för dem, varunder vi förnummo Guds kraft på ett mycket mäktigt sätt. När vi stego upp från bönemötet reste sig även vår broder, men nu rak och spänstig i ryggen prisande Gud att undret verkligen skett. I nästa ögonblick tog han båda käpparna i ena handen och frågade mig var vedlådan fanns. Jag var så oerhört gripen av att få uppleva Guds kraft så mäktigt ibland oss att jag icke förmådde säga honom det med ord utan pekade på vedlådan. Då gick han, med raska och spänstiga steg, som en yngling, och kastade käpparna där. Han arbetade sedan i flera år på sitt stora hemman och var frisk och stark till stor förundran för alla som kände honom.”

Här kan du läsa resten av dokumentet: “Som jag minns det under tiden 1/3 1920 – 1/10 1924“.

1 Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att leda Guds utvalda till tro och till insikt om den sanning som hör till gudsfruktan 2 och som ger hopp om evigt liv. Ja, evigt liv har Gud, som inte kan ljuga, utlovat från evighet. 3 Och när tiden var inne uppenbarade han sitt ord genom den förkunnelse som har anförtrotts åt mig på Guds, vår Frälsares, befallning. 4 Jag hälsar Titus, mitt äkta barn i den gemensamma tron. Nåd och frid från Gud, Fadern, och Kristus Jesus, vår Frälsare. 

  • 1 Från Paulus
    • Paulus och hans följeslagare Titus hade tidigare varit tillsammans på ön Kreta för att starta en församling, men av någon anledning hade Paulus varit tvungen att lämna och skickar därför dessa instruktioner till Titus så att han kan fortsätta arbetet på ön.
    • Paulus skrev troligtvis det här brevet omkring år 62-66 ungefär samtidigt som han skrev ett liknande brev till Timoteus.
    • Under antiken var det inte ovanligt med så kallade ”mandatbrev” som en överordnad skickade till sin underordnade för att ge instruktioner och för att bekräfta hans ställning inför det lokala folket.
    • Paulus skriver delvis det här brevet till Titus för att bekräfta för församlingen på Kreta att Paulus står bakom Titus. Men han skriver framförallt det här brevet för att ge instruktioner till Titus om hur han ska strukturera och leda den nystartade församlingen på ön Kreta.
  • 1 Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel
    • Där det på svenska står ”tjänare” står det ”doulos” på grekiska och betyder egentligen ”slav”. Paulus ser sig själv som tjänare och/eller slav till Gud.
      • I våra svenska sammanhang kan det vara svårt att relatera till ordet ”slav”, men på Paulus tid bestod det romerska och grekiska samhället upp till en tredjedel av slavar.
      • Det kan vara lättare att relatera till ord såsom ”Guds barn”, ”Guds vän” eller något liknande, men här kallar sig Paulus för ”Guds slav”. Olika ord kan ha olika signifikans under loppet av våra liv. Ibland kan det vara nödvändigt att bara vila i tron och lita på att man är ett Guds barn, men ibland kan det vara rätt och riktigt att se på sig själv som Guds slav som ihärdigt och disciplinerat utför Guds vilja.
    • Där det på svenska står ”apostel” står det ”apostolos” på grekiska och betyder egentligen ”utsänd” eller ”sändebud”.
      • Paulus är ”utsänd” av Jesus att vittna om Jesus för hedningarna (Apg 22:21).
  • Guds utvalda
    • Gud har ett folk som han har frälst och gett evigt liv. Detta folk består av alla som tror på Jesus och har bekänt honom som sin Herre. Paulus är utvald av Jesus att undervisa detta folk i hur man lever detta nya liv.
      • Paulus kämpade dels för att leda folk in i denna frälsning, men han arbetade också hårt för att lära detta folk att leva ett gudfruktigt liv.
      • När vi väl har blivit frälsta väntar oss ett liv av ”helgelse”, ett liv där vi ständigt utvecklas i vår tro och lär oss mer och mer om detta nya liv.
