Lärdomar från Stockholm Karisma Center

Christian MölkBlogg, Pingst 6 Comments

FartblindÅren 2000-2002 var jag mer eller mindre med i Stockholm Karisma Center och jag tänkte skriva ner mina högst personliga och subjektiva intryck och en liten analys i slutet. Visst är det många år sedan, men jag anser att jag som tidigare medlem och nuvarande pingstpastor har ett ansvar att dela med mig av mina både positiva och negativa erfarenheter och dra lärdomar av dessa.

Första intrycket

Efter att jag som 18-åring mötte Jesus och blev andedöpt flyttade jag till Stockholm för att göra lumpen. Trots att jag var med i en EFK-församling var jag övertygad om att jag ville gå med i en pingstförsamling eftersom jag tyckte Pingst pratade mer och bättre om den helige Ande, som jag ansåg (och fortfarande anser) är en alldeles nödvändig del av att vara en kristen.

Jag gick till den stora pingstförsamlingen i Stockholm, Filadelfia på Rörstrand, men fick inget positivt intryck, ung och dum som jag var. Inget varmt välkomnande, inget erbjudande om att gå med i en cellgrupp, en tråkig predikan, omodern musik, osv. Istället besökte jag Stockholm Karisma Center, och blev väldigt positivt överraskad! Härlig lovsång, många unga människor, cellgrupper, och framförallt, folk gick fram för frälsning VARJE söndag! Så HÄR ska en församling vara tänkte jag! :)

Lärdom nummer 1: En församling behöver anstränga sig för att göra ett gott första intryck.

Cellgrupper

Alla på Karisma var trevliga och jag bad om att få gå med i en cellgrupp. För mig var den lilla gruppens kristna gemenskap livsviktig för min tro och eftersom Karisma hade cellgrupper så bad jag att få gå med i en. Jag fick prata med cellgruppschefen, men ingenting hände på en månad. De glömde bort mig och jag fick varje söndag gå fram och tjata på att få gå med i en cellgrupp. Hade detta hänt en annan nybliven kristen som mig, så hade nog den personen gett upp och slutat gå till kyrkan. Som tur var så gav jag inte upp utan fortsatte tjata och till slut blev jag insläppt i en cellgrupp.

Lärdom nummer 2: En församling behöver ta till vara på nya kristna och slussa in dem i gemenskapen så fort som möjligt.

Socialt ansvar

Under mitt sista år i Stockholm jobbade jag som väktare nattetid på Stockholms centrala gator. Jag såg mycket kriminalitet, prostitution och hemlöshet. När jag fick höra att Karisma startade Karisma Care, ett härbärge för hemlösa, anmälde jag mig som frivillig att vara med och hjälpa till. Min uppfattning var att Karisma hade stora ambitioner att få betyda någonting för Stockholm och att få vara med och se en förändring och var inte rädda att få lite lite skit under naglarna.

Lärdom nummer 3: Ta socialt ansvar som församling och anmäl dig som frivillig som individ.

Ekonomi

Det hände mer än en gång att jag trodde att predikanten höll en kort predikan när han började runda av efter 20 minuter, men sen insåg att det bara var kollekttalet!!! Karisma hade ett väldigt stort och osunt fokus på pengar. Visst behöver man pengar för att bygga upp en bra verksamhet, men har man Guds kallelse och välsignelse behöver man inte ständigt tjata och truga om sina medlemmars pengar. Som tur är hade jag tidigt bestämt mig för att ge tionde och lät mig inte luras att offra ännu mer av mina pengar.

När jag gick Bibelskola på Bjärka-Säby var jag tillbaka i Stockholm för att gå på Karismas ungdoms-nyårskonferens som ungdomspastor Andreas Nielsen arrangerade. Konferensen var en riktig succé och om jag minns rätt var där tusentals ungdomar. Men mitt intryck av Karisma fick sig en rejäl törn när en av Karismas pastorer skulle hålla sitt kollekttal till oss ungdomar (redan här blir det anmärkningsvärt konstigt; ett kollekttal till UNGDOMAR!?!). Pastorn höll som vanligt på rätt länge, men efter ett tag började han dessutom profetera om hur mycket pengar vissa individuella ungdomar skulle offra. Pastorn nämnde olika summor pengar som han profeterade att vissa ungdomar skulle ge till Karisma och när han till slut nämnde siffran 32.000 kr insåg jag att han var en falsk profet. Jag hade nämligen exakt så mycket pengar på mitt konto just då och jag upplevde väldigt starkt att jag inte alls skulle ge de pengarna till Karisma. Jag kände en stark avsmak och ansåg nästan att detta borde vara olagligt! Att en PASTOR uppmanar lättlurade UNGDOMAR att ge så mycket pengar till sig själv måste ju vara nån form av kvacksalveri och lurendrejeri! Den värsta sortens missbruk av förtroende!

