Pastor Christian Mölk | Förening eller församling?

Filadelfia Stockholm offentliggör ju som tidigare sagt att de funderar kring detta med dop- och medlemskap, en angelägen fråga som även vi i Timrå Pingst samtalar om. Frågorna är många och vi vill givetvis vara så bibliska som möjligt, men svaren är inte alltid helt lätta att hitta i Bibeln, något jag har märkt att även andra pingstförsamlingar jag har varit i kontakt med har kunnat konstatera.

Hur ska vi se på det faktum att vi idag har en situation där många är aktiva och engagerade i vår församlingsgemenskap, men som inte, enligt våra stadgar, får bli medlemmar i vår församlingsmatrikel? Denna nyuppkomna situation beror till mångt och mycket på att idag så flyttar folk relativt mycket och när det ska till att välja församling så går man inte nödvändigtvis till samma samfund man tillhörde från början, utan man går till den församling som man trivs i eller dit man råkar bli inbjuden av sina nyfunna vänner. Samtidigt har denna ”folkvandring” gjort att vi idag även har många medlemmar i vår matrikel som inte längre bor kvar på orten och aldrig syns i vår gemenskap. Hur ska vi förhålla oss till denna nya situation?

Att ändra dopsyn är inte aktuellt, var och en må döpa sig efter egen bekännelse om tro på Jesus Kristus som Herre och Frälsare, om detta är vi nog för en gångs skull helt överens om inom Pingströrelsen. Personligen anser jag även, kortfattat, att församlingen konstitueras av de troende döpta som firar nattvard tillsammans.  För att låta spädbarnsdöpta bli medlemmar i församlingen måste vi ju med den församlingssynen i så fall direkt eller indirekt acceptera deras dop, annars blir vi ju en kristen förening istället för en församling. Rätta mig om jag har fel. Jag är väldigt öppen för att någon hjälper mig att tänka rätt kring detta dilemma som har uppstått, och jag tror fler av oss pingstledare är i behov av teologiskt samarbete och utbyte.

Visst, inom Pingströrelsen formas teologin i de lokala församlingarna, men jag tror att vi denna gång skulle må gott av att samtala om detta tillsammans. Även vi pingstvänner flyttar ju nämligen runt och byter stad och församling titt som tätt. Om vi som enskilda församlingar beslutar olika i denna fråga så kommer vi att få en situation där en spädbarnsdöpt som accepterats som medlem i en pingstförsamling inte får bli medlem i en annan pingstförsamling, vilket vore en väldigt olycklig situation.

Någon kanske nu menar att detta borde vara en fråga för det läroämbete som somliga har efterfrågat. Jag tror dock inte att vi är i behov av ett gemensamt läroämbete som ska bestämma i teologiska frågor, jag tror nämligen att vi tillsammans är detta läroämbete. Men bara så länge som vi träffas och samtalar kring teologiska frågor. Pingströrelsen behöver alltså ett gemensamt och offentligt teologiskt forum där vi kan lyssna på olika perspektiv, samtala i en god ton och studera Bibeln tillsammans, en mötesplats dit alla ska vara välkomna, inte bara pastorer.

Att diskutera denna och liknande frågor handlar enligt mig inte om att bli liberal eller börja inkludera allt möjligt, utan det handlar om att samtala om hur vi på bästa sätt ska tillämpa Guds ord i en ny tid. Varför inte använda våra gemensamma offentliga sommarkonferenser för att samtala kring detta? Som en högst välkommen bonus kanske vi då kommer att upptäcka att vi var och en får ett större intresse för Bibeln och mer aktivt börjar studera Guds ord.

Dagen – I Habo Pingstkyrka får barndöpta redan bli medlemmar
Dagen – Sten-Gunnar Hedin: ”Erkänn barndopet som ett riktigt dop”
Dagen – Olof Djurfeldt: Med-lem handlar om gemenskap
Dagen – Peter Halldorf: Rätt dopbeslut men fel motiv
Aletheia – Inkluderande eller exkluderande församlingar?
Mikael Karlendal – Nyordningar i Filadelfia, Stockholm, del 1
Världen idag – Vill förändra synen på medlemskap
Tommy Dahlman – Vad konstituerar en församling?

Tagged with →  
  • Well put!!!

