Jak 2:1–13 – Tron utan gärningar är död

Christian Mölk Bibelkommentarer, Jakob Leave a Comment

  • 1 Mina bröder, var inte partiska i er tro på vår Herre Jesus Kristus, härlighetens Herre. 
    • Ordet ”härlighet” (”doxa” på grekiska och ”kabod” på hebreiska) användes ofta i Gamla testamentet för att beskriva Guds närvaro (exempelvis på berget Sinai i 2 Mos 24:16-17, arken i 1 Sam 4:22 och när Guds härlighet gick förbi Mose i 2 Mos 33:22).
      • Mot bakgrund av den judiska kopplingen mellan ordet ”härlighet” och ”Guds närvaro” är beskrivningen av Jesus som ”härlighetens Herre” en tydlig fingervisning att Jesus är Guds närvaro på jorden.
      • Den Guds härlighet som Jesus är bärare utav, kommer också vi få ta del av (Rom 8:18, 2 Thess 2:14).
    • Att vara ”partisk” innebär i detta avseende att bedöma folk utifrån yttre aspekter, oavsett om det är kläder, hudfärg eller någon annan yttre skillnad.
      • I Gamla testamentet är detta ett återkommande tema. I 5 Mos 10:17-18 är Gud tydlig med att han ”inte är partisk” och ”skaffar den faderlöse och änkan rätt, han älskar främlingen och ger honom mat och kläder”. I 3 Mos 19:15 uppmanas Israel att inte vara partiska.
  • Tänk er att det vid er sammankomst kommer in en man med guldring på fingret och fina kläder, och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. Om ni då ser till den finklädde och säger: “Varsågod och sitt, här är en bra plats”, men till den fattige: “Du kan stå där” eller: “Sätt dig här vid mina fötter” – har ni då inte diskriminerat bland er och blivit domare med orena motiv?
    • I vers 2–4 ger Jakob ett hypotetiskt exempel på en sådan ”partiskhet” som han fördömer i vers 1 genom att kontrastera en rik man med fina kläder och en fattig man med smutsiga kläder.
      • När de kristna i församlingen välkomnar in den rike mannen får han sitta på den fina platsen och när de välkomnar in den fattige mannen får han sitta på den sämre platsen. De dömer människor genom deras yttre och är därmed partiska.
      • Genom att ha en splittrad syn på sina medmänniskor avslöjar de kristna som Jakob riktar sig till att de också har en splittrad relation till Gud.
      • Det är inte upp till oss människor att döma över människor baserat på deras yttre. Den rollen som domare har endast Gud.
    • Där det i Folkbibeln står ”sammankomst” står det i den grekiska grundtexten ”synagoga”. En judisk synagoga var en byggnad avsedd framförallt för gudstjänst och andligt liv.
      • Eftersom man tror att Jakobs brev skrevs väldigt tidigt så kan det mycket väl vara så att den splittring mellan kristna och judar som så småningom skedde ännu inte hade hänt. I stort sett alla de första kristna var judar och det var ju fullt naturligt att de fortsatte att samlas i sina synagogor även efter att de bekänna att Jesus är Herre och Messias.
        • Begreppet ”kyrka” och ”församling” (”ekklesia” på grekiska) användes för att beskriva den kristna gemenskapen. Det var först flera hundra år senare som byggnaden de kristna samlades i började kallas ”kyrka”.
  • Lyssna, mina älskade bröder. Har inte Gud utvalt dem som är fattiga i den här världen till att bli rika i tron och få ärva riket som han lovat dem som älskar honom? Men ni föraktar den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstolar? Är det inte de som hånar det sköna Namnet som har uttalats över er?
    • Nu förklarar Jakob varför det är fel att vara partisk och diskriminera. För det första så ska man inte vara partisk därför att Gud inte är partisk. Gud har ju gett sin frälsning åt alla som tror, oavsett om de är rika eller fattiga. Vi kristna ska inte döma varandra baserat på världslig rikedom eftersom vår rikedom mäts i tron, inte i pengar. Om inte Gud har gett fördelar åt de rika ska inte vi heller göra det.
      • Väldigt många som blir kristna blir det i en situation av fattigdom, nöd och stora behov. Efter en tid som frälsta får de med Guds hjälp ordning på sitt liv och får det gott ställt. Att då diskriminera nya kristna för att de är fattiga blir ju som ett hån mot Gud och den hjälp han gett.
      • En intressant fråga uppstår för den klurige. Fördömer Jakob en sorts diskriminering men godkänner en annan? Jakob menar ju att vi inte ska diskriminera de fattiga genom att vara partiska mot de rika, men är inte Gud partisk mot de rika när han särskilt utväljer de fattiga på bekostnad av de rika?
