Vad säger Bibeln om homosexualitet?

Det finns mer än 31 000 verser i Bibeln och inte i en enda av dem nämns homosexuella handlingar i positiva ordalag. Däremot finns elva bibelord som beskriver homosexuella handlingar på ett negativt sätt.

Orden ”homosexuell” eller “homosexualitet” finns inte i Bibeln, som inte heller vad jag kan se beskriver en homosexuell ”identitet” eller ”läggning”. Däremot finns nedan elva bibelord som omnämner homosexuella ”handlingar” av olika karaktär, allt från våldtäkt till tempelprostitution till samkönade relationer med samtycke.

  1. Bibelord
  2. Ordstudie
  3. Gamla testamentet
  4. Jesus
  5. Kommentar till Rom 1:24-28
  6. Kommentar till 1 Kor 6:9-11

Bibelord

Gamla testamentet

5De ropade på Lot och sade till honom: ”Var är männen som kom till dig i natt? Skicka ut dem till oss så att vi får ligga med dem.”(1Mos 19:5)

22Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.(3Mos 18:22)

13Om en man ligger med en annan man som en man ligger med en kvinna, begår de en avskyvärd handling. De ska straffas med döden. De bär på blodskuld.(3Mos 20:13)

22Medan de gjorde sig glada, se, då omringades plötsligt huset av stadens män, onda män. De bultade på dörren och sade till den gamle mannen som ägde huset: ”Skicka ut mannen som kom till ditt hus så vi får ligga med honom!”(Dom 19:22)

24Också manlig tempelprostitution förekom i landet. Man tog efter alla avskyvärda seder hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn.(1Kung 14:24)

12Han fördrev ur landet alla dem som ägnade sig åt manlig tempelprostitution. Han skaffade bort alla de eländiga avgudabilder som hans fäder hade låtit göra.(1Kung 15:12)

7Han rev dessutom ner husen för dem som utövade manlig tempelprostitution i Herrens hus och där kvinnor vävde tyg till tält åt Asheran.(2Kung 23:7)

Nya testamentet

26Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. 27På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse.(Rom 1:26–27)

9Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken sexuellt omoraliska eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller som låter sig utnyttjas för sådant, 10varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare ska ärva Guds rike. 11Sådana har några av er varit. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.(1Kor 6:9–11)

8Men vi vet att lagen är god, om man använder den rätt 9och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och rebeller, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga. Lagen är till för dem som misshandlar sin far och mor, för mördare, 10för dem som lever i otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och allt annat som går emot den sunda läran–(1Tim 1:8–10)

7Så är det också med Sodom och Gomorra och städerna däromkring, som på samma sätt kastade sig ut i sexuell omoral och följde onaturliga begär. De står som ett varnande exempel och får sitt straff i evig eld.(Jud 7)

Ordstudie

Här är de hebreiska och/eller grekiska orden i grundtexten som ofta översätts till ”homosexuell” i svenska bibelöversättningar eller på andra sätt är relaterade till någon form av homosexuella handlingar:

VersHebreiskaGrekiskaSvenska
1 Mos 19:5Iysh yadaAndres syggenomethaMan känner
3 Mos 18:22Zakar shakabArsen koitesMan ligger
3 Mos 20:13Zakar shakabArsen koitesMan ligger
Dom 19:22Iysh yadaAndres gnomenMan känner
1 Kung 14:24QadeshSyndesmosManlig tempelprostituerad
1 Kung 15:12QadeshTeletasManlig tempelprostituerad
2 Kung 23:7QadeshKadesimManlig tempelprostituerad
Rom 1:26 Para fysisOnaturligt
Rom 1:27 Orexis autos eis allelonLust till varandra
Rom 1:27 Arsen katergazomai ho aschemosyne en arsenMän begick skamlösa handlingar med män
1 Kor 6:9–11 MalakoiMjuk
1 Kor 6:9–11 ArsenokoitesMan som ligger med en man
1 Tim 1:8–10 ArsenokoitesMan som ligger med en man
Judas 7 Heteros sarxOnaturlig lust

I tabellen ovan ser vi att Gamla testamentet oftast beskriver homosexuella handlingar med orden “man” och “ligger”, dvs. en “man-liggare” eller “en man som ligger med en man”.