    • I allmänhet så handlar detta brev om hur Paulus tänker sig att detta nya folk ska ledas in i ett liv av gudsfruktan. Paulus instruerar Titus om hur församlingen ska struktureras och hur man ska bete sig mot varandra.
      • I förlängningen så är detta givetvis instruktioner även för oss idag. För att församlingen ska fungera och växa i gudsfruktan så är det viktigt att det finns ett föredömligt ledarskap, en sund lära och goda relationer oss kristna emellan.
  • hopp om evigt liv
    • Alla som tror på Jesus får ”evigt liv” från Gud (Joh 3:16). Även om vi människor dör och begravs i jorden så vet vi att vi en dag kommer att uppstå igen och få nytt evigt liv (1 Kor 15:51-52). Det finns flera bilder i naturen som hjälper oss att förstå detta:
      • När man begraver ett frö i marken så får det nytt liv och växer upp.
      • En larv må vara ful och larvig, men när den efter en tid blir en puppa vet vi att den snart kommer att få nytt liv och bli en fjäril.
      • På samma sätt så lever vi i hoppet om att vi en dag kommer att bli en ”fjäril”. När vi dör och begravs i jorden så vet vi att vi kommer att uppstå igen till evigt liv tillsammans med Jesus.
  • Gud, som inte kan ljuga
    • Att Gud inte ljuger är nog en självklarhet för de flesta och finns sedan långt tidigare nerskrivet i 4 Mos 23:19.
    • Anledningen till att Paulus skriver något så självklart som att Gud inte kan ljuga, är för att det på Paulus tid fanns ett ordspråk som löd: ”Kreter ljuger alltid, är vilddjur, glupska och lata” (se vers 12 för utförligare kommentar kring detta).
    • Att Gud inte ljuger bekräftar ännu mer att vi kan lita på vårt hopp om evigt liv. Även om vi ibland känner oss som maskar och larver, så vet vi att vi en dag kommer att få nytt evigt liv och bli som fjärilar.
  • Guds, vår Frälsares
    • När man läser hela Titusbrevet märker man att Paulus använder ordet ”frälsare” väldigt ofta, och man märker också att han omväxlande benämner Gud som frälsare och Jesus som frälsare. Paulus använder ordet ”frälsare” tolv gånger i alla sina brev, och hälften av dem står i Titusbrevet.
    • Profeten Jesaja är tydlig med att det bara finns en frälsare (Jes 43:11), och denne frälsare är YHWH, vår Gud. Hur kommer det sig då att Paulus beskriver både Gud och Jesus som vår frälsare? Jo, därför att Jesus är Gud! I Titus 2:13 skriver Paulus: ”vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus”.
      • ”Guds, vår Frälsares” (Tit 1:3)
      • ”Kristus Jesus, vår Frälsare.” (Tit 1:4)
      • ”Guds, vår Frälsares” (Tit 2:10)”
      • ”vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus” (Tit 2:13)
      • ”Guds, vår Frälsares” (Tit 3:4).
      • ”Jesus Kristus, vår Frälsare” (Tit 3:6).
    • Aposteln Johannes skriver i sitt evangelium att ”Ordet var Gud” (Joh 1:1) och ”blev kött och bodde bland oss” (Joh 1:14a) och förklarar vidare att ”Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud, och är hos Fadern, har gjort honom känd” (Joh 1:18). Gud blev alltså människa och ”tog sin boning bland oss”. Det sorgliga är dock att Johannes även skriver att ”han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom” (Joh 1:11). Inte förrän i slutet av Johannesevangeliet så bekänner en av lärjungarna vem Jesus är: ”Thomas svarade honom: ”Min Herre och Gud!” (Joh 20:28).
      • Jesus är Guds Son, den andra personen i Treenigheten; Fadern, Sonen och den helige Ande. Jesus har alltid funnits men föddes som människa och är således på samma gång 100 % Gud och 100 % människa.
