Som pastor jobbar man när folk är ledig.
Jag förbereder mig visserligen oftast på förmiddagar och eftermiddagar, men sen är det möten och samtal på kvällar och helger.
Just ikväll hade jag dopsamtal med två iranier som vill bli döpta. Att få prata om hur man blir kristen och be frälsningsbön med nya människor är bland det bästa som finns.
När man har fått den kristna tron förklarad, tror på Jesus och är redo att offentligt bekänna sin tro är man redo att döpa sig.
Ordet ”dop” kommer från det grekiska ordet ”baptizo” och betyder ”doppa”, ”sänka ned” eller ”omsluta” och är ett ord som användes om att sänka skepp.
Det är inte dopet i sig självt som är frälsande, utan det är en yttre gestaltning av vad som händer inombords när den helige Ande tvättar oss rena från all synd och föder oss på nytt när vi bekänner att Jesus är Herre.
När vi sänks ner i dopets vatten begraver vi det gamla livet, och när vi kommer upp ur vattnet träder vi symboliskt in i det nya uppståndelselivet i Kristus som medborgare i Guds rike.