  • Klaus S

    Om man vänder på det: om ni behåller era stadgar, och bara vuxendöpta får vara medlemmar, vad får det för konsekvenser? Jag har varit på Frälsningsarméns gudstjänster för att jag gillar dem och en gång hjälpte jag aktivt till med ett problem, men jag är inte medlem. Måste man vara det? Ni är ju inte den enda kyrkan i världen, är det då så ödesdigert om man inte kan bli medlem hos just er? Men det är klart, om ni anser att enbart vuxendöpta pingstvänner kommer till kärleken och alla andra till den eviga elden, då är det hela ödesdigert.

  • Klaus S

    PS jag menar troendedöpta.

  • Ronny Eriksson

    Goddagens Christian!

    Jag tror du har hittat till kärnan, också i dopsamtalet. Det handlar om församlingssyn.

    Någonstans skrev du om ”den gudstjänstfirande församlingen.” Jag avser inte att klistra uppfattningar på dig, men jag vet att detta är ett omhuldat begrepp. Förenklat anser vissa att församlingen är den gudstjänstfirande församlingen. Den andra delen skulle då vara den föreningsmässiga, den del i vilken någon skrev (lite raljant uppfattade jag) att man utövar rösträtt. Den gudstjänstfirande hör ihop med det andliga, med gudsuppenbarelsen. Resten är mer åt det världsliga hållet.

    Tyvärr är detta inte bara en nidbild, utan mångas uppfattning.

    Bakgrunden tror jag är att undervisningen om församlingen i vår tid är sällsynt, och i förekommande fall kanske alltför ytlig.

    Var finns den predikant som reser omkring med en inspirerad förkunnelse om församlingens strukturer. Resande förkunnare som betonar ”allt Guds folk” är minst 12 på dussinet, men känner vi någon som fördjupar församlingsbegreppet? Därmed inte sagt att det är fel med en inkluderande förkunnelse.

    I själva verket är församlingen någonting helt underbart. I sin helhet! Det inbegriper både gudstjänster och församlingens struktur, ryggrad. Församlingen är alldeles unik, Kristi kropp. Där ingår också gamla avsidestagna Margaretha, som inte längre orkar vara en del av den grupp som vanligtvis firar gudstjänst tillsammans. Johannes ser inte bara den stora skaran som ingen kunde räkna, utan också både äldste och andra grupperingar. Det som skall finnas i himlen kanske vi kan stå ut med också på jorden.

    Det är naturligt att de här frågorna inte är uppenbara för ungdom och andra med kort erfarenhet. Dess mer angeläget är det med inspirerande förkunnelse om ”mönsterbilden”, som tidigare generationer var så angelägna om. Jag hoppas att det inte är vi som tappar bort den.

    Det får aldrig handla om att isolera sig inom församlingen, och exkludera alla andra. Församlingen skall betjäna sin omgivning, den stad och plats där man finns. Då är man öppen och välkomnande både mot andra kristna och utomstående. Som Jesus ofta avbildas med uträckta händer, så skall församlingen sträcka sig mot sin omvärld. En tjänande församling.

    Här kan naturligtvis frågor om dop och medlemskap komma så småningom. Är förkunnelsen om dopet och församlingen tydlig, bör det leda till mindre förvirring. Predikas däremot dopet inte alls, och församlingen som begrepp är otydlig, blir resultatet det motsatta.

    En ny fascination om församlingen, bruden vore önskvärt. Medryckande, fascinerande förkunnelse. En ”folkbildning” av pingstfolket är något att drömma om.

  • Stig Melin

    Christian,jag tycker om ditt sätt att resonera. Vi får inte börja se på våra församlingar som föreningar, vilka som helst.
    Din slutsats om att vi måste samtala om detta är viktigt, tycker jag och att även inkludera medlemmar i detta.

    Som du skriver:
    ”Varför inte använda våra gemensamma offentliga sommarkonferenser för att samtala kring detta? Som en högst välkommen bonus kanske vi då kommer att upptäcka att vi var och en får ett större intresse för Bibeln och mer aktivt börjar studera Guds ord.”

  • @Klaus S: ”Ni är ju inte den enda kyrkan i världen, är det då så ödesdigert om man inte kan bli medlem hos just er?”