      • Jesus tvingar oss inte att bekänna vem han är, utan han demonstrerar istället detta i ord och handling (Mark 2:5-7) och inväntar sedan att Fadern ska uppenbara detta i våra hjärtan (Matt 16:16-17).
    • Så här skriver den romerske senatorn och författaren Plinius den yngre cirka år 110 om de första kristna: ”De träffades på en bestämd dag innan det var ljust, och riktade en form av bön till Kristus, som till en gudomlighet.”
      • Redan från allra första början har kristna både bekänt och tillbett Jesus som Herre och Gud.
  • 3 Och när tiden var inne
    • Timingen för Jesu födelse var helt perfekt!
      • Det fanns ett internationellt språk, grekiska, som väldigt många kunde.
      • Det fanns ett väl utvecklat postsystem, så att Paulus kunde skicka brev till församlingarna kors och tvärs över Romarriket.
      • På grund av den romerska freden, Pax Romana, så kunde man röra sig fritt i hela det romerska imperiet.
      • Det fanns ett väl etablerat nätverk för att resa, både till havs och till lands. Romarna var duktiga på att bygga vägar så det var lätt att ta sig från den ena platsen till den andra.
    • Gud har alltid en ”timing” när han vill göra saker. Kanske just du ber till Gud om att få ett helande eller något annat bönesvar, men Gud svarar inte. Det finns många olika svar på frågan varför man inte får bönesvar, men ett av dem kan vara att Gud inte svarar eftersom timingen inte är rätt än. Då gäller det att vara ödmjuk, inse att Gud är Gud, vi är människor, fortsätt be och invänta Guds rätta tid.
  • 3 Och när tiden var inne uppenbarade han sitt ord genom den förkunnelse som har anförtrotts åt mig
    • Behövs det verkligen förkunnare och ledare i kyrkan? Kan inte alla läsa Bibeln för sig själva? Givetvis kan alla läsa Bibeln och ju fler som gör det desto bättre. Men det är också viktigt att budskapet om Jesus ”förs vidare”. De som har levt ett långt kristet liv behöver föra vidare sina kunskaper och erfarenheter. De som har djupstuderat Bibeln behöver förmedla sin förståelse.
      • Det kristna livet är inte en isolerad individualistisk företeelse, utan en gemenskap med struktur och ledarskap. Det är bl.a. det som Paulus försöker förmedla genom detta brev till Titus.
    • Gud presenterar sitt ord genom ”förkunnelse”. Även om Guds vilja finns nerskrivet i Bibeln så förändras språk och kultur genom tiderna. Guds ord behöver förkunnas och förklaras så att vanligt folk förstår på sitt eget språk och i sin egen kultur.
      • Det berättas ibland en historia från Söderhavets missionsfält. När missionärerna skulle översätta Bibeln till det lokala språket fick de svårigheter när de kom till ordet ”lamm”. Öborna hade aldrig sett ett lamm och visste inte vad det var. För att öborna skulle förstå Guds ord på sitt eget språk så översatte missionärerna ”lamm” istället till ”gris” och då blev det lättare att förstå.
      • På liknande sätt måste Bibeln ständigt förkunnas och förklaras på ett språk som vanligt folk förstår. Varje ny generation har mer eller mindre ett nytt sätt att tala och förkunnare behöver hela tiden utveckla sitt sätt att förkunna så att vanligt folk förstår.
      • När man tittar på en församling så är det ofta väldigt lätt att tänka att ”det var bättre förr”, församlingsmedlemmarna ber inte lika mycket som man gjorde förr, inte lika många vill gå fram till botbänken som förr, osv, osv… Men personligen tror jag inte att problemet ligger i att det var bättre förr, utan att tiderna har förändrats och att vi inte har hängt med. Man ska aldrig anpassa budskapet, men man ska definitivt anpassa sättet att framföra budskapet. Evangeliet måste alltid översättas in i en ny tid, till ett nytt språk och till en ny kultur. Vi kan inte förvänta oss att unga människor alltid ska vilja sjunga gamla psalmer och segertoner och sen bli besvikna och klaga på att de är så oandliga och inte vill gå till kyrkan.