Gamla testamentet är skrivet på hebreiska, men i den grekiska översättningen av Gamla testamentet blir orden “man” och “ligger” översatt till “arsen” och “koites”.

Arsenokoites

Paulus, som var en judisk skriftlärd, är naturligtvis väldigt väl insatt i Gamla testamentet, Lagen och judisk teologi. När han skriver sin undervisning om homosexuella handlingar är det uppenbart att han utgår från den grekiska översättningen av 3 Mos 18:22 och 3 Mos 20:13, slår ihop de två orden som användes där (“arsen” och “koites”) och bildar det nya ordet “arsenokoites”.

Andra liknande ord förekom i grekiskan på antikens tid, exempelvis ”metrokoites” = ”en man som ligger med sin mamma”, ”doulokoites” = ”en man som ligger med sina kvinnliga slavar”, ”polykoites” = ”en man som ligger med många” och ”onokoites” = ”en man som ligger med en åsna”. Ordet “arsenokoites” betyder helt enkelt ”en man som ligger med en man”. I 1 Kor 6:9 och 1 Tim 1:10 översätts detta ord oftast till “de som utövar homosexualitet”, “de som lever i homosexualitet” eller “män som ligger med män”.

Malakos

Ett ord som bara förekommer vid ett tillfälle är “malakos”, som i en icke-sexuell kontext är ett relativt neutralt ord som betyder “mjuk”. Ordet används exempelvis för att beskriva mjuka, “fina kläder” i Matt 11:8. I en sexuell kontext användes dock ordet i antiken för att beskriva ”feminina män”, pojkar, unga, vuxna eller prostituerade, som var den ”passiva” parten i manliga homosexuella relationer.

I det grekisk-romerska samhället på Paulus tid hade man inte ord som ”homosexuell” eller ”heterosexuell”, utan delade i stället in sexualiteten i ”aktiv/dominant/maskulin” kontra ”passiv/undergiven/feminin”. I 1 Kor 6:9 kan man se hur Paulus använder denna dikotomi när han använder “arsenokoites” för att beskriva den ”maskulina” aktiva parten i en homosexuell akt, och “malakos” för att beskriva den ”feminina” passiva mottagande parten. I 1 Kor 6:9 använder Paulus båda dessa begrepp i uttrycket ”malakos oute arsenokoites” som för att förtydliga att det är båda parter i en homosexuell handling som han syftar på, alltså både den aktiva och dominanta ”arsenokoites” och den mottagande och passiva ”malakos”.

I den grekisk-romerska världen på antikens och Bibelns tid hade man en annan syn på homosexualitet än vad vi har idag. Man ansågs inte nödvändigtvis vara ”homosexuell” i nedsättande mening, bara för att man hade sex med någon av samma kön, utan snarare om man var den mottagande, feminina och undergivna parten i en homosexuell akt. Exempelvis florerade ett rykte om den romerske kejsaren Julius Caesar, att han i ung ålder hade varit älskare till kung Nikomedes av Bitynien. Ryktet gick så långt att Julius Caesar kallades ”Bityniens drottning” och den romerska armén sjöng nidvisor om honom. Men det som ansågs vara negativt för Julius Caesar var inte att han hade haft en homosexuell relation, utan att han antogs ha haft den mottagande och undergivna rollen, med tanke på att Nikomedes var en kung och inte kunde tänkas ha haft den rollen. En homosexuell relation sågs inte som något negativt så länge som den mottagande och passiva parten var av lägre social status, som t.ex. en slav eller en ung pojke. Men att den romerske kejsaren Julius Caesar skulle ha varit en feminin ”malakos” var oerhört nedsättande.

Ett annat sätt att beskriva homosexuella handlingar i Bibeln är att använda orden “onaturligt” och “lust”, antingen var för sig eller i kombination. En sexuell relation mellan två samkönade beskrivs som något onaturligt i kontrast till den naturliga sexuella relationen mellan en man och en kvinna. Detta eftersom Gud skapade människan som man och kvinna med det uttalade uppdraget att föröka sig. Den manliga och den kvinnliga kroppen är ju skapad för att komplettera varandra och passar perfekt ihop vid fortplantning. Det ”naturliga” sättet för människor att föröka sig är ju onekligen genom att en man och en kvinna har sex. Utifrån ett fortplantningsperspektiv blir en homosexuell handling följaktligen ”onaturlig” eftersom det inte går att föröka sig så.