    Jag tänker att man ska försöka göra så bibliska och korrekta medlemskrav som möjligt så att alla troende kristna kan bli medlemmar. Nu verkar ju detta väldigt väldigt svårt, men man kan ju åtminstone försöka. Jag vill nämligen inte behöva säga till någon som har hittat sin plats i vår församlingsgemenskap att de måste leta rätt på en annan församling att bli medlem i. Men exakt hur detta ska gå till vet jag tyvärr inte…

  • @Ronny Eriksson: ”Den gudstjänstfirande hör ihop med det andliga, med gudsuppenbarelsen. Resten är mer åt det världsliga hållet.”

    Jag vill helst inte dela upp församlingen i ”gemenskapen” och ”matrikeln”. Det ideala är ju om gemenskapen och matrikeln är så nära varandra som möjligt, men så ser tyvärr inte verkligheten ut idag. Möjligtvis förr i tiden när folk bodde på samma ort i hela sitt liv.

    Med min beskrivning av församlingen såsom troende döpta som firar nattvard så menade jag inte att utesluta de som av någon anledning inte har möjlighet att fira nattvard exempelvis. Snarare menade jag tvärtom, att en kristen gemenskap som inte är baserad på dop och nattvard egentligen inte är en församling utan en kristen förening. Det behöver ju inte vara något fel i det. Det finns många kristna grupperingar som gör gott för Guds rike och sprider evangeliet utan att anse sig själva vara en församling. Men ska man vara en församling tycker jag att man ska vara en grupp med troende döpta som även firar gudstjänst och nattvard tillsammans. Men detta var bara en väldigt kortfattad beskrivning av min församlingssyn :)

  • @Stig Melin: Jag skulle vilja se mer offentliga samtal i viktiga teologiska frågor. Visst har varje församling ett ansvar över sin egen teologi, men denna fråga påverkar ju även alla andra pingstförsamlingar.

    Pingströrelsen har så vitt jag förstår alltid varit en ”lekmannarörelse”. Det finns en risk att vi går mer och mer åt andra hållet och får professionella pastorer som bestämmer allt medans ”folket” inte vet så mycket eftersom de inte läser sin Bibel. För att motverka detta tror jag det skulle vara bra med offentliga öppna teologiska samtal där ens ”titel” inte är det mest avgörande utan om det man säger stämmer överens med Bibeln eller inte. Nu är ju jag visserligen pastor, föreståndare och har en teologisk kandidatexamen, men jag tror verkligen detta Bibelord har något att säga till vår tid:

    “Vid den tiden sade Jesus: ”Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små.” (Matt 11:25)

  • Klaus S

    Är inte detta redan avgjort?
    1) Ni har en decentraliserad organisation
    2) Vissa församlingar har redan börjat registrera barndöpta som medlemmar.
    3) Du skriver själv att det vore väldigt olyckligt om olika församlingar hade olika policy i denna fråga
    4) Det vore också väldigt olyckligt (och mycket osannolikt) om barndöpta, som nu registreras som medlemmar, i framtiden skulle komma att uteslutas.

    Så det verkar som denna match redan är spelad. Enda alternativet är att acceptera att olika församlingar har olika regler.

  • @Klaus S: Det är möjligt att dina två alternativ är rätt. Men o andra sidan så har de största församlingarna ännu inte bestämt sig och nu påbörjat sina samtal. Jag tror det skulle finnas fog för ett gemensamt samtal kring detta och se om vi inte kan komma överens på något sätt.

  • Marie Nordström

    Hej

    Jag är inte så värst insatt i den här frågeställningen, men tänker lite så här;
    Vi tror ju på troendedopet, eller hur!?
    Och det är väl bibliskt?!
    Om någon inte vill troendedöpa sej, kan man ju fråga sej varför??? Varför är man emot att göra det?
    Vad är problemet?
    Även om man är barndöpt(eller namndöpt, som en del säger)
    så vore det väl inget problem att troendedöpa sej ändå!!
    Det står ju i bibeln att vi ska göra det.

    Och det går väl an att vara aktiv & med i gemenskapen i en församling,
    utan att vara medlem, eller?

