- 1En kvinna som var hustru till en av profetlärjungarna ropade till Elisa: ”Min man, din tjänare, har dött och du vet att din tjänare fruktade Herren. Nu kommer hans fordringsägare och vill ta mina båda söner till slavar.”
- Det fanns många ”profetlärjungar” i Israel vid denna tid, bland annat i Gilgal (2 Kung 4:38), Betel (2 Kung 2:3) och Jeriko (2 Kung 2:5).
- Profetlärjungarna utbildade sig i profetyrket förmodligen ungefär som en pastor eller församlingsledare idag. Profetlärjungarna lärde sig att vara profet av till exempel Samuel (1 Sam 19:20), Elia (2 Kung 2:1–18) eller Elisa (2 Kung 4:38). Det fanns också många falska profeter (1 Kung 22:6).
- På grund av klimatet i Mellanöstern var det inte helt ovanligt att bönder och lantbrukare titt som tätt hamnade i skuld. Blev det en långvarig torka som ledde till dålig skörd blev det svårt att betala tillbaka skulden.
- Gick det riktigt illa var man tvungen att sälja sin mark och i värsta fall skulle man enligt Moselagen sälja sig själv som slav för att betala av sin skuld (Matt 18:25).
- Moselagen är dock tydlig med att ”ägaren” då inte fick använda sin hebreiska slav åt ”slavarbete” (3 Mose 25:39) och han fick max tjäna som slav i sex år (2 Mose 21:2–4).
- Den profetlärjunge som har dött beskrivs som ”en tjänare som fruktade Herren”. På exakt samma sätt beskrivs profeten Obadja (1 Kung 18:12) så en inte helt orimlig gissning är att det är Obadja som har dött. Denne Obadja hade vid ett tillfälle gömt undan etthundra profeter i en grotta och försett dem med mat och dryck. Detta torde ha varit väldigt kostsamt för Obadja så om det nu var han som var gift med denna kvinna, så är det inte svårt att förstå varför hon nu har hamnat i skuld när han har dött.
- Eftersom änkans man hade varit en av profetlärjungarna och Elisa var profetlärjungarnas ledare, så är det naturligt att änkan till en av profetlärjungarna kommer till Elisa och ber om hjälp i nödens stund. Finns det inget bra statligt system för att hjälpa människor som hamnar i ekonomisk nöd så behöver församlingen vara med och hjälpa till i den utsträckning man kan.
- Om det dessutom var Obadja som var änkans man så har Elisa ett särskilt ansvar att hjälpa änkan eftersom hon har blivit skuldsatt pga. den oerhörda omsorg Obadja visat mot profetlärjungarna.
- Det fanns många ”profetlärjungar” i Israel vid denna tid, bland annat i Gilgal (2 Kung 4:38), Betel (2 Kung 2:3) och Jeriko (2 Kung 2:5).
- 2Elisa sade till henne: ”Vad kan jag göra för dig? Säg mig vad du har hemma?” Hon svarade: ”Din tjänarinna har ingenting annat hemma än en flaska olja.”
- Av den hebreiska grundtexten framgår att den oljeflaska kvinnan hade hemma inte var en stor flaska med matlagningsolja, utan en liten oljeflaska att använda när man exempelvis smörjer någon in i tjänst för Gud.
- När änkan ber om hjälp frågar Elisa vad hon har hemma. Ibland vill inte Gud ge oss någonting helt nytt utan istället välsigna det vi redan har. På så sätt bygger Guds mirakler i våra liv på vårt aktiva deltagande.
- En fråga vi alla kan ställa oss är vad vi äger som vi kan ställa till Guds förfogande så att han kan välsigna det?
- 3Då sade han: ”Gå och låna kärl av alla dina grannar, tomma kärl men inte för få. 4Gå sedan in och stäng igen dörren om dig och dina söner och häll olja i alla kärlen. När ett kärl är fullt, så flytta det.”