Det finns alltså en kontinuitet mellan Gamla och Nya testamentets sätt att beskriva “homosexuella handlingar” som “män som ligger med män”. Det finns också en kontinuitet i beskrivningen av homosexuella handlingar som något negativt; i Gamla testamentet beskrivs homosexuella handlingar som något “avskyvärt” (3 Mos 18:22, 3 Mos 20:13, 1 Kung 14:24), och i Nya testamentet beskrivs det som något “förnedrande”, “onaturligt” (Rom 1:26, Jud 7) och “skamligt” (Rom 1:27).

Men även om synen på homosexuella handlingar verkar vara konsekvent negativ i både Gamla och Nya testamentet, så finns det samtidigt en diskontinuitet i dess konsekvens; i Gamla testamentet straffas homosexuella handlingar med “dödsstraff” (3 Mos 20:13), medan homosexuella handlingar i Nya testamentet leder till att man inte “ärver Guds rike” (1 Kor 6:10). Både Gamla och Nya testamentet är alltså till synes överens om att de som utövar homosexuella handlingar begår en synd, men medan man på Gamla testamentets tid straffades redan här och nu i jordelivet, uppmanas vi som lever på Nya testamentets tid att inte döma någon i förtid, utan överlåta domen åt Herren på domedagen efter Jesu återkomst (1 Kor 4:5).

De elva ovan bibelorden har en väldigt stor spännvidd och varierar från att beskriva manlig våldtäkt (1 Mos 19:1–11 och Dom 19:16-24) i ena änden, till att beskriva manliga och kvinnliga homosexuella relationer med samtycke (Rom 1:27) i andra änden. Det som dock inte beskrivs i Bibeln är samkönade äktenskap, detta förmodligen eftersom den bibliska definitionen av ett äktenskap är att det är ett livslångt förbund byggd på en inför Gud och samhället ingången juridisk relation mellan en man och en kvinna fullbordat genom sexuell förening (1 Mos 2:24, Matt 19:5, Mark 10:7, Ef 5:31).

Gamla testamentet

Skapelsen

I Skapelseberättelsen kan vi läsa om hur Gud skapade människan till man och kvinna med syfte att komplettera varandra och tillsammans vara Guds avbild. När en man och en kvinna vill ingå äktenskap lär Gud oss hur det ska gå till på ett fundamentalt och principiellt sätt:

24Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött.(1Mos 2:24)

För det första ”lämnar” man sin familj och bildar en ny med sin man eller hustru. Dvs. det sker en offentlig och tydlig förändring som syns i samhället. För det andra ”håller” man sig till varandra, är lojala och trogna. För det tredje så blir man ”ett kött”, dvs. man har en sexuell relation. Ett äktenskap är ett livslångt förbund byggd på en inför Gud och samhället ingången juridisk relation mellan en man och en kvinna fullbordat genom sexuell förening (1Mos 2:24, Matt 19:5, Mark 10:7, Ef 5:31).

Att äktenskapet syftar till fortplantning och leder till att man får barn är ett återkommande bibliskt tema (1Mos 1:28). Barn ses i Bibeln som en gåva från Gud (Ps 127:3–5) och en välsignelse utifrån att man har ingått förbund med varandra. Exempelvis har Gud ingått ett förbund med Israel och välsignar dem med barn, både på nationell (3Mos 26:9) och individuell (1Sam 1) nivå.

Äktenskapet ska enligt Bibeln hållas ”i ära” (Heb 13:4) och det är inte tillåtet med ”sexuell omoral”, dvs sex före, efter eller utanför äktenskapet (Matt 15:19), skilsmässa (Mal 2:13-16, Matt 5:32, Luk 16:18), otrohet (3Mos 20:10) eller polygami (1Tim 3:2).

