Dödshotade afghaner?

Christian MölkBlogg Leave a Comment

Häromdagen manifesterade #vistårinteut-nätverket i Bollstabruk i samband med statsministerns besök där. SVT Västernorrland var där och filmade några (förmodligen afghaner) som höll upp en skylt där det står ”Ångra er inom 3 dagar eller dö!”.

Detta har felaktigt missuppfattats som att afghanerna på bilden dödshotar statsministern eller svenskar i allmänhet, om de inte får uppehållstillstånd. Denna felaktiga bild sprids just nu för fullt på Twitter och Facebook bland sajter som Samnytt, Ledarsidorna och Politikfakta.

Men sanningen bakom bilden är att afghanerna hänvisar till en insändare jag och Bengt Sjöberg skrev i tidningen Dagen för några dagar sen: ”Konvertiter får tre dagar att ångra sig – eller dö”.

När jag försökt uppmärksamma berörda sajter på vad som ligger bakom skylten, så har jag mötts av kommentarer som ”Tack för förtydligandet” alternativt faktaresistens eller anklagelser om att vara landsförrädare etc. Men fakenews-tweetsen och de felaktiga blogginläggen har ändå inte tagits bort (dock ska Samnytt ha cred för att de åtminstone lät min förklaring stå längst upp som utvald kommentar. Tack!)

Så slutligen, jag skulle vilja uppmana alla som (rätteligen) upprörs över dödshot, att fundera på vem det egentligen är som blir hotad? Det är ju nämligen ingen annan än afghanerna själva som är hotade. Så om man nu tycker att det är fel att hota, varför då inte rikta uppmärksamheten på konvertiternas oerhört svåra situation?

Här nedan är mailet från Migrationsverkets stabsjurit Helene Hedebris som förorsakade min och Bengt Sjöbergs insändare i tidningen Dagen:

”Hej!

Det har under den senaste tiden inkommit flera synpunkter från personer som är engagerade i olika kristna församlingar.

Under 2014 hade vi en utbildningsinsats och kom då fram till – i samarbete med Sveriges kristna råd – att den bifogade mallen för utredningsmetodik bör användas i ärenden om konversion. Tyvärr har Migrationsverket sedan dess fått ett stort antal handläggare, som vi pga. en enorm arbetsbörda (vi var dimensionerade för att hantera 30 – 50 000 asylansökningar/år och fick 163 000 under 2015) inte haft möjlighet att utbilda.

Vi har gjort en liten kvalitetsuppföljning där vi kan se att merparten av utredningarna har rätt fokus men att det finns ärenden där onödigt detaljerade kunskapsfrågor ställts. Under nästa år kommer vi att stödja utredningsmetodiken i högre utsträckning för att minska förekomsten av detta problem. Domstolarna kan vi dock inte påverka.

Jag har full förståelse för ert engagemang. Men varken jag eller ni kan avgöra om en konversion är ”äkta”. Det är bara personen själv som vet detta.

Det är inte personens inre känsloliv som gör att personen utsätts för förföljelse om identiteten och personens inre känsloliv inte leder till att personen ändrar någon del i sitt yttre uttryck. Men, en person vars identitet förändras (därför att han/hon byter religion eller ”tappar tron”) får i normalfallet ett yttre uttryck för detta – t.ex. vägrar gå i moskén på fredagsbönen, önskar genomföra riter enligt den nya religionen m.m. Detta yttre uttryck för processen hos personen är det som utsätter personen för fara vid ett återvändande.

Den, som inte förändrat sin identitet eller sin inre tro, kommer vid ett återvändande att bete sig på samma sätt som tidigare och därför inte hamna i fara.

Det faktum att personen genomgått ett dop och ofta besökt kyrkan är i normalfallet inte ett uttryck, som i sig är tillräckligt för att skapa ett skyddsbehov vid ett återvändande. Därför krävs det även en analys av om personen pga. sin förändrade tro kommer att bete sig på ett sätt som gör att han eller hon hamnar i fara efter ett återvändande.

Landinformationen ger stöd för att personer som genomgått dop och kristna sedvänjor, men som därefter ångrar sig och efter ett återvändande inte väljer att anta ett nytt levnadssätt eller utmärka sig såsom frånfallen från islam – inte kommer att utsättas för förföljelse – åtminstone inte från staten. US Department of State, Afghanistan 2016 International Religious Freedom Report: “Blasphemy, which may include anti-Islamic writings or speech, is a capital crime according to the Hanafi school of jurisprudence applicable in the courts. Similar to apostates, blasphemers have three days to recant or face death, although there is no clear process for recanting under sharia.” Norska Landinfo har försökt granska vad som hänt återvändare som konverterat i värdlandet. Även om deras utredning inte varit helt enkel att genomföra så har de inte funnit någon som efter återvändande till Afghanistan råkat illa ut. ”Det påpekas att det ofta finns en förståelse för enskilda personers agerande för att försöka säkra uppehållstillstånd i Väst och att dessa personer inte riskerar något om de ”gör avbön” och offentligt uttalar att de inte företagit en reell konvertering.”

