1Krön 4:9-10 – Jabes bön – 25:22.
Hitta mer Bibelmaterial om 1 Krönikeboken.
De nio första kapitlen 1 Krönikeboken består av en massa namn och tråkiga släkttavlor. Förmodligen har du bläddrat förbi dessa sidor om du någon gång försökt läsa igenom hela Bibeln från pärm till pärm. Men mitt bland alla dessa gamla namn som vi inte längre kan uttala, så hittar vi plötsligt en bön som vore det en vacker ädelsten i en gruva:
“Men Jabes var mer ansedd än sina bröder. Hans mor gav honom namnet Jabes, ”för jag har fött honom med smärta ”, sade hon. Jabes ropade till Israels Gud och sade: ”O att du ville välsigna mig och utvidga mitt område och låta din hand vara med mig! O att du ville göra så att jag slipper olycka och smärta!” Och Gud lät det bli så som han bad.” (1Krön 4:9–10)
Det är intressant att notera att i nio kapitel med namn och släktregister, så stannar Gud upp vid en man som bad. Historien minns kungar och makthavare, men Gud minns bedjare. Jabes är inte känd för vad han gjorde, utan för att han bad till Gud.
Jabes namn betyder ”att sörja” eller ”olycka”. Vi vet inte varför Jabes fick ett så olyckligt och sorgligt namn mer än att det var hans mamma som gav honom det namnet. Kanske dog Jabes pappa innan han föddes, kanske var förlossningen väldigt svår eller kanske var det något annat olyckligt som präglade Jabes tillblivelse.
Hursomhelst är det viktigt att känna till att namn på Bibelns tid var mer än bara ett tilltalsnamn, det sa också något om personens framtid, kallelse och identitet. Mot bakgrund av det förstår vi att Jabes inte tyckte det var så speciellt kul att hans mamma gav honom namnet ”sorglig olycka” och varför han bad till Gud om att få slippa ”olycka och smärta”.
Vilken situation vi än befinner oss i, vilken smärta eller sorglig olycka vi än hamnat i, så kan vi alltid be till Gud mitt i vårt mörker. Vi behöver inte låta vår personliga sorg, olycka eller smärta identifiera oss, utan vi kan be Gud om att han från och med nu välsignar oss.
Det står också att Jabes var ”ansedd”, vilket i kombination med hans bön tyder på att han blev inte känd för att han var en krigare eller kvinnokarl, utan för att han var en bedjande hedersman. Jabes definierades inte av sitt namn eller sitt ursprung, utan av sin relation till Gud.
Du kanske kommer från en besvärlig bakgrund, trasiga relationer eller olika sorters missbruk eller kriminalitet. Det du kan ta med dig från Jabes bön är att ditt namn och din historia inte behöver bli din framtid. Låt inte ditt frälsta liv präglas av tiden då ditt namn spred skräck på gatorna, utan av din nya relation med Jesus.
Men innan vi går in på Jabes bön så vill jag säga något generellt om bön.
Bön
Bön handlar inte om att skriva en önskelista och få allt man ber om. Bön handlar om att samarbeta med Gud i ambitionen att låta Hans vilja ske i mitt liv och bland människor runtomkring mig. Så som i himlen så ock på jorden. När vi ber på det sättet så har Jesus lovat oss att få allt som vi ber om.
“Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så ska det bli ert.” (Mark 11:24)
“Allt vad ni ber om i er bön ska ni få, när ni tror.” (Matt 21:22)
“Och vad ni än ber om i mitt namn ska jag göra, för att Fadern ska bli förhärligad i Sonen.” (Joh 14:13)
“Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill och ni ska få det.” (Joh 15:7)
“Den dagen kommer ni inte att fråga mig om något. Jag säger er sanningen: Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det ska han ge er. Hittills har ni inte bett om något i mitt namn. Be och ni ska få, så att er glädje blir fullkomlig.” (Joh 16:23–24)
Men dessa löften gav inte Jesus till vem som helst, utan till sina lärjungar. Och vad definierar en lärjunge? Att man förnekar sig själv: “Jesus sade till sina lärjungar: ”Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig.” (Matt 16:24)
En lärjunge lever inte sitt liv för att förverkliga sig själv, utan för att se Guds rike breda ut sig i ens egna liv och bland människor runtomkring. En lärjunges bön är inte självisk, utan handlar om att sätta Guds rike först. Det är till en sådan lärjunge som Jesus har gett dessa fantastiska löften om bönesvar. Så den som får ta emot dessa bönesvar är en lärjunge som har släppt egoistiska böner som handlar om en själv. Bön handlar om att vi närmar oss Gud så att vi får lära känna hans önskningar. Och när vårt hjärta är i linje med Guds hjärta, då kommer våra böner inte handla om oss själva, utan om att Guds rike ska förverkligas i våra liv och bland människor runtomkring oss.