Mose lag

22Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.(3Mos 18:22)

I Gamla testamentet fördöms homosexuella handlingar med väldigt starka ordalag. Gud befaller Israel att inte göra som folken i Egypten eller Kanaans land, eftersom Gud anser det ”avskyvärt”.

De hebreiska ord som används översätts till ”man” + ”ligger”. På grekiska blir dessa ord nästan exakt samma (arsen koites) som Paulus skriver i Nya testamentet (arsenokoites).

Men även om Gamla testamentet väldigt tydligt fördömer homosexuella handlingar skulle man kunna invända att Gamla testamentet också förbjuder ganska mycket annat som vi idag inte längre följer, till exempel att inte äta räkor (3Mos 11:9–12) eller fläsk (3Mos 11:7). Men för det första så ger Gud olika instruktioner till olika grupper i Gamla testamentet. En del regler ges bara specifikt till Israel som nation, exempelvis att inte äta fläsk. Det står uttryckligen i dessa förbud att de är primärt till Israel; ”De skall vara orena för er. Andra regler är universella och gäller alla människor i alla tider, till exempel att inte mörda (2Mos 20:13).

För det andra brukar man generellt säga att vi kristna ska följa de regler i Gamla testamentet som bekräftas i Nya testamentet. Med andra ord får vi kristna äta fläsk, trots att det står i Gamla testamentet att man inte får äta fläsk. Men vi får inte mörda, eftersom det bekräftas som en synd även i Nya testamentet (Matt 5:21). Som vi har sett av ovan elva bibelord så beskriver både Gamla och Nya testamentet homosexuella handlingar som synd på ett väldigt likartat sätt.

En annan anledning att se 3Mos 18:22 som en universell uppmaning är att Gud dömer andra länder än bara Israel eftersom de har ägnat sig åt sådant (3Mos 18:24-28).

Jesus

Även om inte Jesus uttryckligen nämner homosexuella handlingar, så har han naturligtvis ändå en hel del att tillföra.

För det första så bekräftar Jesus äktenskapet såsom ett av Gud instiftat förbund mellan en man och en kvinna:

4Han svarade: ”Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna 5och och sade: Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött? 6Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman får alltså människan inte skilja åt.”(Matt 19:4–6)

Precis som Paulus i Romarbrevet kapitel 1, så hänvisar Jesus till skapelseordningen när han undervisar att Gud ”i början”, dvs. i skapelsens begynnelse, skapade människan till ”man och kvinna”

När lärjungarna hör Jesus undervisa om att äktenskapet är ett livslångt förbund mellan en man och en kvinna och att man inte får skilja sig av något annat skäl än sexuell synd, utbrister de: ”Då är det bättre att inte gifta sig!” Som svar på detta berättar Jesus att det finns de som av någon anledning inte kan gifta sig:

12Det finns de som inte kan gifta sig för att de är födda sådana, och de som inte kan det för att människor har gjort dem sådana. Och det finns andra som väljer att inte gifta sig för himmelrikets skull. Den som kan förstå detta bör ta det till sig.”(Matt 19:12)

De tre olika grupper av personer som Jesus pratar om är för det första människor som är födda utan förmåga till sexuell reproduktion, för det andra män som har blivit kastrerade, dvs. ”eunucker”, och för det tredje personer som självmant väljer att leva i celibat för att kunna tjäna Gud. Kan man av någon anledning inte gifta sig är det inget nerköp att leva i celibat, Jesus gjorde ju själv det ”för himmelrikets skull”.

Så oavsett vilken anledning man har att inte ingå ett äktenskap enligt Bibelns definition så har Jesus gått före och visat att det är möjligt att uppoffra allt för himmelrikets skull. Jesus sa vid ett flertal tillfällen: “Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.(Luk 9:23)

För det andra så menar Jesus att alla sexuella handlingar utanför äktenskapet mellan en man och en kvinna är synd:

19För från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, sexuell omoral, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser.” (Matt 15:19)

Sexuell omoral, ”porneia” på grekiska, innebar för judar på Jesu tid alla sexuella handlingar utanför äktenskapet mellan en man och en kvinna. Dvs. otrohet, samboskap, sex före äktenskapet, sex utanför äktenskapet, och sex mellan två personer av samma kön. På Jesu tid var det en allmänt vedertagen judisk uppfattning att alla sexuella handlingar utanför äktenskapet mellan en man och en kvinna, inklusive homosexuella handlingar, var en synd. Faktum är att det inte finns en enda antik judisk skrift som är positiv till homosexuella handlingar.

