1 Kor 11:2–16 – Är mannen kvinnans huvud?

Christian Mölk Biblisk feminism, Blogg 4 Comments

Vad menar Paulus egentligen när han skriver att “mannen är kvinnans huvud”? I min bloggserie om Biblisk feminism försöker jag tolka 1 Kor 11:2-16.

2Jag berömmer er för att ni tänker på mig i allt och håller fast vid den undervisning som jag har fört vidare till er. 3Och nu vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud. 4Om en man ber eller profeterar med något på huvudet vanärar han sitt huvud. 5Men om en kvinna ber eller profeterar utan något på huvudet, så vanärar hon sitt huvud. Det är som att ha håret avrakat. 6Ty om en kvinna inte har något på huvudet, bör hon också låta klippa av sitt hår. Men är det en skam för en kvinna att låta klippa håret eller raka av det, så bör hon ha något på huvudet. 7En man bör inte ha något på huvudet, eftersom han är Guds avbild och ära. Och kvinnan är mannens ära. 8Ty mannen kommer inte från kvinnan utan kvinnan från mannen. 9Och mannen skapades inte för kvinnans skull utan kvinnan för mannens skull. 10Därför skall kvinnan ha en makt på huvudet för änglarnas skull. 11Men i Herren är det så att kvinnan inte är till utan mannen eller mannen utan kvinnan. 12Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, men allt kommer från Gud. 13Döm själva. Passar det sig att en kvinna ber till Gud utan att ha något på huvudet? 14Lär inte själva naturen er att det är en skam för en man att ha långt hår 15men en ära för en kvinna, eftersom hon fått håret som slöja. 16Men om någon har lust att strida om detta, så skall han veta att vi inte har en sådan sed, inte heller någon av Guds församlingar.(1Kor 11:2–16)

Den här texten används ofta för att slå fast att mannen står över kvinnan i auktoritet på samma sätt som Jesus står över mannen i auktoritet. Men min bedömning är att denna text inte handlar om auktoritet över huvud taget. Enda gången ordet “auktoritet” nämns är i vers 10 där det står om kvinnans auktoritet.

Orsaken till att man tror att denna text handlar om auktoritet är för att man tolkar det grekiska ordet för “huvud” (“kephale”) på ett felaktigt sätt. Att använda “kephale” som en beskrivning för vem som har högst auktoritet var väldigt ovanlig i antikens grekiska. Det var så ovanligt att när hebreiska texter översattes till grekiska så översatte man i stort sett aldrig det hebreiska ordet för “huvud” (“rosh”) till “kephale” när den hebreiska syftningen var på “auktoritet”.

Det grekerna menade med “huvud” var snarare “ursprung” eller “källa”. Att både Paulus och korinthierna förstod uttrycket så bekräftas av vers 8-9 där Paulus skriver att kvinnan kommer från mannen, dvs. mannen är kvinnans “ursprung” eller “huvud”. Paulus syftar på att Gud skapade mannen Adam före kvinnan Eva.

Kristus är varje mans ursprung i bemärkelsen att Kristus är “förstfödd före allt skapat” och att allt i himlen och på jorden har skapats “i honom” (Kol 1:15-16).

Mannen är kvinnans ursprung i bemärkelsen att Gud skapade kvinnan “av revbenet som han tagit av mannen” (1 Mos 2:22).

Gud är Kristi ursprung i bemärkelsen att Jesus kom till jorden som en människa genom den helige Andes försorg.

Ett ytterligare argument för att Paulus menar “ursprung” när han använder ordet “huvud” är hur han använder ordet i sitt brev till församlingen i Kolosse: “Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste.” (Kol 1:18)

Här ser vi att Jesus är församlingens “huvud” i bemärkelsen att han är dess “begynnelse” och att han är “den förstfödde”.