    För mej är inte frågan om det räcker med barndopet, utan frågan är, varför man inte vill troendedöpa sej… // Marie

  • Klaus S

    @Marie Nordström: Det har med teologin att göra. Hur Martin Luther m fl såg på vad det är som räddar en människa. Enligt dem var det Guds Nåd som räddade människor och väldigt lite, om ens alls, människans göranden.
    Det tråkiga med detta är att om människan verkligen inte kan göra något enda alls,utan bara Gud, ja, då ligger Calvins predestinationslära nära; att Gud redan i förväg bestämt vilka som ska räddas. Normal Lutheranism anser väl dock (rätta mig om jag har fel) att människans tro och acceptans av nåden är det som människan kan svara (eller inte svara) Gud med.

  • @Marie Nordström: ”Även om man är barndöpt(eller namndöpt, som en del säger) så vore det väl inget problem att troendedöpa sej ändå!!”

    Eftersom man enligt Bibeln bara ska döpa sig en gång så vill ju så klart inte barndöpta döpa om sig om de tror att deras barndop var ett riktigt dop.

    ”Och det går väl an att vara aktiv & med i gemenskapen i en församling, utan att vara medlem, eller?”

    Det finns säkert många som nöjer sig med att bara vara med i gemenskapen utan att vara medlem, men samtidigt så finns det många som känner sig utanför. Dessutom så utesluts ju dessa från att vara med i församlingsledningen osv.

    Det är ju aldrig bra om några i församlingen känner sig utanför och då behöver man samtala om detta för att se om vi kan lösa situationen på något sätt.

  • Lennart Jacobson

    Den som inte VILL döpa sig (ev ”döpa om” sig) efter att ha kommit till tro splittrar församlingarna.

    Det handlar inte om att man inte KAN döpa om sig, som rövaren, utan att man inte vill, man anser att bardopet är OK. Då är man oenig med andra även om man blir medlem.

    Vill man ha enighet då måste väl Jesu ord och urkyrkans sätt att tänka vara med. Och det bör styra vårt ställningstagande.

  • Marie Nordström

    Jag håller med Lennart här. Det är skillnad på att inte kunna eller inte vilja.

    Sen tänker jag lite på det Christian säger om att man kanske känner sej utanför om man inte är medlem, en sanning med modifikation, tror jag.
    Man kan nog ta del av det mesta även om man inte är medlem.
    Om du kommer till ett församlingsmöte & inte är medlem t ex,
    så tror jag ju inte att nån kör ut dej precis.

    Sen finns det säkert en viss procent som känner sej, eller som är ”utanför” även fast de är medlem.

    Jag tror på troendedopet // Marie

  • @Marie Nordström: Jag tycker du på ett ganska bra sätt fångar problemet. Man kan ju vara med i församlingsgemenskapen även om man inte är officiellt medlem, samtidigt som man kan vara officiell medlem utan att vara med i församlingsgemenskapen. Är det personerna i församlingsgemenskapen som är församlingen eller är det personerna i den officiella medlemsförteckningen som är församlingen?

    Om man anser att personerna i församlingsgemenskapen är församlingen, då har vi redan i praktiken, dock inte i teorin, accepterat barndöpta i församlingen.

    Jag anser också att troendedop är det enda riktiga, för mig är detta inte en dopfråga utan en medlemsfråga. Frågan för mig är hur vi ska se på vem som är medlem i församlingen, inte vilket dop som är mest korrekt, för där tror jag de allra flesta pingstvänner redan är överens.

  • @Lennart Jacobson: Det vore intressant med en utläggning kring urkyrkans sätt att tänka kring dopet.

  • Marie Nordström

    Vad det gäller medlemsskapets ”varande eller icke varande”,
    så tycker jag nog att det är viktigare att resonera om hur man ska hjälpa människor att bli Kristi lärjungar & få hjälp med att växa i tron & hjälpa människor till befrielse, att lösa & binda & laga djupa sår.
    Att verkligen hjälpa nyfrälsta framåt, är heller inte lätt & min lilla erfarenhet är att församlingarna i allmänhet inte är så duktiga på det.
    Detta borde stå överst på agendan.
    Men det är vad jag tycker.
    Det finns nog mycket att lära, på vilken nivå man än står i tron. // Marie

  • @Marie Nordström: Jag tror inte det är bra att ställa medlemskap och lärjungaskap mot varandra och mena att det ena är bättre än det andra. Medlemskap och lärjungaskap hör ihop. Lärjungaskapet utvecklas bäst i en kristen gemenskap (dvs en församling) där man kan hjälpa varandra att växa i tron.