För det tredje bekräftar Jesus att han instämmer i Mose lag och inte ”har kommit för att upphäva lagen”, utan ”för att uppfylla den”:

17Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. 18Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett. 19Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna så kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket. 20För jag säger er: Om inte er rättfärdighet går långt över de skriftlärdas och fariseernas, kommer ni aldrig in i himmelriket.(Matt 5:17–20)

Så sammanfattningsvis kan man säga att Jesus för det första bekräftar att äktenskapet är mellan en man och en kvinna, för det andra menar att alla sexuella handlingar utanför äktenskapet är en synd, och för det tredje instämmer i Mose lag där det står att homosexuella handlingar är synd.

Paulus

Rom 1:24-28

24Därför utlämnade Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra. 25De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen. 26Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. 27På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. 28Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde sådant som inte får göras. 29De har blivit fyllda av all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter, de är påhittiga i det onda och olydiga mot sina föräldrar, 31vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32De känner mycket väl till Guds rättvisa dom, att de som handlar så förtjänar döden. Ändå gör de sådant, och de samtycker dessutom till att andra gör det.(Rom 1:24–32)

I begynnelsen skapade Gud människan till man och kvinna med uppdraget att vara fruktsamma, förökas och uppfylla jorden. Gud skapade mannen och kvinnan som ett komplement till varandra och instiftade äktenskapet som den naturliga platsen för denna sexuella reproduktion.

I Romarbrevet inleder Paulus kapitel 1 med att anknyta till skapelseberättelsen och syndafallet. Paulus menar att mänskligheten som helhet i syndafallet vände sig bort från Gud, slutade lyssna på Guds ord, ”förnedrade sina kroppar med varandra” och ”bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt”. Som ett resultat av att mänskligheten har syndat genom att inte vilja lyssna på Guds ord utan i stället gå sin egen väg, så tillåter Gud oss leva i vår synd, och den synd vi lever i blir i sig självt ett straff eller en konsekvens av vår synd. Om vi som mänsklighet inte vill lyssna på Gud, som ju vet bäst, så måste vi heller inte det, och då blir konsekvensen av vår synd att Gud helt enkelt låter oss leva i vår synd.

En av de syndens konsekvenser som Paulus beskriver är samkönade sexuella relationer byggd på frivillighet och samtycke. Paulus menar att homosexuella handlingar är ”onaturligt”, ”skamligt” och ”sådant som inte får göras”. Paulus argument för att homosexuella handlingar är onaturligt går som sagt ända tillbaka till skapelsen. I 1 Moseboken ser vi hur Gud skapade människan till sin avbild såsom man och kvinna med syftet att föröka sig och uppfylla jorden:

27Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. 28Och Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Råd över havets fiskar, himlens fåglar och alla djur som rör sig på jorden.”(1Mos 1:27–28)

24Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött.(1Mos 2:24)

Man och kvinna skapades som komplement till varandra och är tillsammans Guds avbild. Att en man och en kvinna ingår äktenskap, bildar familj och får barn är det ”naturliga” sättet för människan att uppfylla Guds uppdrag till mänskligheten att föröka sig och uppfylla jorden med nya människor. Den manliga och den kvinnliga kroppen är perfekt skapade för fortplantning. I den bemärkelsen är homosexuella handlingar därmed ”onaturligt”, eftersom sex mellan en man och en kvinna är det ”naturliga” sättet enligt Guds skapelseordning för människan att få barn, ett av människans primära uppdrag här på jorden. Guds plan är alltså att sex hör hemma inom äktenskapet mellan en man och en kvinna i syfte att skapa fler människor på jorden.