I Paulus andra brev till Korinth kan vi också se att alla som är “i Kristus” föds på nytt och blir “en ny skapelse”: “Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.” (2Kor 5:17)

För den kristne är Kristus “huvudet” i bemärkelsen att Jesus är det kristna livets start, källan till det nya livet och ursprunget till den nya skapelsen.

Så vad menar Paulus då?

För att göra sin poäng tydlig börjar Paulus först med att framställa en hypotetisk motsvarighet till det som han menar att kvinnorna gör. Rent hypotetiskt menar Paulus att det vore vanärande för Kristus om en man bad med något på huvudet. Exakt vad detta männen hade på huvudet framgår inte och vi kan bara gissa.

Kanske syftade Paulus på den “bönesjal” som judar ofta hade på huvudet när de bad. Även om det inte är något fel med en sådan sjal i sig, så fanns det en uppenbar risk att om de judiska kristna bad med en sådan sjal på huvudet kunde de exkludera de hednakristna och på så sätt splittra församlingen, något som Paulus ofta undervisade emot (1 Kor 7:19, Gal 3:28).

Kanske syftade Paulus på att romare brukade dra upp sin toga över huvudet som en sjal när de bad till sina hedniska gudar. Om även kristna ber på det sättet vanärar det Kristus eftersom man ber på ett hedniskt vis.

Men oavsett vad Paulus menade i sitt hypotetiska exempel så verkar både han och korinthierna överens om att det vore lika vanärande för männens huvud, dvs. Kristus, om kristna män bad med en sjal på sitt huvud som det är vanärande för kvinnornas “huvud”, dvs. mannen, om kvinnan ber eller profeterar utan något på huvudet. Vad var det då som kvinnorna i Korinth hade tagit av sig på huvudet som skulle bringa vanära för män i allmänhet och maken i synnerhet?

En möjlig förklaring är att Paulus syftar på “utsläppt hår”. Det ord Paulus använder används även i den grekiska översättningen av 4 Mose 5:18 där det står att om en kvinna varit otrogen mot sin man ska prästen “lösa upp hennes hår”. Kanske syftar Paulus på att de kristna kvinnorna, på grund av sin nyvunna frihet i Kristus, började klä sig och se ut som lössläppta kvinnor och drog på så sätt vanära över sina män. I vår kultur, där utsläppt hår inte på något sätt är förknippat varken med otrohet eller lössläppthet, så går det ju inte att direkt överföra liknelsen, utan man måste förstå den underliggande symboliska poängen som Paulus försöker visa för korinthierna.

Slutsats

Eftersom vi inte vet exakt vad för slags kulturell hårklädnad eller frisyr som Paulus syftar på, så kan vi dra slutsatsen att det heller inte är Paulus poäng. Börjar man tjafsa om vilken sorts huvudklädnad eller frisyr män eller kvinnor ska ha i kyrkan har man helt missat poängen i denna text.

Man missar också Paulus poäng om man tror att Paulus skriver för att slå fast mäns auktoritet över kvinnor.

Snarare är Paulus poäng att det är lika illa om män ber på ett sätt som vanärar Kristus som om kvinnor ber på ett sätt som vanärar sina män. Det är lika illa för männen om de korinthiska kvinnorna signalerar otrohet genom att be offentligt med utsläppt hår som det är för Kristus om män signalerar hedendom genom att be offentligt med en sjal på huvudet. Ingetdera bör varken män eller kvinnor ägna sig åt.

Share this Post

Comments 4

    1. Post
      Author
  1. Hej! Jag har hört denna tolkning förut och jag säger inte alls att den är felaktig. Tvärtom tycker jag den låter ganska rimlig. Men jag skulle gärna vilja veta hur du har kommit fram till att kephale även kan översättas som ursprung eller liknande. Jag har nämligen försökt hitta detta själv men inte lyckats. När jag har kollat på de andra ställena där ordet finns med så är det ganska tydligt på de flesta ställena att den rätta översättningen är huvud då det handlar om fysiska huvud (t ex Luk 12:7 och Joh 19:2).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.