    Jag håller med om att de allra flesta församlingar behöver bli bättre på att hjälpa nyfrälsta framåt. Personligen jobbar jag med medlemskurser, enskilda samtal, Bibelstudier, hemgrupper, men kanske framförallt med att försöka göra mina predikningar enkla att förstå (dock utan att förlora djupet) eftersom Bibeln är tydlig med att ”tron kommer av predikan” (Rom 10:17). Gudstjänsten är ju den viktigaste samlingen för en församling och det är också där jag tänker att alla församlingsmedlemmar ska få en möjlighet att kunna växa i sitt lärjungaskap på ett bra sätt.

  • Marie Nordström

    Ja, det kanske är så, & tron kommer av predikan.
    Men man måste ju oxå praktisera sin tro i gärningar för att växa.
    Det finns så många som vet & pratar om hur man ska vara som kristen, men inte liksom praktiserar det, framför allt när det uppstår nåt utöver det vanliga, eller ändå.

    Ja, det här hörde väl egentligen inte till ämnet här,
    & det är väl inte särskilt uppbyggligt att ägna sej åt att kritisera heller, vilket jag har fullt upp med att försöka växa i, mitt i allt annat, he he. // Marie

  • @Marie Nordström: Ja, det är en ständig utmaning att våga praktisera det man lär sig genom förkunnelsen eller när man själv läser Guds ord. Men om man har rätt inställning, ber Gud om hjälp och själv strävar efter att växa i sin tro och i sitt lärjungaskap, då tror jag att det går! :)

    Jag tror att vi alla har olika problem att brottas med och det är en del av helgelseprocessen. Fördelen med en församling är ju att man då kan ”helgas” eller brottas med sina problem och växa i sitt lärjungaskap i en gemenskap och att man då hjälper varandra, stöttar varandra och kanske till och med kritiserar varandra. Ibland behöver man få höra att man ”lever fel” för att man ska våga ta tag i sina problem. Men det kräver ju såklart att församlingen är omsorgsfull och gör det på rätt sätt så att man inte förminskas i sin tro istället för att växa i sin tro. Att ständigt bli kritiserad är ju inte uppbyggligt, men ibland kan det vara bra om det leder till att man kommer närmare Jesus.

    Hmmm… Inser att jag just varit relativt obegriplig. Hoppas du förstod vad jag menade :)

  • Marie Nordström

    Nä, jag tycker inte att du var ett dugg obegriplig.
    Jag tycker att jag förstod det du skriver, utan att behöva fundera.
    Sen kan man ju välja hur man ser på det som skrivs, eller sägs.
    Det finns 2 sätt, som jag ser det.
    Att tänka utifrån båda är väl bäst om man kan göra.
    Det ena är att tänka utifrån att andra är & gör…
    Det nästa är att tänka utifrån om man gör & är själv…

    Det är inte lätt att få en bra balans på det alltid.
    Ibland går man från det ena diket till det andra diket,
    åsså vinglar på lite mitt på vägen däremellan.

    Det finns mer att säga & prata om rörande dessa ämnen,
    framförallt vad gäller mej själv.
    Men det blir inte på det här forumet, eftersom det mer rör den ”privata sfären”.

  • @Marie Nordström: Jag håller med, det är inte alltid så lätt att hitta en bra balans. Men så länge man åtminstone har siktet rätt inställt så kommer man förhoppningsvis lite framåt iallafall :)

Kontakt
Är du intresserad av att bli kristen, har frågor om den kristna tron eller vill komma i kontakt med andra kristna? Hör av dig så svarar jag på dina frågor.
Bibelfrågor
Ställ en Bibelfråga eller läs vad andra har frågat och undrar över.
Bibelämnen
Bläddra bland mängder av olika Bibelämnen jag skrivit om.
Kyrkohistoria
Läs om de gamla troshjältarna och kyrkohistoriens alla debatter, martyrer och missionsframgångar.
Bibelsamtal
Samtalsämnen för dig som har en hemgrupp, cellgrupp eller annan samtalsgrupp.
Bibelkommentarer
Christian Mölks Bibelkommentarer (CMBK) är skrivna på svenska med syfte att förklara Bibeln på ett enkelt sätt.
Böcker
Beställ några av mina Bibelkommentarer och böcker.
Bibelpredikningar
Lyssna på mp3-predikningar som går igenom Bibeltexten vers för vers.