Men för att göra en lång historia kort så syndade Adam och Eva mot Gud och blev utkastade ur paradiset. Men det var inte bara de första människorna som syndade, utan hela mänskligheten, dvs. även du och jag. Paulus skriver i sitt brev till Rom att ”alla har syndat” (Rom 2:23) och att ingen människa är utan ursäkt, eftersom Gud har uppenbarat sig för oss människor i sin skapelse ända sen världens början (Rom 1:20). Men vi människor vände oss medvetet bort från Gud och började tillbe det skapade i stället för Skaparen (Rom 1:21-25). Som en konsekvens av detta så tillät Gud oss människor att göra det som våra syndiga hjärtan ville göra. Ett återkommande tema i Bibeln är att avgudadyrkan leder till religiös synd vilket i sin tur leder till omoral i alla dess olika former. När vi gör oss själva till gud eller skapar en egen avgud, då kan vi också skapa vår egen moral, som ofta inte stämmer överens med Bibeln.

Att Paulus beskriver homosexuella handlingar som ”onaturligt” var en vanlig uppfattning både i den judiska och i den grekisk-romerska världen på Bibelns tid. Om en sexuell relation mellan en man och en kvinna är det naturliga sättet för människor att få barn, så blir ju en homosexuell relation därmed onaturlig, eftersom det inte går att få barn på det sättet. Och eftersom ett av människans primära uppdrag här på jorden är att föröka sig och uppfylla jorden med nya människor, så går därmed homosexuella handlingar emot skapelseordningen.

Ibland invänds det att det Paulus beskriver som synd inte kan jämföras med homosexuella relationer idag, eftersom Paulus inte kände till sådana. Men det stämmer inte riktigt. Även om romersk lag inte erkände samkönade äktenskap så beskriver flera antika texter bröllop mellan romerska män, bland annat kejsar Nero, som gifte sig åtminstone två gånger med en man.

Det finns också en del som menar att de homosexuella handlingar som Paulus beskriver som synd inte är dagens moderna samkönade relationer med samtycke, utan det som i det grekisk-romerska samhället på antikens tid var känt som ”pederasti”, dvs. att rika mäktiga män utnyttjade unga pojkar, slavar eller kvinnor sexuellt för att visa sin dominans. Men det faktum att Paulus även inkluderar kvinnor i ovan bibelord, samt skriver att de ”upptändes av begär till varandra”, utesluter pederasti. Det Paulus beskriver är utan tvekan homosexuella handlingar mellan både män och kvinnor av samma kön med samtycke.

Ett annat grekiskt ord som kan vara bra att känna till är ”porneia”, vilket oftast översätts till ”otukt” eller ”sexuell omoral” på svenska. I det grekisk-romerska samhället innebar porneia att man gick till en prostituerad och betalade för sexuella tjänster. Men när det grekiska ordet porneia togs upp av den hellenistiska judendomen och på så sätt gjorde intåg i Bibeln och den judisk-kristna kontexten, så kom ordet att innefatta alla utomäktenskapliga sexuella synder och avvikelser, inklusive homosexuella aktiviteter. Jesus hänvisar tillbaka till skapelseordningen när han i Markus 10:6-8 definierar äktenskap som mellan en man och en kvinna.

Synden porneia nämns ofta först i listor över synder, inte för att kristna anser otukt vara den värsta synden av alla, utan för att porneia var så vanligt och allmänt accepterat i den grekisk-romerska världen att många som blev kristna hade svårt att bryta med den sexuellt omoraliska livsstilen de hade haft innan de blev kristna.

Även om ovan text från Romarbrevet handlar om specifikt homosexuella handlingar, så bör påpekas att även samboskap, sex före äktenskapet och otrohet är otukt.

Så homosexuella handlingar är en av alla de synder som människor gör som ett led i att mänskligheten vände sig bort ifrån Gud. Lägg dock märke till att Paulus inte fördömer homosexuella ”personer” eller ”känslor”, utan enbart ”handlingar”. Att identifiera sig som homosexuell eller känna attraktion till någon av samma kön beskrivs inte som en synd i Bibeln. Bibeln beskriver många synder som vi människor gör, och homosexuella handlingar beskrivs inte som en värre synd än någon annan. Alla människor är syndare och brottas med olika synder. Och det var just därför som Jesus kom till jorden, för att på korset frälsa oss från våra synder:

24Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade.(1Pet 2:24)

Alla människor är syndare. Alla människor begår synder. Alla människor måste lämna allt för att följa Jesus. I sitt brev till Korinth skriver Paulus till kristna som förut har ägnat sig åt homosexuella handlingar och menar att: ”Sådana har några av er varit. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande” (1 Kor 6:11). Man måste inte sluta synda innan man möter Jesus och blir frälst, men i mötet med Jesus sker en omvändelse som leder till att man vill lämna sitt gamla liv och födas till ett nytt liv tillsammans med Herren i Andens kraft.

