Christian Mölk

Gemensam Framtid

Christian Mölk — Sat, 19 May 2012 13:17:45 +0000

Jag följer med stort intresse Gemensam Framtid som tuffar på i samgåendet mellan de tre samfunden Metodistkyrkan, Baptistsamfundet och Missionskyrkan. Jag tycker det är anmärkningsvärt att tre så olika (i mina ögon) samfund kan gå samman. Kommer inte exempelvis dop-frågan bli ett stort problem framöver? Detta märks ju inte minst av att flera Baptistförsamlingar har slopat idén med GF och istället gått med i EFK.

Men det intressanta med GF är ju just detta; att så olika samfund kan gå samman. Ska man samsas kring organisatoriska frågor, lärofrågor eller personkontakter? Eller ska man gå samman för att man inser att man delar samma tro och trots olikheter har en andlig gemenskap? Jag kan exempelvis starkt ifrågasätta vissa av Katolska kyrkans läror, men kan ändå känna en andlig samhörighet vid gemensam bön till Jesus. Vad ska väga tyngst, den läromässiga likheten eller den andliga? Det ska bli väldigt intressant att följa hur GF jobbar med detta framöver.

Frågan är dock om alla samfund som kan ska gå samman? Exempelvis finns det ju inga större skillnader mellan Pingströrelsen och EFK och man kan läromässigt tycka att dessa två borde kunna gå samman utan några större problem. Men samtidigt så tror jag att det kan vara bra att man organiserar sig på olika håll, eftersom man har olika hjärtefrågor. Man kan erkänna varandra fullt ut på varsitt håll utan att gå samman och istället fokusera på det som Gud kallar var och en till. Jag tycker inte att det finns något egenvärde i att gå samman organisatoriskt, men det finns definitivt ett värde i att erkänna varandra fullt ut. Om ni förstår vad jag menar

Lästips:
http://www.dagen.se/nyheter/de-nya-kyrkoledarna-redo-att-stiga-fram/
http://www.dagen.se/dokument/krokig-vag-nar-tre-samfund-blev-ett/
http://www.dagen.se/dokument/nu-valjs-forsta-ledaren/
http://www.varldenidag.se/nyhet/2012/05/18/Dagen-da-tre-kyrkor-blev-en/

Pingst och internet

Christian Mölk — Fri, 18 May 2012 11:11:51 +0000

Ett utav mina stora intressen är internet! Eftersom jag är kristen och snart pingstpastor så funderar jag mycket på hur man kan använda internet för att sprida evangeliet.

Några av de saker jag kommit fram till är att möten på internet inte går att jämföra med möten på riktigt. Att få samtala med någon irl går aldrig att jämföra med att mejla, chatta eller skypa. Men för att skapa dessa “riktiga” möten så kan internet vara en väldigt användbar länk. Det är min erfarenhet att väldigt många människor i vårt avlånga land är väldigt nyfikna på Jesus och den kristna tron, men skulle aldrig i sitt liv få för sig att sätta sin fot i kyrkan. För att ändå få svar på sina frågor söker många av dessa människor efter information på internet och här finns alltså en “scen” som man kan jobba med för att presentera budskapet om Jesus. Den som söker information om den kristna tron behöver alltså komma till vettiga, sunda och evangeliska hemsidor och mötas av ett budskap som är relevant. Förhoppningsvis kan detta leda till att personen ifråga blir ännu mer nyfiken på den kristna tron och tar kontakt med exempelvis en pastor. Men om kristna församlingar inte finns ute på nätet på ett relevant sätt så kommer dessa nyfikna sökare hitta tokiga hemsidor som inte alls är representativa för en sund kristen tro.

Jag har länge funderat på varför Pingst.se, Pingströrelsens centrala hemsida, är så dålig på att vara kommunikativ och inte bara informativ. Inget ont mot Pelle Hörnmark, han är en bra föreståndare för Pingst, men hans blogg som finns på hemsidan är ju under all kritik. Det finns ingen kommentarsfunktion, ingen “dela”-knapp så att man kan dela på Facebook eller Twitter och för att inte tala om den bedrövliga layouten. Här skulle all förändring bli en förbättring.

Klickar man på länken “Gästblogg” så förväntar man sig ju att få läsa intressanta blogginlägg från pingstpastorer, missionärer eller vanligt folk med intressanta tankar, men vad möts man av? Visserligen intressanta artiklar, men senaste inlägget är från 7:e januari 2011… Ett och halvt år sen…

Sydkorea skickar biblar till Nordkorea via ballonger

Christian Mölk — Wed, 16 May 2012 15:03:28 +0000

Sydkoreanska kristna skickar in biblar till diktaturens Nordkorea via ballonger. Den koreanska halvön har ju en lång och mycket intressant kristen historia, som tyvärr har kantats av många problem sen den japanska ockupationen under 1900-talets första halva. Med tanke på de problem som finns så är ju detta ett mycket intressant och nytänkande sätt att sprida evangeliet!