- När Elisa bad henne gå runt och knacka på hos sina grannar och be om tomma kärl, så blev hon tvungen att vara en aktiv del i att miraklet kunde ske, och den enda bortre gräns på den mängd välsignelse Gud ville ge denna änka var hur mycket hon hade kapacitet att ta emot. Om hon lånade tio tomma kärl skulle hon få ta emot tio kärl fulla med olja, om hon lånade hundra tomma kärl skulle hon få ta emot hundra kärl fulla med olja. På så sätt stod den välsignelse hon skulle få i direkt relation till hennes egen tro på vad Gud skulle ge henne samt i hur stor utsträckning hon var beredd att arbeta för att förverkliga detta.
- På samma sätt vill Gud ännu idag ge dig och mig så mycket välsignelser som vi har kapacitet att ta emot. Ju mer vi växer i vår tro desto mer lär vi oss hur Gud vill välsigna och ju mer mottagliga blir vi.
- Exempelvis har Gud lovat i sitt ord att göra mirakler när vi går ut och predikar om Jesus för nya människor (Mark 16:9–20). Om vi vittnar om Jesus för tio människor kommer vi få se mirakler i tio människors liv, om vi vittnar om Jesus för hundra människor kommer vi få se mirakler i hundra människors liv.
- För att kunna ta emot andliga gåvor och välsignelser är det ofta vi själva som är det största hindret. Gud vill ge oss gåvor i överflöd, men vi tar emot för lite. Om vi vill se mer mirakler och andliga välsignelser, så är det oftast inte Gud som är problemet, utan våra alldeles för små och begränsade böner.
- I Matteusevangeliet säger Jesus till sina lärjungar ”Så lite tro ni har!” inte mindre än fem gånger (Matt 6:30, 8:26, 14:31, 16:8, 17:20)!
- På samma sätt vill Gud ännu idag ge dig och mig så mycket välsignelser som vi har kapacitet att ta emot. Ju mer vi växer i vår tro desto mer lär vi oss hur Gud vill välsigna och ju mer mottagliga blir vi.
- Hade änkan trott på Elisas ord men inte också agerat i enlighet med sin bekännelse, då hade hon inte fått ta del av Guds välsignelse.
- Det är lätt att ha en hög bekännelse och predika fantastiska predikningar om vad Gud kan göra, men sen inte leva i enlighet med det man förkunnar.
- Elisa ville att änkan skulle ”stänga igen dörren” och bara låta sönerna vara med när Gud skulle utföra miraklet. Gud ville inte att detta mirakel skulle bli ett publikt spektakel utan en privat välsignelse för henne (Matt 6:6).
- På liknande sätt agerade Jesus ibland när han gjorde mirakler (Mark 5:35-43).
- När Elisa bad henne gå runt och knacka på hos sina grannar och be om tomma kärl, så blev hon tvungen att vara en aktiv del i att miraklet kunde ske, och den enda bortre gräns på den mängd välsignelse Gud ville ge denna änka var hur mycket hon hade kapacitet att ta emot. Om hon lånade tio tomma kärl skulle hon få ta emot tio kärl fulla med olja, om hon lånade hundra tomma kärl skulle hon få ta emot hundra kärl fulla med olja. På så sätt stod den välsignelse hon skulle få i direkt relation till hennes egen tro på vad Gud skulle ge henne samt i hur stor utsträckning hon var beredd att arbeta för att förverkliga detta.
- 5Då gick hon ifrån honom. Sedan hon hade stängt igen dörren om sig och sina söner, bar de fram kärlen till henne och hon hällde i av oljan. 6När kärlen var fulla, sade hon till en av sina söner: ”Ge mig ett kärl till.” Men han svarade henne: ”Det finns inte något mer kärl.” Då stannade oljeflödet av.
- Hade det inte varit enklare om Elisa bara hade gett henne ett antal kärl fulla med olja? Varför måste den stackars änkan gå igenom det här besväret för att kunna ta emot Guds välsignelse?