1 Kor 6:9–11

9Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken sexuellt omoraliska eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller som låter sig utnyttjas för sådant, 10varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare ska ärva Guds rike. 11Sådana har några av er varit. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.” (1Kor 6:9–11)

I sitt brev till Korinth kontrasterar Paulus de två grupperna ”orättfärdiga” och ”heliga” (1Kor 6:1). De orättfärdiga ska inte få ”ärva Guds rike” medan de heliga då implicit kommer att få göra det. I detta stycke listar Paulus åtminstone fyra grupper av sexuella syndare som inte ska få ärva Guds rike; 1) ”sexuellt omoraliska” (pornos), dvs. ogifta som har sex före eller utanför äktenskapet, 2) ”äktenskapsbrytare” (moichos), dvs. gifta som är otrogna och har sex utanför sitt äktenskap, 3) ”de som utövar homosexualitet” (arsenokoites), dvs. den aktiva och dominanta parten i en homosexuell akt, och 4) de ”som låter sig utnyttjas för sådant” (malakos), dvs. den passiva och mottagande parten i en homosexuell akt.

Detta med den ”dubbla utgången” är en tanke som ofta återkommer i Bibeln och är ingenting nytt. Faktum är att alla människor egentligen är syndare som inte har möjlighet att ärva Guds rike, men tack vare Jesu död på korset så får alla som tror på Jesus förlåtelse för sina synder och föds på nytt in i Guds rike.

Men, en viktig aspekt av att få komma in i Guds rike är att ”omvända” sig. Faktum är att ”omvänd” är det första ordet Jesus predikade (Matt 4:17). Att omvända sig innebär att sluta leva i synd och i stället börja följa Jesus. Man kommer naturligtvis inte bli helt syndfri på ögonblicket, men man kan sluta leva en livsstil av synd. Exempel på omvändelse är många i Bibeln, men en av mina favoriter är tullindrivaren Sackeus (Luk 19). Han hade skott sig ekonomiskt på sina medmänniskor och ansågs av folket vara en syndare, men när han får ett möte med Jesus brister han ut: ”Hälften av det jag har, Herre, ger jag till de fattiga. Och har jag lurat någon på något, betalar jag fyrdubbelt igen.”

En viktig aspekt av Jesus verksamhet var att söka upp syndare, ge dem kärlek, uppmana dem att omvända sig och erbjuda dem frälsning och ett liv i lärjungaskap. Precis de grupper som Paulus beskriver i ovan text var Jesus känd för att umgås med (Mark 2:13-17). Jesus älskade syndaren, men han bekräftade inte synden i deras liv utan förändrade dem till lärjungar.

Man skulle kunna invända mot det faktum att Jesus aldrig nämner homosexualitet och hävda att det därför inte var en viktig fråga för honom. Men faktum är att det var en allmänt erkänd uppfattning bland judar på både Gamla och Nya testamentets tid att homosexuella handlingar enligt den judiska Lagen var en synd som gick emot naturen (3Mos 18:22). Därför behövde Jesus inte ytterligare upprepa det utan istället bekräfta att han inte kommit för att upphäva någonting i Lagen och sen, precis som Paulus i 1Kor 6:9-10, mena att orättfärdiga inte kommer in i Guds rike:

17Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. 18Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett. 19Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna så kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket. 20För jag säger er: Om inte er rättfärdighet går långt över de skriftlärdas och fariseernas, kommer ni aldrig in i himmelriket.(Matt 5:17–20)

På flera sätt kompletterar därför Jesus och Paulus varandra. Jesus bekräftar äktenskapet mellan man och kvinna samtidigt som Paulus går emot homosexuella handlingar. Jesus söker upp syndare och bjuder in till omvändelse och frälsning, samtidigt som Paulus avslöjar och beskriver de synder omvända frälsta inte bör ägna sig åt.

