Pastor Christian Mölk | Pax Romana och de första kristna

Pax Romana

Det romerska imperiet under den apostoliska kyrkans tid var en perfekt mylla för evangeliet att gro i! Tack vare Alexander den stores erövringar hade grekiska blivit ett universellt världsspråk som många förstod vart man än reste, mycket likt engelskan idag. Tack vare Pax Romana (den romerska freden) kunde man färdas säkert över de romerska vägarna, som vid den här tiden var av mycket hög klass eftersom de romerska soldaterna hade byggt 8000 mil stensatt väg och 32000 mil övriga vägar. Det tog exempelvis bara fem månader att vandra från Petra i Jordanien till Britannien. Dessutom hade romarna förbättrat administrationen, rättssystemet och postväsendet, vilket gjorde att man snabbt och enkelt kunde skicka brev tvärs över hela Romarriket. De första kristna hade alltså stora möjligheter att resa runt och sprida evangelium snabbt och säkert.

Inskriptionen från Priene

Denna romerska fred hade kommit till genom brutala krig som Rom hade kommit segrande ur, något man kan läsa att kejsar Augustus (69 f.Kr. – 14 e.Kr.) hyllades för enligt inskriptionen från Priene, 9 f.Kr.:

“It seemed good to the Greeks of Asia, in the opinion of the high priest Apollonius of Menophilus Azanitus: “Since Providence, which has ordered all things and is deeply interested in our life, has set in most perfect order by giving us Augustus, whom she filled with virtue that he might benefit humankind, sending him as a savior, both for us and for our descendants, that he might end war and arrange all things, and since he, Caesar, by his appearance (excelled even our anticipations), surpassing all previous benefactors, and not even leaving to posterity any hope of surpassing what he has done, and since the birthday of the god Augustus was the beginning of the good tidings for the world that came by reason of him, which Asia resolved in Smyrna.”

PrieneI denna inskription hyllas alltså kejsar Augustus som en frälsare, gud, fredsskapare och som ger goda nyheter (evangelium) till hela världen. Man kan lugnt påstå att denna syn på kejsaren skapade vissa problem för de första kristna när de predikade att det istället är Jesus Kristus som är vår store Gud och Frälsare (Tit 2:13), och som kommer med goda nyheter om fred till hela värden!

Sedermera tog kejsar Augustus till och med över titeln Pontifex Maximus, en titel som den överstepräst som övervakade den romerska religionen hade. På 400-talet togs denna titel över av påven.

Kristendomen ansågs vara en judisk sekt

Pax Romana byggde på Pax Deorum, ”fred med gudarna”, vilket innebar att romarna ansåg att för att ha fred i det romerska riket så behövde man först ha fred med gudarna. Om man inte hade fred med gudarna så kunde man drabbas av olyckor, sjukdomar, naturkatastrofer, krigsnederlag, osv., vilket tolkades som gudarnas vrede. Så för att få fred i riket måste man blidka gudarna genom offer, bön, riter och diverse processioner. Att avstå från dessa religiösa riter i syfte att få Pax Deorum, kunde av romarna misstolkas som att man var en upprorsmakare som inte ville ha Pax Romana.

Till en början ansåg de romerska myndigheterna att de kristna var en judisk sekt, vilket betydde att de delade det judiska undantaget från den romerska religionen. Orsaken till detta judiska undantag var att när Julius Caesar plötsligt befann sig ockuperad av egypter när han var i Alexandria år 48-47 f.Kr., kom Herodes den stores far, Antipater, till Caesars undsättning. Som tack för besväret fick det judiska folket tillstånd att samlas för religiösa sammankomster, att fira sabbat och judiska högtider, att samla in och skicka tempelskatt, att iaktta judiska dietlagar, befrielse från romersk militärtjänst och sist, men inte minst, befrielse från deltagande i den romerska kejsarkulten. Så länge som de kristna fortfarande ansågs vara judar så behövde de med andra ord inte försöka blidka de romerska gudarna. Men i takt med att allt fler icke-judar blev kristna så ändrades den romerska synen på de kristna och de hade inte längre tillgång till detta judiska undantag vilket ledde till förföljelse och martyrskap.

De judiska upproren

Situationen för de kristna, som ju till en början betraktades som judar, förvärrades betänkligt under judarnas första och andra uppror mot Rom åren 66-135 e.Kr. Romarna besegrade till slut judarna vid den kända klippan Masada, och för att judarna inte skulle kunna orsaka mer uppror rev romarna templet i Jerusalem (år 70 e.Kr.), korsfäste så många judar att det sägs att trä tog slut i Judeen, körde iväg så många judar som möjligt från Judeen och, för att håna judarna, bytte namn på provinsen Judeen till provinsen Palestina (år 135 e.Kr.), ett namn med en symbolisk koppling till judarnas gamla arvfiender filisteerna, och bytte även namn på Jerusalem till Aelia Capitolina.

Brytningen med judendomen

Kristendomen betraktades som sagt till en början som en ”judisk sekt”. Men som vi kan se redan i Apostlagärningarna så var det starka åsiktsskillnader mellan de olika judiska grupperingarna; fariséerna, sadducéerna och ”nasarenerna”, som de kristna judarna kallades eftersom de följde Jesus från Nazareth (och än idag kallas). I samband med den judiska revolten och templets förstörelse går sadducéerna, som var kopplade till templet, under. En del av fariséerna, vars teologi inte var lika starkt knuten till templet som sadducéernas, lyckas dock fly från Jerusalem till Jamnia, en stad vid kusten. I Jamnia omarbetas den judiska tron efter det katastrofala nederlaget mot romarna där templet revs och judarna kördes iväg. Eftersom både sadducéerna och templet är borta utvecklar fariséerna en ny form av judendom som kom att bli känd som den ”rabbinska judendomen” (dvs. judendomen) och markerar brytningen med den messianska judendomen (dvs. kristendomen). I Jamnia började rabbinerna skriva på ”Mishna”, dvs. den muntliga traditionen som går tillbaka till Mose och nerskrivet blev en omfattande kommentar till Torah (Lagen), och sammanställde även vilka skrifter som skulle få utgöra kanon i den hebreiska Bibeln (dvs. Gamla testamentet).

Denna brytning mellan den rabbinska och den messianska judendomen har lett till att vi idag har två ”judiska” religioner; judendomen och kristendomen. Men när tiden är inne och ”hedningarna i fullt antal har kommit in” (Rom 11:25), ja då kommer ”hela Israel bli frälst” (Rom 11:26) eftersom ”sina gåvor och sin kallelse kan Gud inte ångra” (Rom 11:29).

Tagged with →  
Kontakt
Är du intresserad av att bli kristen, har frågor om den kristna tron eller vill komma i kontakt med andra kristna? Hör av dig så svarar jag på dina frågor.
Bibelfrågor
Ställ en Bibelfråga eller läs vad andra har frågat och undrar över.
Bibelämnen
Bläddra bland mängder av olika Bibelämnen jag skrivit om.
Kyrkohistoria
Läs om de gamla troshjältarna och kyrkohistoriens alla debatter, martyrer och missionsframgångar.
Bibelsamtal
Samtalsämnen för dig som har en hemgrupp, cellgrupp eller annan samtalsgrupp.
Bibelkommentarer
Christian Mölks Bibelkommentarer (CMBK) är skrivna på svenska med syfte att förklara Bibeln på ett enkelt sätt.
Böcker
Beställ några av mina Bibelkommentarer och böcker.
Bibelpredikningar
Lyssna på mp3-predikningar som går igenom Bibeltexten vers för vers.