Om vi nu går igenom Jabes bön del för del, så ska vi se vad vi kan lära oss:
Jabes bön
Del 1: ”O att du ville välsigna mig”
Gud vill välsigna oss. Men det förutsätter att vi lyssnar på Guds ord, är hans lärjungar och följer hans väg i hans fotspår.
I Psalm 81 sörjer Gud över att han ville välsigna sitt folk Israel, men kunde inte det eftersom de inte lyssnade på honom.
“Om du lyssnar till Herren din Guds röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag i dag ger dig, så ska Herren din Gud upphöja dig över alla folk på jorden. Och alla dessa välsignelser ska komma över dig och nå fram till dig, när du lyssnar till Herren din Guds röst: Välsignad ska du vara i staden, och välsignad ute på marken. Välsignad ska ditt moderlivs frukt vara och din marks gröda, det din boskap föder, dina kors kalvar och dina tackors lamm. Välsignad ska din korg vara och välsignat ditt baktråg. Välsignad ska du vara när du kommer in, och välsignad ska du vara när du går ut.” (5Mos 28:1–6)
“Om mitt folk bara ville höra mig, om Israel ville vandra på mina vägar! Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras motståndare. De som hatar Herren skulle krypa för honom, och deras öde skulle vara för evigt. Han skulle ge dig finaste vete att äta och mätta dig med honung ur klippan.” (Ps 81:14–17)
Första delen av Jabes bön handlar om att be Gud om ett hjärta som lyssnar på Gud, så att vi kan leva för honom så att han kan välsigna oss.
Del 2: Utvidga mitt område
Ofta ber vi för våra egna önskningar, för vår familj, vår församling, staden vi bor i. Det är inte fel, men Gud vill att vi också vidgar vår bön bortom våra egna personliga önskningar. Vi behöver be Gud om att utvidga vår blick, vår vision, våra drömmar. Vi borde be om visioner för att som församling nå ut mer, nå fler människor. Vi behöver be Guds rike komma. Vi behöver be om kraft att våga gå ut och vittna om Jesus utanför församlingen.
“Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut.” (Matt 28:19–20)
När lärjungarna så småningom började missionera så ser vi att Guds plan för dem var att deras ”område” skulle utvidgas från Jerusalem, till Judeen och Samarien, och ända till jordens yttersta gräns (Apg 1:8).
“Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” (Apg 1:8)
Del 3: Låt din hand vara med mig
Men om vi försöker göra det Gud lägger på vårt hjärta i egen kraft, så kommer vi aldrig att få någon större framgång. I allt arbete för Guds verk, så behöver vi be om Guds välsignelse, om Guds kraft, mirakler, helanden och bönesvar.
I Markusevangeliets sista vers står det “de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det” (Mark 16:20). Här ser vi att Guds hand var med lärjungarna när de gick ut och predikade evangeliet, när de spred Guds rike.
I Bibeln så symboliserar ofta ”Guds hand” kraft, beskydd, Guds ingripande eller Andens närvaro. Så när vi går i Guds kraft så är Guds hand med oss.
Del 4: Gör så att jag slipper olycka och smärta
Vi lever i en värld med så mycket ondska, krig och frestelser. Vi har krig i Europa, vi har problem med gängkriminalitet i Sverige. Synd och frestelser är bara en googling bort.
Det är lätt att tro att vi måste stoppa all ondska i världen med världsliga medel. Vi borde ge mer vapen till Ukraina så att de kan vinna kriget. Vi borde sätta fler gängmedlemmar i fängelse. Men Bibeln säger att vi ska “besegra det onda med det goda” (Rom 12:21).
Vår bön bör vara att skydda mig från ondska och frestelser. Vi kan inte göra det själva genom militär makt eller genom att i egen kraft stå emot frestelser. Vi behöver be att Gud griper in och förverkligar sitt Rike i våra liv och i vår värld runtomkring oss.
Jabes namn betyder ”olycka” eller ”smärta”, och han avslutar sin bön med att be om få slippa ”olycka eller smärta”. Jabes ber med andra ord om att få slippa sig själv och sitt eget öde, och istället låta Guds välsignelse få prägla hans liv.
Avslutning
Det vi tar med oss från Jabes bön är att ditt namn inte måste bli ditt öde. Din bakgrund är inte din framtid. Din smärta och dina misslyckanden måste inte definiera vem du är. Och en lärjunges bön handlar inte om självförverkligande, utan om att Gud ska bli större och jag mindre, precis så som Johannes Döparen sa om Jesus: “Han måste bli större och jag mindre.” (Joh 3:30)
Jabes bön slutar med orden: ”Och Gud lät det bli så som han bad”. Gud är en bönhörande och bönsvarande Gud, och när vår bön är i linje med Guds vilja, då kommer Gud att låta det bli så som vi ber.