Läs mer: Charisma News.

Jesusmanifestationen och debatt

Christian Mölk — Sat, 12 May 2012 09:26:14 +0000

Idag är det dags för Jesusmanifestationen i Stockholm. Jag gillar att kristna samlas för att hylla Jesus och så länge som detta är Jesusmanifestionen så gillar jag! Hoppas också att Jesusmanifestionens arrangörer håller sig så neutrala som möjligt och låter bli att använda manifestionen för att lyfta politiska eller religiösa frågor. Jag tycker att Jesusmanifestationen ska arrangeras neutralt men att privatpersoner ska uppmuntras att passa på att sprida och debattera sina personliga åsikter. Här kommer några exempel på detta:

Jacob Rudolfsson har skrivit “Dags att bryta religionstabut?” i SvD om att även om man i det sekulära Sverige försöker få folk att sluta prata om Jesus så dyker han ändå ständigt upp i debatten. Rudolfsson klagar även på att Lena Mellin kallar Carolas tungotal för “inte friskt” i ett klipp på Aftonbladet (se från 24:45). Dock verkar det inte som att Rudolfsson har sett det aktuella klippet eftersom Carola inte alls talade i tungor, utan verkar försöka skrika och spy ut sin självmedömkan, något som även jag som tungotalande pingstvän kan tycka är konstigt…

En annan intressant debattartikel skriver pingstvännen Andreas Jonsson: “Frikyrkan måste våga prata om HBT-frågor” i Aftonbladet. Jonsson är själv bisexuell men gift med en kvinna och vill lyfta fram hur svårt det kan vara för kristna som inte är heterosexuella och känner sig tvungna att dölja sin läggning för att kunna bli accepterade. Om de väl pratar om saken så möts de bara av Bibelord om synd. Personligen håller jag med, detta är en jättesvår fråga för kristna eftersom det är svårt att samtidigt hålla en massa olika bollar i luften; Jesus utmanar oss att älska både våra fiender och våra medmänniskor, samtidigt som Paulus beskriver homosexualitet som en synd. På grund av svårigheterna att få ihop detta väljer somliga att bara lyssna på Jesus eller bara på Paulus utan att försöka diskutera frågan. Jag tror med andra ord att Jonsson har rätt, vi behöver prata om dessa frågor mer i våra kyrkor och våga bli utmanade av både Jesus och Paulus och se hur det kanske hänger ihop på något sätt.

Vittnesbörd från Helgelseförbundet

Christian Mölk — Tue, 08 May 2012 09:06:33 +0000

Jag läste ett intressant vittnesbörd från boken “Helgelseförbundet 1887-1937″ som jag vill dela med mig av! Det är missionärerna Hilda Fagerholm och Hilda Johanson som reser till Halland i mitten av 1800-talet för att försöka “bryta ny mark”:

I en socken var en ny kyrka under uppförande, och en mängd arbetare från olika delar av landet voro sysselsatta vid bygget. Dessa hade en gemensam bostad i ett större hus, dit vi fingo komma för att samla dessa arbetare till andaktsstunder. Detta kom snart till vederbörande kyrkoherdes kännedom, och en afton, då vi voro samlade kring ordet, kom kyrkoherden in och påbjöd i myndig ton mötets upplösning samt förbjöd oss tala till de församlade.Vi bådo honom vänligt läsa något ur Bibeln, innan folket skildes, men han svarade barskt: “De få höra Guds ord i kyrkan om söndagarna, och det är nog.” Han sade sig ha kommit dit för att rädda sina får från ulvarna, som trängt in bland hjorden.

Då reste sig en yngling bland hopen och sade: “Här ha vi supit och spelat kort om kvällarna, men då har kyrkoherden inte kommit och stört oss.” I vredgad ton svarade kyrkoherden: “Jag tror inte du blir bättre för att du hör på dem.” Yngligen reste sig ånyo och frågade, vänd till sina kamrater: “Ska vi kasta ut honom?” Stämningen började bli pinsam, och det kunde lätt blivit obehagligt nog för kyrkoherden, om icke vi trätt emellan och lugnat folket. Kyrkoherden blev nu vänligare till sinnes och menade, att vi säkert skulle passa till lärarinnor eller också att gå ut till hedningarna. Emellertid vidhöll han, att i ett så upplyst land som vårt var vår verksamhet tämligen obehövlig. Vi lämnade platsen med blödande hjärtan och begåvo oss till en annan del av provinsen.

Va annorlunda det var förr i tiden när frikyrkliga missionerade i Sverige och mötte motstånd av Svenska kyrkans präster. Vi lever i en ny tid idag, en tid som återigen präglas av att vi behöver bryta ny mark, men Sverige ser väldigt annorlunda ut och det är nya utmaningar att ta tag i.