      • I olika tider har väckelser sett olika ut. När Guds Ande blåser liv i oss kristna så visar det sig på lite olika sätt.
        • I slutet av 200-talet startade något som man skulle kunna kalla en ”öken-väckelse”. Många unga män blev berörda av Gud och längtade efter att få spendera mer tid med honom i lugn och ro och begav sig därför ut i öknen och bodde ensamma i grottor. Tänk så absurt det skulle vara om vi kristna idag fortfarande klagade på att det var så lite väckelse eftersom så få unga män idag ger sig ut i öknen och bor i grottor. Exakt hur en väckelse yttrar sig är ofta kulturellt betingat och det är därför dumt att försöka efterhärma dessa uttryck i syfte att försöka återskapa en väckelse, men dess inneboende längtan efter att komma närmare Gud, det är något att eftersträva och längta efter.
    • Men även om Bibeln och Guds budskap behöver förkunnas och förklaras in i varje ny tid och varje nytt språk, så är det viktigt att slå fast att det inte är vilken ”förkunnelse” som helst. Budskapet står fast och går inte att förändra eller anpassa bara för att det har kommit en ny tid. Tider kommer och går men Guds ord står fast. Om våra liv och värderingar inte stämmer överens med Guds budskap så är det vi människor som behöver ändra oss, inte Gud.
  • 4 Titus, mitt äkta barn i den gemensamma tron
    • Titus nämns ett antal gånger i 2 Korintierbrevet (bl.a. kapitel 7 och 8) och var enligt Gal 2:1-3 en följeslagare till Paulus och av grekisk härkomst.
    • Eftersom Paulus kallar Titus för ”mitt äkta barn i tron” så hade högst troligtvis Titus, precis som Timoteus, blivit frälst genom Paulus undervisning och missionsarbete.
      • En viktig lärdom från detta är att när Paulus hade lett någon till frälsning så välkomnade han denne som följeslagare. Paulus tog hand om de som blivit frälsta och gav dem en uppgift.
      • Innan Paulus gav Titus den ansvarsfulla uppgiften att leda församlingen på Kreta så fick Titus följa Paulus och se och lära. Paulus visste i och med detta att Titus var en person att lita på.
    • Även om vi inte vet så jättemycket om Titus som person, så vet vi utifrån Bibeln att han var:
      • Ett äkta barn i tron (Tit 1:4).
      • En ”broder” till Paulus (2 Kor 2:13).
      • Paulus vän och medarbetare (2 Kor 8:23).
      • Gick i samma fotspår och arbetade i samma anda som Paulus (2 Kor 12:18).
      • Titus hade lärt sig av Paulus att vara en god kristen ledare (Fil 3:17) och kunde därför själv vara ett föredöme för andra kristna (Tit 2:7).
      • Titus var en pålitlig person. När Paulus behövde styra upp en situation i Korinth men inte själv kunde åka dit, då sände han Titus (2 Kor 12:18).
  • den gemensamma tron
    • Den kristna tron är inte en isolerad företeelse. Även om det givetvis är upp till var och en att avgöra om man vill acceptera Jesus som sin Herre eller inte, så är det kristna livet och den kristna läran inte en privatsak.
    • Det svenska uttrycket ”var och en blir salig på sin egen tro” stämmer inte enligt Bibeln. Man kan inte själv bestämma hur den kristna läran ska se ut eller vem man tycker att Jesus är. Vill man vara kristen bör man acceptera grundläggande aspekter såsom att Bibeln är Guds ord och att Jesus är Herre.
      • Vill man vara ”gudfruktig” så kan man inte välja och vraka i Bibelns budskap. Man kan inte måla upp en bild av Gud såsom en snäll gubbe med skägg som delar ut julklappar bara man ber om det. Gud är den han är och vi får böja oss inför det. Man kan heller inte välja och vraka i den kristna läran. Man kan inte välja bort den undervisning som exempelvis Paulus skriver bara för att man inte ”gillar” den.