När jag några månader senare jobbade som ungdomspastor i Bankeryd fick jag ett obehagligt brev från Karisma hem med posten. Där stod att församlingen var i en akut ekonomisk knipa och de uppmanade församlingsmedlemmar att ta ett lån på 25.000 kr (om jag minns summan rätt?) och GE dessa pengar till församlingen!?! Jag blev så arg att jag rev brevet, gick ur församlingen och bad dem sluta skicka fler brev till mig.

Nu så här i efterhand skulle det inte förvåna mig om Gud tillät Karisma att drabbas av just en ekonomisk dom pga deras ekonomiska missbruk. Det är inte helt ovanligt att Gud ger en dom som matchar synden.

Lärdom nummer 4: Medlem: Bestäm dig för hur mycket pengar du vill ge till din församling. Pastor: Använd inte ditt förtroende till att lura till dig församlingens pengar genom manipulativa och falska profetior!

Det profetiska

Som jag nämnde tidigare så anser jag att den helige Andes närvaro är en viktig del av en församling. Men om man är en ung och oerfaren kristen så är det lätt att bli lurad att tro att Anden är verksam om pastorerna pratar med en hes röst samtidigt som någon klinkar på ett piano i bakgrunden. För en oerfaren kristen är det svårt att se skillnad på det manipulativa och det äkta, på det själsliga och det andliga.

Karisma hade en osund inställning till det andliga. Det blev överdrivet. Många gånger hävdade en av pastorerna att han såg stora änglar i salen. Han hävdade också att han kunde profetera med 75 % säkerhet. Osv. Ibland kändes det som att pastorerna ville skapa en andlig stämning med mänskliga medel. Detta funkar kanske så länge som medlemmarna blint tror på ledarna, men när fuskbygget så småningom börjar knaka i fogarna, ja då rasar alltihopa.

Lärdom nummer 5: Medlem: Pröva alltid det profetiska. Pastor: Manipulera aldrig fram en andlig stämning, oavsett ditt syfte. Målen helgar aldrig medlen.

Toppstyrt ledarskap

Jag minns att jag som nybliven medlem reagerade på att jag i stort sett aldrig pratade med eller ens träffade pastorerna. Om man ville prata med sin pastor kunde man efter gudstjänsten gå fram till pastorns sekreterare och boka en tid. Eftersom jag som naiv ung kristen ansåg att man borde få prata med sin pastor så gick jag fram och berättade för sekreteraren att jag ville prata med någon av pastorerna. Sekreteraren noterade detta men förmodligen glömde de bort mig för jag fick ingen träff med någon av pastorerna. Det ironiska var att jag hade tänkt prata med dem om att jag tyckte att församlingen var alldeles för toppstyrd.

Lärdom nummer 6: I en välmående församling behöver medlemmarna ha inflytande över församlingen och tillgång till sina pastorer.

Analys

Jag har både positiva och negativa intryck från mina år i Stockholm Karisma Center. Det fanns en osund inställning till ledarskap, till det profetiska och till det ekonomiska. Att blanda dessa tre i en osalig soppa kan inte sluta på något annat sätt än katastrof, antingen för församlingen eller för individen. I Karismas fall blev det en soppa utan dess like, både för församlingen och för individen.

Men om vi för en liten stund försöker bortse från dessa negativa intryck, som jag även sammantaget tror blev Karismas fall, så fanns det även en hel del positiva intryck som jag tycker att andra församlingar kan lära sig något utav, nämligen att leda människor till en relation med Jesus! Den positiva aspekten, som nu så här i efterhand ofta överskuggas av det negativa, var att de hade ambitionen att ständigt bjuda in till frälsning, leda människor in i en kristen gemenskap och ta ett stort socialt ansvar.

I bästa fall var Stockholm Karisma Center fartblinda. I värsta fall var de lurendrejare. Jag väljer att tro på det första. De ville gott, men det blev fel. De gick i tro på falska profetiska premisser. Längtan efter det andliga blev större än längtan efter det heliga. Hade man lyssnat på medlemmarna tror jag att detta hade kunnat undvikas. Hade man haft en erfaren och kompetent huvudpastor hade fartblindheten kunnat saktas ner.

Sammanfattning: led människor till Jesus och hjälp de socialt utsatta, men missbruka inte ditt förtroende som ledare genom att profetera falskt och lura folk på pengar.