Judehatet i Malmö

Christian Mölk — Mon, 07 May 2012 06:25:50 +0000

Jag vill tipsa om en läsvärd artikel i Expressen: “De är offren för judehatet i Malmö“. Det är obehaglig och gripande läsning om främlingshat och judar som är rädda för att röja sin identitet. Ett utdrag från artikeln:

Men plötsligt, på en SO-lektion, brast det för henne. När en elev sa “vi vill döda alla judar” släppte Sofia bomben:
- Då kan du börja med mig.
Det blev tyst i klassrummet. Var det ett lärartrick? Ett sätt att få eleverna att tänka efter?
När en elev till slut frågade “är du jude?” hörde Sofia sin morfars röst i huvudet. Morfar hade överlevt Förintelsen och sedan förföljts på nytt i Polen. Under hela Sofias uppväxt i Malmö hade morfar och mormor inpräntat: “Säg aldrig att du är judinna”.
- Jag hade tänkt: “de är krigsskadade, klart att man inte behöver dölja att man är jude”. Nu förstod jag plötsligt.

Men Sofia ville vara ärlig. Ja, jag är judinna, sa hon. En elev var klentrogen: “Men du är ju snäll!” Andra skämdes, sade förlåt: “Vi menade inte dig”.
Två tjejer började gråta, Sofia grät också. Lektionen slutade i kramar.
Fast något var förändrat, märkte Sofia under de följande veckorna. Elever slutade komma på hennes lektioner – samma killar som uttryckt hat mot judar. Andra undvek hennes blick…

Enligt artikeln verkar judehatet bero på att elever från familjer med en bakgrund i Mellanöstern kollar på arabisk tv och därifrån hämtar sina fördomar om judar. Jag vet inte hur skolorna i Malmö försöker hantera det här problemet men ett tips från mig vore ju att ge just dessa ungdomar en annan bättre bild av judar så att deras fördomar visar sig vara just det; fördomar.

Jag tror dessutom att även vi som inte bor i Malmö och vi som inte är judar kan hjälpa till med att dra vårat strå till stacken och på olika sätt visa vårat stöd för olika utsatta grupper.

Bibeln online på svenska

Christian Mölk — Thu, 03 May 2012 17:57:10 +0000

Här kan du läsa Bibeln på svenska online på nätet:

Nytänkande

Christian Mölk — Tue, 01 May 2012 07:50:02 +0000

Det råder stiltje på den här bloggen. Det beror på att jag kommer att börja jobba som pastor i Timrå nu i sommar, och jag håller på att ställa om mentalt och förbereda mig inför mitt nya ansvarsfulla jobb. Jag har tänkt använda den här sidan en del i mitt jobb och lägga ut predikningar och Bibelstudier som alla kan ta del av.

Men nu när jag ändå håller på att tänka om lite, har du några förslag på vad du vill att jag ska skriva om? Ska jag skriva mer personligt, mer debatt, mer Bibelkommentarer eller mer av något annat?

Kristen tro är multikulturell

Christian Mölk — Tue, 17 Apr 2012 10:35:53 +0000

Jag har inte läst hela Anders Behring Breiviks manifest men eftersom han kallar sig själv för “kulturellt kristen” och samtidigt är emot “multikulturen”, med bl.a. invandrare från Mellanöstern, så skulle jag vilja ta tillfället i akt och kommentera att Breivik använder sig av ordet “kristen” när han beskriver sig själv.

Det första jag vill lyfta fram är att begreppet “kristen” kommer från att man är efterföljare till Jesus Kristus, en jude från Mellanöstern. Breivik har alltså själv tagit del av en “kultur” från Mellanöstern och är därmed “multikulturell”.

Det andra jag vill lyfta fram är att det uppdrag som Jesus Kristus gav sina lärjungar var att “gå ut och gör alla folk till lärjungar” (Matt 28:19). Nu skulle ju inte jag beskriva kristendomen som en “kultur”, men faktum kvarstår, den som är kristen har alltså i uppdrag att sprida budskapet om Kristus. Denna spridning ska enligt Jesus starta i Mellanöstern och sen sprida sig ända ut till jordens yttersta gräns, exempelvis Norge (Apg 1:8).

Det tredje jag skulle vilja lyfta fram är att Paulus, den av de tidiga kristna missionärerna som spred budskapet om Kristus längst, undervisade om att alla kristna hör ihop oavsett vilken nationalitet man tillhör; “Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” (Gal 3:28).

Att kalla sig själv för kristen innebär alltså i detta perspektivet att man har fått sin “kultur” från Mellanöstern, att man sprider denna kultur i hela världen (inklusive Norge) och att man accepterar att alla nationaliteter är lika mycket värda.

Timrå

Christian Mölk — Mon, 16 Apr 2012 19:44:14 +0000

Japp, nu är det klart! Så fort jag har pluggat klart på Örebro Missionsskola och tagit min kandidatexamen nu i juni så kommer jag att bli pastor och föreståndare i Timrå Pingst!

Både jag och min fru Annica är väldigt glada över detta och ser verkligen fram emot flytten