De som lever ett orättfärdigt liv kommer inte att ärva Guds rike utan behöver omvända sig, ta emot Jesus, födas på nytt, bli helgade av Jesus och börja leva ett nytt liv i helgelse utan synd. För att syndare ska kunna omvända sig behöver kristna göra som Jesus och visa dem kärlek, uppmana dem att omvända sig, berätta hur man blir frälst och be om Andens uppfyllelse så att man kan leva ett nytt liv i lärjungaskap.

En av de synder som Paulus nämner som orättfärdiga är de grekiska orden “arsenokoites” och “malakos”. Som vi såg ovan så betyder arsenokoites ordagrant ”man-liggare” och malakos betyder ”mjuk” i en icke-sexuell kontext. I samtida grekisk litteratur användes ordet för att beskriva en ”feminin man”. I det grekisk-romerska samhället på Paulus tid hade man inte ord som ”homosexuell” eller ”heterosexuell”, utan delade i stället in sexualiteten i ”aktiv/dominant/maskulin” kontra ”passiv/undergiven/feminin”. I 1 Kor 6:9 kan man se hur Paulus använder denna dikotomi när han använder “arsenokoites” för att beskriva den ”maskulina” aktiva parten i en homosexuell akt, och “malakos” för att beskriva den ”feminina” passiva mottagande parten. I 1 Kor 6:9 använder Paulus båda dessa begrepp som för att förtydliga att det är båda parter i en homosexuell handling som han syftar på. I det romerska samhället ansågs det vara fullt socialt acceptabelt med homosexuella handlingar, så länge som man antog den maskulina aktiva rollen. I en del nutida kulturer förekommer en syn att det inte ens är en homosexuell handling att vara den aktiva parten, utan bara den passiva.

I den grekisk-romerska världen på antikens och Bibelns tid hade man en annan syn på homosexualitet än I den grekisk-romerska världen på antikens och Bibelns tid hade man en annan syn på homosexualitet än vad vi har idag. Man ansågs inte nödvändigtvis vara ”homosexuell” i nedsättande mening, bara för att man hade sex med någon av samma kön, utan snarare om man var den mottagande, feminina och undergivna parten i en homosexuell akt. Exempelvis florerade ett rykte om den romerske kejsaren Julius Caesar, att han i ung ålder hade varit älskare till kung Nikomedes av Bitynien. Ryktet gick så långt att Julius Caesar kallades ”Bityniens drottning” och den romerska armén sjöng nidvisor om honom. Men det som ansågs vara negativt för Julius Caesar var inte att han hade haft en homosexuell relation, utan att han antogs ha haft den mottagande och undergivna rollen, med tanke på att Nikomedes var en kung och inte kunde tänkas ha haft den rollen. En homosexuell relation sågs inte som något negativt så länge som den mottagande och passiva parten var av lägre social status, som t.ex. en slav eller en ung pojke. Men att den romerske kejsaren Julius Caesar skulle ha varit en feminin ”malakos” var oerhört nedsättande.

På Paulus tid var det inte helt ovanligt i den grekisk-romerska kulturen att män gick till både manliga och kvinnliga prostituerade. Detta ansågs inte nödvändigtvis vara vare sig syndigt eller orättfärdigt av grekerna, men absolut av judarna. Eftersom Korinth var en grekisk stad hade en del greker blivit kristna och behövde nu omvända sig från sin grekiska sexuellt omoraliska livsstil. Paulus skriver att ”sådana har några av er varit”, men att de nu har ”blivit helgade”. Paulus budskap är tydligt: innan grekerna i Korinth blev kristna ägnade de sig åt sexuellt omoraliska aktiviteter, men nu när de blivit kristna behöver de sluta med sådant. Enligt Paulus så blir de syndare som blir frälsta ”tvättade rena” och ”helgade”. Det går alltså att i tron på Jesus och i den helige Andes kraft både bli förlåten för de synder man har gjort och få kraft till att leva ett nytt och helgat liv utan synd. Dock ska tilläggas, att Paulus inte beskriver varken en homosexuell identitet eller attraktion som synd, utan enbart de homosexuella handlingarna.

Länkar