Comments 6

  1. Karisma var inget annat än ännu ett sammanhang med roten i trosrörelsens sataniskt inspirerade läror som tyvärr pingströrelsen anammat och besudlats av i decennier nu. Låt mig berätta vad som hände mig. Jag besökte Karisma nån gång även om de alltid gav mig dåliga vibbar men jag ville inte döma i förhand. När dom höll till där vid centralstationen så gick jag på nån slags bibelstudie/kurs eller vad det nu var, kommer inte ihåg. Men jag kommer ihåg att det var nån från england som var lärare den dan (kanske du vet vilka de brukade bjuda in därifrån?) Jag minns att Carola Häggqvist satt där i klassen också. Nåväl, första dan, aldrig träffat nån av de andra eller läraren förr och hann inte mer än vara där nån minut. Vad gör engelsmannen? Han går fram till mig och vrider plötsligt om bröstvårtorna på mig???

    Vad gör man i ett sånt läge? Inför alla gör han det, ingen säger nåt, ingen ifrågasätter honom, själv blir jag givetvis helt ställd, man fattar ingenting. Nu var det ju tur för honom att jag var i det skedet av mitt liv då jag var sårbar och i uppbygnadsfas, idag vet jag inte om han kommit hem till England utan bruten käke. Satan har tyvärr fortsatt få sitt grepp stärkt om frikyrkligheten i detta land, Hillsong är bara samma skit under nytt namn.

    1. Post
      Author

      Man ska inte glömma att det också fanns mycket gott i Karisma, framförallt att folk blev frälsta och deras sociala arbete bland Stockholms utslagna. Jag jobbade själv på Karismas härbärge och vet av egen erfarenhet.

      Angående engelsmannens beteende så låter det ju helt absurt! Varför skulle han göra så? Sa han ingenting till dig i samband med det? Mycket märkligt.

  2. Jag blev illa behandlad i slutet, människor tycktes ha lärt sig att vända sig emot mig, som om man trodde att jag gjort något fel, vilket jag inte hade gjort.

    Herren har alltid dock varit på min sida så jag har inte haft något att klaga över. Han talade till mig och sa ”Den som gräver en grop för en annan …” Jag funderade och funderade vem jag skulle ha gjort något. Men han menade att man grävt en grop för mig att falla i.

    En tid därefter fick jag välja om församlingen skulle få vara kvar eller ej (Herren frågade mig), och jag valde att den inte skulle få vara det eftersom det kändes så jobbigt att vara den enda som var totalt förkrossad medan ni alla andra var där och fröjdade er i Herren. Jag tänkte även att det inte var bra för troende att tänka att man var i Herren om man gjorde så mot andra. (Dock gjorde David en riktigt ful sak mot Uria, så . . . ).

    Men det var då. Som troende ska vi förlåta och gå vidare.

    1. Jag tänker att jag skulle vilja göra ett tillägg.

      I slutet av 2003 eller i början av 2004 bad jag och några andra för församlingen. Jag fick då en syn. Över ledarskapet var det ett mörkt moln försänkt så långt att det gick ända till lårhöjd. Jag berättade detta för Johan Lekardal.
      Trots att det var så tydligt vad det betydde förstod jag inte. Utan jag trodde då (i mitt förstånd) att det var frid och fröjd.
      Och då cd-skivan angående ”Kingdom-builders” då vi föreslogs att skänka 25 000 kronor, gjorde jag det av lojalitet mot ledarskapet, trots att Den Helige Ande sa att det var att slänga pengarna i sjön.

      Magnus Nådenberg sa upprepat att ”Sven gör fel”. Jag förstod inte heller vad han menade, men jag kan ana.

      Det jag upplevde var att ledningen gick på en annan linje än man fått från Gud på grund av att man upplevde att menigheten önskade det. Det fanns dock de gästande Gudsmän som lyssnade på Gud, och vid ett tillfälle var det påtagligt att det besvärade ledningen.

      Jag tror helt enkelt att man gick ur Guds vilja.

      De troende är andefyllda med hjälp av Den Helige Ande, som leder oss. Det jag tycker är svårt att förstå är att man valde att inte lyssna på Gud.

      Det som har varit har varit och det kan vi inte göra annat åt än att bearbeta och förlåta. Och det som bör vara den verkliga lärdomen är att alltid söka Gud och att aldrig släppa Guds ledning. Vi måste vänta in Gud och även om vi tycker att det han säger är konstigt så får vi kontrollera det med ordet och böja oss för det.

      Johannesevangeliet 15:12 SFB98
      Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag har älskat er.

  3. Det som jag skriver ovan har jag aldrig tidigare yppat, förutom att jag berättade om synen för Johan Lekardal. Jag har varit helt tyst i 17 år.

  4. Jag gick på bibelskola Filippus Army hösten -98 och den var ju knuten till Charisma center – pastorer därifrån undervisade oss och vi gick också på möten där ibland. Efter nyår kände jag starkt att jag skulle lämna Filippus Army – och gjorde det. Saknar fortfarande lovsången därifrån – de gav ut en otroligt bra lovsångsskiva- hade varit fint att få tag på den igen.

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.