- Hade änkan fått oljan av Elisa direkt hade visserligen hennes ekonomiska bekymmer löst sig, men hon hade inte själv fått ta aktiva steg i att växa i sin tro och hon hade trott mer på Elisa än på Gud. Men genom att själv behöva agera i tro i enlighet med Guds löfte så får hon en egen personlig erfarenhet av Guds mirakler. När hon tog emot Guds välsignelse var Elisa inte ens där. Gud nöjer sig inte bara med att ge oss vårt bröd för dagen, han vill också hjälpa oss att växa i vår tro.
- På liknande sätt lät Jesus bröllopstjänarna ösa upp vin ur krukor för vatten, och när de serverade det var det vin (Joh2).
- Hade änkan fått oljan av Elisa direkt hade visserligen hennes ekonomiska bekymmer löst sig, men hon hade inte själv fått ta aktiva steg i att växa i sin tro och hon hade trott mer på Elisa än på Gud. Men genom att själv behöva agera i tro i enlighet med Guds löfte så får hon en egen personlig erfarenhet av Guds mirakler. När hon tog emot Guds välsignelse var Elisa inte ens där. Gud nöjer sig inte bara med att ge oss vårt bröd för dagen, han vill också hjälpa oss att växa i vår tro.
- Oljeflaskan som änkan hällde oljan ur var en liten flaska och kärlen var stora. Det betyder att Gud lät ett mirakel ske i oljeflaskan så att det flödade olja ur flaskan så länge som hon hällde.
- Det var viktigt för Elisa att kärlen var ”tomma”. Miraklet skulle vara fullständigt och Gud behövde ingen hjälp på traven med halvfulla kärl. Oljan skulle vara ny, fräsch och färsk!
- På samma sätt kan Gud fylla oss med sin helige Ande om vi kommer till honom som tomma kärl och ber om att få bli fyllda. Om vi redan är fyllda av annat då har vi svårare att ta emot den välsignelse Gud vill ge oss.
- På samma sätt som Guds vatten-mirakel i kapitlet före stod i relation till det antal gropar israeliterna grävde, så fick änkan ta emot välsignelse i enlighet med det förarbete hon hade gjort när hon samlade in kärlen. Hennes tro växte säkerligen när hon såg miraklet, men då var det försent för att springa och hämta fler kärl.
- På samma sätt behöver vi börja ”förarbeta” för att ta emot de välsignelser Gud vill ge oss. Att Gud vill ge oss mirakler innebär alltid att vi också måste vara med och arbeta tillsammans med Gud och innebär aldrig att vi kan lata oss.
- Gud har gett oss uppdraget att gå ut i hela världen och predika evangeliet för alla människor och under och tecken kommer att följa i våra spår. Men om vi vill se dessa andliga välsignelser förverkligade måste vi också samla in pengar, träna villiga arbetare och sända ut missionärer. Sänder vi ut tio missionärer kommer vi få se en tiofald välsignelse, men sänder vi ut hundra missionärer kommer vi få se en hundrafald välsignelse.
- På samma sätt behöver vi börja ”förarbeta” för att ta emot de välsignelser Gud vill ge oss. Att Gud vill ge oss mirakler innebär alltid att vi också måste vara med och arbeta tillsammans med Gud och innebär aldrig att vi kan lata oss.
- Hade det inte varit enklare om Elisa bara hade gett henne ett antal kärl fulla med olja? Varför måste den stackars änkan gå igenom det här besväret för att kunna ta emot Guds välsignelse?
- 7Hon gick och berättade detta för gudsmannen. Han sade: ”Gå och sälj oljan och betala din skuld. Sedan kan du och dina söner leva av det som blir över.”
- Både änkans skuld och hennes framtida försörjning var nu löst.
- Mötet med Gud löser oss från våra gamla skulder och ger oss redan här och nu välsignelser för framtiden.
- Den här berättelsen visar oss Guds trofasta kärlek till sitt folk i en tid då Israel hade övergett Herren. Gud har ett särskilt hjärta för föräldralösa, för främlingar och för änkor (5Mos 10:17–19).
- Både änkans skuld och hennes framtida försörjning var nu löst.