Eftersom jag och min församling, Timrå Pingst, har blivit lite förknippade med frågor rörande integration, dop, asylsökande, etc, så får jag ibland frågor om vad vi gör som är så framgångsrikt? Jag tänkte därför dela några korta tankar i 7 punkter om detta och hoppas att du och din församling kan inspireras:
1) Kärlek
Det absolut viktigaste att slå fast direkt är att metoder och modeller egentligen inte spelar någon roll, om man inte också visar kärlek till sina medmänniskor. Man kan t.o.m. ha en jättedålig metod, men ändå visa omsorgsfull kärlek, och då kommer det att ge positiva resultat.
När en flykting kommer till vår kyrka och bär på en väldig massa stress, frustration och bekymmer, och möts av en kram från en av våra äldre medlemmar, då känner de att församlingen är deras nya familj och vill stanna!
2) Evangelist
För att nå nya människor som man inte redan har kontakt med behövs en person med evangelistens gåva. I vår församling dök det för tre år sedan upp en afghan (jag nämner inte hans namn av säkerhetsskäl) som brann för att nå sitt folk med evangelium. Han har en sällsam gåva och förmåga att se vilka av sina landsmän som är öppna för evangeliet, vill veta mer och som vill bli kristna. Församlingen behöver ge evangelisten förtroende, utrymme och medel att förverkliga det som Gud har lagt på hans hjärta.
3) Mötesplats
För att nå nya människor behöver man skapa nya mötesplatser. Nya människor kommer inte inledningsvis till kyrkan för att få möta Jesus, utan för att göra något som de tycker är kul eller har ett behov av. I vår församling startade vi därför ett språkcafé, eftersom de människor vi vill nå har ett stort behov av att lära sig svenska samt att få möta svenskar. Den afghanske evangelisten startade även lite olika aktiviteter för unga afghaner, exempelvis biljard, pingis, fotboll, etc. Allteftersom börjar de bli nyfikna och intresserade av Jesus och börjar fråga varför vi gör detta. Då har vi tillfälle att börja vittna om vår tro.
Om man vill nå en annan grupp än just afghaner eller flyktingar, då får man komma på andra sorters mötesplatser som de man vill nå har ett behov av. Vill man nå missbrukare kan man exempelvis starta en sopplunch eller en LP-kontakt. Etc.
4) Pastor
När evangelisten via mötesplatsen har hittat nya människor som vill bli kristna för han dem till pastorn, i vårt fall undertecknad. Jag har då samtal med dessa där jag inledningsvis vill höra deras berättelse, varför de är intresserade av Jesus etc. Därefter börjar två eller flera dopsamtal där jag tillsammans med evangelisten steg för steg går igenom grunderna i den kristna tron. Jag har använt mig av ett egenskrivet material som jag kallar ”Tio steg”. I denna process ber vi frälsningsbön, undervisar om den kristna tron och döper när pastorn, evangelisten och den nyfrälste känner att vi är redo.
5) Eldsjälar
När en församling växer och når nya människor utan kristen bakgrund kommer in i gemenskapen så ställs nya krav på församlingen. Det blir stökigt, det blir kulturkrockar, det blir missförstånd, etc, etc. Men det blir också nya upptäckter, ny god mat, nya vänskaper, ny sorts gemenskap, ny musik. Allt detta kräver att några av de ”gamla” församlingsmedlemmarna tar sig an dessa nya. Stöttar, bjuder på söndagsmiddag, kramar, vägleder, skjutsar, gråter och skrattar tillsammans.
6) Lärjungaträning
När ett antal individer har börjat bli en grupp är det viktigt att börja samla gruppen till gemensam lärjungaträning. Vi har exempelvis startat en persisk hemgrupp. Där får de nyfrälsta möjlighet att ställa frågor, få Bibelundervisning, dela sin tro med landsfränder, lära sig att be, lära sig att läsa Bibeln, etc. En sådan lärjungaskapsgrupp skapar också möjlighet till att dela varandras bekymmer, hjälpa varandra, lära sig delaktighet och omsorg, etc, etc.
7) Församling
När en församling växer ställs man inför nya utmaningar som kräver ödmjukhet, förståelse, barmhärtighet och ett enormt stort tålamod. Församlingen behöver ta sig an, bekräfta och uppmuntra evangelisten. Om det finns något att klaga på bör man ta det med pastorn, inte med evangelisten. Pastorn kan sen ta det med evangelisten på ett uppbyggligt sätt. Om allt för många medlemmar klagar på evangelisten att ”det inte är som förut” blir evangelisten besviken och tappar snart glöden. Låt evangelisten hållas och låt pastorn ta smällen!
Det är också viktigt att församlingen lyfter blicken från de små negativa trivialiteterna och istället ser allt positivt som händer, exempelvis alla nyfrälsta och alla dop.
Församlingsledningen behöver också fundera på hur man antingen får in de nya människorna i de gamla föreningsstrukturerna eller hur man stöper om församlingsorganisationen på ett sätt som är anpassat efter de nya människorna.
Till sist
Jag som älskar statistik, räknade lite och kom fram till följande: vår församling ökade med 15% åren 2012-2015. Hade hela svenska Pingströrelsen ökat med lika mycket under samma tid, då hade Pingströrelsen varit 11 664 fler medlemmar idag än vad vi är! Den ökning vi sett i Timrå Pingst är fantastisk, och tro mig, den är ÄNNU större 2016 och 2017. Gud kan göra stora saker genom en liten församling!