Migrationsverkets bedömning är dock att det i vissa fall kan finnas en hotbild – inte i första hand från myndigheter (då konvertiter ges möjlighet att ångra sig och ta avstånd från sin konvertering och i och med det slippa bestraffning) utan istället från tex släkt, lokalsamhälle eller väpnade motståndsgrupper. Och risken torde vara högre om personen kommer från konservativa/religiösa familjer och miljöer samt områden där upprorsgrupper har starkt inflytande. Detta medför att det måste göras en noggrann individuell bedömning i varje ärende. I denna bedömning måste man ta ställning till om personen kommer att agera på ett sätt som gör att han behöver skydd. Om personen inte har en genuin övertygelse så måste man ändå ta ställning till om personen pga. sin miljö i hemlandet riskerar få ett skyddsbehov.

Med vänlig hälsning/Best regards,

Helene Hedebris, Stabsjurist/Senior legal expert”

Här nedan är min och Bengt Sjöbergs insändare i tidningen Dagen:

”Häromdagen kom ett viktigt förslag från regeringen, att en del av de ensamkommande barn och ungdomar som hamnat i kläm genom en utdragen asylprocess ska få en ny chans till uppehållstillstånd. Vi välkomnar detta besked. Vi har sett ett mycket starkt engagemang bland lärare, gode män, psykologer och församlingar men även bland de drabbade ungdomarna själva. Många har reagerat på hur förtvivlad situationen har varit för de ensamkommande ungdomarna. Flera har tagit livet av sig och många mår mycket dåligt.

Men, vi saknar en viktig pusselbit i förslaget – moratoriet. Alla som sökte asyl senast 24 november 2015 kommer att ha hunnit få beslut när lagändringen träder i kraft. Om dessa inte har möjlighet att vänta i Sverige skulle lagen bli helt verkningslös. Därför förutsätter vi att regeringen snarast ser till så att de ungdomar som kan komma att omfattas av de nya reglerna inte ska tvingas lämna Sverige innan de getts möjlighet att ansöka enligt de nya gymnasiereglerna. Även om vi välkomnar detta förslag är det långt ifrån tillräckligt.

Många oroliga församlingar har ifrågasatt varför Migrationsverket skickar tillbaka kristna konvertiter till Afghanistan, trots att de vet att konvertering kan leda till dödsstraff. Vi har även hört ryktas att Migrationsverket börjat använda sig av det bisarra begreppet “bekvämlighetskonvertiteter”. Nu har vi på Pingst Integration fått svar från Helene Hedebris, stabsjurist på Migrationsverket. Hon skriver att “landinformationen ger stöd för att personer som genomgått dop och kristna sedvänjor, men som därefter ångrar sig och efter ett återvändande inte väljer att anta ett nytt levnadssätt eller utmärka sig såsom frånfallen från islam – inte kommer att utsättas för förföljelse – åtminstone inte från staten”.

Enligt Migrationsverket har konvertiter vid ett återvändande tre dagar på sig att antingen ångra sin konvertering eller dödas. Detta eftersom det enligt Norska Landinfo “finns en förståelse för enskilda personers agerande för att försöka säkra uppehållstillstånd i Väst och att dessa personer inte riskerar något om de ”gör avbön” och offentligt uttalar att de inte företagit en reell konvertering”. Så om Migrationsverket bedömer att konvertiten nog kommer att ångra sig vid ett återvändande så har man ju därmed inget skyddsbehov i Sverige och får heller inte uppehållstillstånd.

Bakgrunden till detta livsfarliga spel med unga människors liv och religionsfrihet, är att Migrationsverket skiljer på en persons “inre känsloliv” och “yttre uttryck”. Det som avgör om man har skyddsbehov är om konvertitens “inre känsloliv” har ändrats så pass mycket att personen kommer att praktisera kristna “yttre uttryck” även i hemlandet, genom att personen till exempel “vägrar gå i moskén på fredagsbönen, önskar genomföra riter enligt den nya religionen”.

Att man redan har börjat med dessa “yttre uttryck” i Sverige räcker alltså inte, man måste även vara beredd att göra det i Afghanistan, annars riskerar man ju inte livet och har därmed inget skyddsbehov enligt den svenska asyllagen. Så Migrationsverket bekräftar alltså att dessa afghaner har blivit genuint kristna, börjat tro på Jesus, döpt sig och blivit aktiva i en församling, men tror samtidigt inte att de under dödshot från talibaner, släkt och afghanska myndigheter med fara för sitt liv vågar helt ensamma stå upp för sin nya kristna tro.

Migrationsverket gör alltså en oerhört cynisk bedömning av den svenska asyllagen, som ju går ut på att man ska få uppehållstillstånd om man ”känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av religiös uppfattning” eller om ”det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden”.

Man får nästan känslan av att Migrationsverket inte bryr sig nämnvärt om religionsfriheten, som också är svensk lag: ”Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor.”

När asyllagen krockar med religionsfriheten verkar det som att religionsfriheten får ge vika. Vem bryr sig om afghanska ungdomars lagstadgade rätt att få byta religion och offentligt utöva sin tro eftersom de trots allt ges den fantastiska möjligheten att få ångra sig under dödshot? Nej Migrationsverket, gör om och gör rätt! Religionsfriheten är lag i Sverige och gäller även för afghaner! Behandla inte afghanerna så som ni själva inte vill bli behandlade.

Bengt Sjöberg, Pingst integration

Christian Mölk, Pingst integration”

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.