        • Det kan dock vara så att man inte ”förstår” den kristna läran eller ännu inte har lärt känna Gud och därför inte riktigt vet hur han är. Detta är givetvis inte lika allvarligt som om man förstår men ändå inte kan acceptera.
  • Nåd och frid
    • Denna hälsning är väldigt vanlig i Paulus brev. Personligen tycker jag att den är väldigt fin eftersom den visar att vi fått nåd och förlåtelse för vårt gamla liv och istället får frid till vårt nya liv.

Texten du precis läst ingår i boken “Titus – Den sunda läran och det sunda livet” och går att beställa från Bokshopen.

Titus

25 Den natten sade Herren till honom: ”Tag den tjur som tillhör din far, och den andra sjuåriga tjuren. Riv sedan ner det baalsaltare som tillhör din far, och hugg sönder Aseran som står intill det. 26 Bygg ett altare åt Herren, din Gud, överst på denna klippa och uppför det på vanligt sätt. Tag sedan den andra tjuren och offra den till brännoffer på resterna av Aseran som du skall hugga sönder.” 27 Då tog Gideon med sig tio av sina tjänare och gjorde som Herren hade sagt till honom. Men eftersom han var rädd för sin fars hus och för männen i staden, gjorde han det inte på dagen utan på natten. 28 När männen i staden tidigt följande morgon steg upp, se, då låg Baals altare nerbrutet, Aseran intill var sönderhuggen och den andra tjuren var offrad som brännoffer på det nya altaret. 29 Då sade de till varandra: ”Vem har gjort detta?” När de undersökte saken och hörde sig för, fick de veta att Gideon, Joas son, hade gjort det. 30 Då sade männen i staden till Joas: ”För ut din son. Han måste dö, för han har brutit ner Baals altare och huggit sönder Aseran som stod intill det.” 31 Men Joas svarade alla som stod omkring honom: ”Vill ni utföra Baals sak? Vill ni komma honom till hjälp? Den som utför hans sak skall bli dödad före nästa morgon. Är Baal Gud, så kan han försvara sig själv, när nu någon har brutit ner hans altare.” 32 Därför kallade man Gideon från den dagen Jerubbaal, för man sade: ”Baal må utföra sin sak mot honom, eftersom han har brutit ner Baals altare.” 

  1. Riv sedan ner det baalsaltare som tillhör din far, och hugg sönder Aseran som står intill det.
    1. ”Baal” var en kananeisk fruktbarhetsgud och namnet kan översättas till ”herre”.
      1. Baalsdyrkan var ett återkommande problem för Israels folk som frestades av de omkringliggande folkens avgudadyrkan.
      2. Elia utmanar Baals profeter i 1 Kung 18.
    2. ”Asera” var en kvinnlig gudom som enligt kananeisk tro var gift med den kananeiska guden El.
  2. Där Gideon bodde så tillbad man både Gud och Baal.
    1. Detta tror jag är ett av Djävulens trick. Djävulen försöker inte alltid få oss att sluta tillbe Gud, han vill istället få oss att tillbe något annat också.
    2. Jesus varnar oss och säger. “Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” (Matt 6:24)
    3. Vi kristna behöver se till så att Gud alltid är viktigast i våra liv och att vi inte dyrkar något annat än Gud.
  3. Det första som Gud ger Gideon i uppdrag, det är att göra sitt eget hus rent. Tidigare i texten så klagade Gideon på att saker och ting inte var som förr, att Gud hade lämnat Israel och att han ville ha en förändring. Men för att förändringen skulle kunna ske, var Gideon först själv tvungen att förändras.
    1. Jag tror att vi är många i Sverige idag som längtar efter att få se mer av Gud och att en stor väckelse ska bryta ut, men kanske är det så att Gud först vill att vi själva behöver gå igenom en prövning och förändras.
    2. Innan den här byn skulle börja tillbe Gud så skulle de riva ner Baals altare. Inte för att det inte går att tillbe Gud på samma plats som ett hedniskt altare, utan för att vi ofta inte vill då.