        • Troligtvis ligger en andlig nyans i begreppet ”de fattiga” (Matt 5:3, Luk 6:20). Den som är andligt fattig har ofta en större längtan efter Gud än den som tycker att den redan äger allt. Därför får de som ödmjukar sig och längtar efter mer av Gud också svar på sin längtan i större utsträckning än de som tänker att de redan har allt och inte söker Gud i lika stor utsträckning. Så Gud ger åt alla som söker honom men de fattiga har en större benägenhet att söka honom och får därför mer av Gud. För övrigt visar ju det faktum att en rik man kommer till kyrkan i Jakobs illustration i versarna före att även rika kan komma till Gud och ta emot frälsning. Se även Luk 1:51-53 och 1 Kor 1:26-29.
    • För det andra så menar Jakob att det är helt onödigt av de kristna att försöka smickra och vara inställsamma mot rika människor i tron att det skulle kunna skapa fördelar för oss. Jakob påminner de kristna om att det ju är de rika som brukar ställa till det för de kristna och det kommer inte att ändras bara för att de kristna fjäskar för de rika.
      • På Bibelns tid var det inte alls ovanligt att rika markägare samlade på sig mer och mer land och rikedomar på de fattigas bekostnad. Vanligt folk blev på detta sätt allt fattigare och fattigare. Att rika förtrycker fattiga fördöms i Bibeln (Amos 4:1).
      • För det andra så utnyttjar de rika också sin makt genom att påverka domstolar och juridiska beslut till nackdel för de fattiga.
      • För det tredje så smädar de rika det namn som de kristna tillhör. Förmodligen menas namnet ”Jesus”. Kanske var det vanligt att de rika hånade Jesus, antingen genom sitt tal eller genom sitt sätt.
  • Om ni uppfyller den kungliga lagen enligt Skriften: Du ska älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt. Men om ni är partiska begår ni synd och döms av lagen som lagbrytare. 
    • Att lagen beskrivs som ”kunglig” tyder på att lagen tillhör Gud och kommer från Gud, på samma sätt som Guds ”rike” tillhör Gud och kommer från Gud.
      • Hela den gammaltestamentliga Mose-lagen kan sammanfattas i budet: ”Du ska älska din nästa som dig själv”. Denna ”kungliga lag” är den praktiska konsekvensen av den frälsande bekännelsen ”Jesus är Herre”. Att tillhöra Guds rike innebär att man både bekänner Jesus som Herre och älskar sin medmänniska. (Matt 22:37-40).
      • Vi kristna tillhör Guds konungsliga rike, lyder under den kungliga lagen och bekänner att Jesus är kung. Således ska vi följa den bibliska lagen i den mening som vår kung Jesus predikade och förklarade den för oss.
    • Vem är min ”nästa” som man ska älska som sig själv? I Gamla testamentet syftar det oftast på en ”israelitisk landsfrände”. Men Jesus expanderar dess betydelse och inkluderar även ”främlingar” (Luk 10:25-27) och ”fiender” (Matt 5:44).
    • Sammanfattningsvis så har Jakob tre argument för att det är fel att favorisera de rika på de fattigas bekostnad: dels för att det inte stämmer överens med Guds kärlek för de fattiga, dels för att det är helt meningslöst, men framförallt för att det är en synd som går emot Skriften.
  • 10 Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt. 11 Han som har sagt: Du ska inte begå äktenskapsbrott, har också sagt: Du ska inte mörda. Om du inte begår äktenskapsbrott men mördar, så är du en lagbrytare. 12 Tala och handla så som den som ska dömas efter frihetens lag. 13 Domen blir obarmhärtig över den som inte har visat barmhärtighet. Men barmhärtigheten triumferar över domen.
    • Det är inte exakt vilket lagbud som man bryter mot som är det stora problemet, utan att man överhuvudtaget bryter mot lagen, vilket visar att man inte älskar Gud av hela sitt hjärta.
    • För en jude kan frälsningen i Jesus upplevas som en befrielse från den stränga Mose-lagen och felaktigt leda till ett liv helt utan ”lag”. Men vi kristna ska också följa den bibliska lagen, dvs. den ”kungliga frihetens lag”, som är grundad i Mose lag men förklarad och uppfylld genom Jesus Kristus.
    • Den som lyder den kungliga lagen genom att älska sin medmänniska som sig själv visar att man lever ut den inre tron på Jesus som Herre. Den som inte älskar sin medmänniska visar inte genom sitt liv att man har Jesus som sin kung.

Share this Post

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.