      1. På samma sätt så kan det finnas saker i våra liv idag som står i vägen för oss när vi tillber Gud. Kanske har du svårt att tillbe Gud? Kanske finns det något i ditt liv som är viktigare än Gud? Du behöver i så fall fråga Gud om det är något som du behöver omvända dig ifrån.
  4. Men eftersom han var rädd för sin fars hus och för männen i staden, gjorde han det inte på dagen utan på natten.
    1. En förklaring till att Gideon väntade till natten med att riva ner altaret kan ju vara det mest uppenbara; att han var feg. Men det är trots allt bättre att lyda Gud fegt, än att inte lyda Gud alls.
    2. En annan tolkning är att det inte spelar någon roll hur man utför Guds befallning, så länge som man gör det. Om Gud ger dig ett uppdrag så får du själv bestämma hur du vill genomföra det. Det står ju ingenstans att Gud klagade på Gideon för att han väntade till natten.
  5. När de undersökte saken och hörde sig för, fick de veta att Gideon, Joas son, hade gjort det.
    1. I de hårda tider som Israel befann sig i så blev Baal väldigt viktig för dem, de hade förmodligen tillbett Baal ännu mer nu när midjaniterna bråkade med dem.
    2. När Gideon förstör Baals altare blir byborna arga, men man kan fråga sig varför de inte blev arga när de byggde Baals altare.
  6. Han måste dö
    1. Eftersom Gideon rivit ner Baals altare så vill nu folket döda Gideon.
    2. Gideons far ger dock folket ett logiskt argument; om nu Baal har något emot att hans altare blir förstört så får han väl själv göra något åt saken. Annars är han ju knappast värd att tillbes.
    3. Enligt en gammal historia så utspelade sig något liknande i Söderhavet på 1800-talet. En stamhövding hade blivit kristen så han samlade folket och alla gudastatyer. Han sa till statyerna att han nu tänkte förstöra dem och om de ville så kunde de springa därifrån. Ingen sprang iväg så hövdingen förstörde alla gudar och folket blev kristet.

Copyright 2012 Christian Mölk – All Rights Reserved.
All Bibeltext kommer från
 Svenska Folkbibeln om inte annat anges.

11 Herrens ängel kom och satte sig under terebinten vid Ofra, som tillhörde abiesriten Joas. Dennes son Gideon höll på att klappa ut vete i vinpressen för att gömma det för midjaniterna. 12 För honom uppenbarade sig Herrens ängel och sade till honom: ”Herren är med dig, du tappre stridsman.” 13 Gideon svarade honom: ”O, min herre, om Herren är med oss, varför har då allt detta kommit över oss? Och var är alla hans under, som våra fäder har berättat om och sagt: ’Se, har inte Herren fört oss upp ur Egypten?’ Nu har Herren övergivit oss och gett oss i midjaniternas hand.” 14 Då vände Herren sig till honom och sade: ”Gå i denna din kraft och fräls Israel ur midjaniternas våld. Se, jag har sänt dig.” 15 Han svarade honom: ”O Herre, hur skulle jag kunna rädda Israel? Min ätt är ju den oansenligaste i Manasse och jag själv den ringaste i min fars hus.” 16 Herren sade till honom: ”Jag är med dig, och du skall slå midjaniterna som om de vore en enda man.” 

  • Gideon höll på att klappa ut vete i vinpressen för att gömma det för midjaniterna
    • Så illa ställt var det för Israel att Gideon tröskar vete i en vinpress.
  • ”Herren är med dig, du tappre stridsman.”
    • Gideon hade svårt att tro på ängeln. Var ängeln ironisk? Det måste ha känts som ett slag i ansiktet eftersom Israel de facto bodde i grottor, inte hade någon mat och var ständigt utsatta för attacker från Midjan.
    • Även om Gideon måhända kände sig svag så var han stark eftersom Herren var med honom. Varje kristen har även idag tillgång till samma kraft och välsignelse som Gideon: ”Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet.” (Heb 13:8).
  • O, min herre, om Herren är med oss, varför har då allt detta kommit över oss? Och var är alla hans under, som våra fäder har berättat om?
    • Gideon trodde att Gud hade övergett Israel, men sanningen var att Israel hade övergett Gud. Att midjaniterna härjade inne i Israel var en konsekvens av att Israel hade börjat tillbe andra gudar.
    • Gideon klagade på att saker och ting inte var som förr och han ville ha en förändring.
      • Här tror jag att många av oss känner igen oss i Gideons situation.
        • Sverige är inte vad det en gång var.
        • Väckelsen är för länge sen slut.
        • Kristenheten minskar drastiskt.
        • Många klagar över situationen.
        • Vi vill se en förändring.
        • Men för att förändringen skulle kunna ske, var först Gideon själv tvungen att förändras. Lite senare i texten kommer vi att se att Gideon är tvungen att göra upp med sin egen och sin familjs avgudadyrkan innan han kunde börja förändringen av Israel i stort.
  • ”Gå i denna din kraft och fräls Israel ur midjaniternas våld. Se, jag har sänt dig.”
    • Till en början kan man tro att ängeln driver med Gideon; vad hade Gideon för kraft? Han var ju den minste av alla, fattig och oansenlig.
    • Men det som Gud räknar som kraft är inte alltid det samma som vi räknar som kraft. Det Gideon hade:
      • Han hade blivit ödmjuk av sitt fattiga arbete.
      • Han brydde sig.
      • Han hade kunskap om Guds tidigare verk.
      • Han var andligt hungrig och ville se vad Gud skulle göra för något.
      • Han lyssnade på Gud.
    • Allt det här sammantaget visar att Gideon hade en väldig styrka som Gud kunde använda.
    • Vi människor tror ofta att styrkan sitter i att man är duktig på ledarskap, är karismatisk, stark, snygg och duktig på att spela gitarr. Men så ser inte Gud på saken.
  • Herre, hur skulle jag kunna rädda Israel?
    • Gideon trodde inte att han kunde rädda Israel, och på sätt och vis hade han rätt. Gideon kunde inte rädda Israel, men Gud kunde.
      • En mäktig Gud kan använda den minsta människan.
  • Herren sade till honom: ”Jag är med dig, och du skall slå midjaniterna som om de vore en enda man.”
    • När Gud är med oss spelar det ingen roll hur små och svaga vi är och hur stor och stark fienden är, Gud kommer ändå att segra.
    • Att en enda människa är beredd att lyda Gud kan påverka hela det omkringliggande samhället.
    • Gud försökte inte peppa Gideon och ge honom lite självförtroende. Vi behöver inte tro på oss själva, utan vi behöver se bortom oss själva och tro att Gud skall göra det genom oss.
    • Gud inte bara sände Gideon, han lovade också att vara med Gideon.

Copyright 2012 Christian Mölk – All Rights Reserved.
All Bibeltext kommer från
 Svenska Folkbibeln om inte annat anges. 

Kontakt
Vill du kontakta mig? Är du intresserad av att bli kristen eller vill komma i kontakt med andra kristna? Hör av dig så hjälper jag dig.
Bibelfrågor
Ställ en Bibelfråga eller läs vad andra har frågat och undrar över.
Bibelämnen
Bläddra bland mängder av olika Bibelämnen jag skrivit om.
Kyrkohistoria
Läs om de gamla troshjältarna och kyrkohistoriens alla debatter, martyrer och missionsframgångar.
Bibelsamtal
Samtalsämnen för dig som har en hemgrupp, cellgrupp eller annan samtalsgrupp.
Bibelkommentarer
Christian Mölks Bibelkommentarer (CMBK) är skrivna på svenska med syfte att förklara Bibeln på ett enkelt sätt.
Böcker
Beställ några av mina Bibelkommentarer och böcker.
Bibelpredikningar
Lyssna på mp3-predikningar som går igenom Bibeltexten vers för vers.