Pastor Christian Mölk | Johannes Messias

Johannesevangeliet kallas ofta för ”högkristologiskt” eftersom Johannes i inledningen av sitt evangelium kallar Jesus för Gud och i avslutningen beskriver hur Tomas Tvivlaren bekänner Jesus som ”Min Herre och min Gud!”

Onekligen verkar det som att Johannes vill få fram att Jesus är Gud och därför förefaller det märkligt för somliga att Johannes förklarar syftet med sitt evangelium så här: ”Många andra tecken, som inte är nerskrivna i denna bok, gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. Men dessa har blivit nerskrivna, för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i hans namn.” (Joh 20:30-31).

De titlar som Johannes ger Jesus: ”Messias” och ”Guds Son” betydde inte i den judiska kontexten att Jesus var ”Gud”. Titlarna kunde snarare kopplas till en israelitisk kung så som Guds utvalde. Visserligen anser Gud att han är Israels kung (Jes 44:6), men det behöver ju inte nödvändigtvis betyda att varje Israels kung automatiskt är Gud.

Det råder alltså ett glapp mellan att Jesus är Gud och den judiska förförståelsen av titlarna ”Messias” och ”Guds son”. Ändå säger Johannes i sitt evangelium att Jesus är Gud men att de som tror att han är Messias, Guds Son ska bli frälsta. Hur hänger detta ihop?

Genom hela evangeliet ser vi att det judiska folket har en stor förväntan på att Messias snart ska komma och att de nyfiket undrar om inte denne Jesus kan vara Messias: ”Då samlades judarna omkring honom och frågade: ”Hur länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet till oss!”” (Joh 10:24). Dock svarar inte Jesus på det sätt som det judiska folket vill och de lyfter stenar för att stena honom. Det Johannes försöker göra i sitt evangelium är att visa att det judiska folket hade en felaktig förförståelse av hur Messias skulle vara. Det judiska folket ville dels ha en Messias som kunde bli Israels konung och med militärt våld köra ut romarna (Joh 6:15). Vid ett tillfälle bekänner de till och med Jesus som ”Israels konung” (Joh 12:13). De ville också ha en Messias som var en profet (Joh 6:14). Gång på gång ser vi i Johannes evangelium att folk diskuterar och funderar om inte Jesus (eller Johannes Döparen) skulle kunna vara denne Messias eller Profeten (Joh 7:40-43).

Johannes visar i sitt evangelium att Jesus sannerligen är en profet som Mose när han mirakulöst föder tusentals människor med bröd (Joh 6) och att han är Messias, Israels kung (Joh 1:49). Men Johannes nöjer sig inte med att bekänna Jesus så som den traditionella judiska kontexten såg på ”Messias, Guds son”. Johannes verkar väl medveten om detta glapp och försöker därför i sitt evangelium fylla dessa titlar med ett nytt innehåll.

I sin inledning skriver Johannes: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.” (Joh 1:1). Detta ”Ord” förknippar sen Johannes med Jesus själv: ”Och Ordet blev kött och bodde bland oss.” (Joh 1:14a). Eftersom Jesus beskrivs som Gud som blev människa så är alltså Jesus ”Guds Son”, men i en vidare bemärkelse än så som den judiska kontexten såg på titeln ”Guds son”. På något märkligt sätt så är alltså Jesus Guds Enfödde son samtidigt som han är Gud själv (Joh 1:18). Johannes ger alltså begreppet ”Guds son” ett nytt innehåll.

Johannesevangeliet 20:28–31

”Thomas svarade honom: ”Min Herre och min Gud!” Jesus sade till honom: ”Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.” Många andra tecken, som inte är nerskrivna i denna bok, gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. Men dessa har blivit nerskrivna, för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i hans namn.”

Med tanke på att Johannes i sin prolog redan har fyllt det redan etablerade begreppet ”Guds son” med ett nytt innehåll så är det därför på sin plats att någon bekänner Jesus på det sättet. Johannes avslutar därför sitt evangelium med att Tomas Tvivlaren bekänner Jesus som ”Min Herre och min Gud!” och berättar sen i versen efter att det är genom att tro på Guds Son på det sätt som Tomas Tvivlaren gör, som gör att man får ”liv i hans namn”. Johannes vill alltså inte bara att det judiska folket ska bekänna att Jesus är Guds son i den traditionella betydelsen utan även i den djupare betydelsen som han i inledningen förklarade.

Jesus är Messias enligt den traditionella betydelsen så som ”Profeten” och ”Israels kung”, men han är också något mycket, mycket större!

Eventuellt kommer jag även så småningom skriva om den andra delen av Tomas bekännelse, nämligen att Jesus är ”Herren”.

Läs mer:
Theology of the New Testament av Frank Thielman
http://aletheia.se/2011/05/09/yeshuas-jesu-gudom-vattendelare-i-hebreiska-rorelsenkristenheten/
http://www.mamres.net/?p=4113

  • Christian: ”“Thomas svarade honom: ”Min Herre och min Gud!” Jesus sade till honom: ”Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.”

    – Låt oss ställa några frågor till texten.

    Vad vad det som Tomas tvivlade på?

    1. Att Jeshua var Gud?
    2. Att Jeshua var uppstånden?

    Vad syftade Jeshua på när han sade: ”Därför att du har sett mig, tror du.”
    Vad vad det som Tomas hade sett och som han nu inte längre tvivlade på?

    1. Att Jeshua var Gud?
    2. Att Jeshua hade de sår han fick vid uppståndelsen?
    Var välsignad, min vän!

  • Visst var det att Jesus var uppstånden som Tomas tvivlade på, men du kan inte förneka att när han förstod att så var fallet, så bekände han Jesus som Gud. Det ena leder till det andra.

  • @Christian Mölk: Visst var det att Jesus var uppstånden som Tomas tvivlade på, men du kan inte förneka att när han förstod att så var fallet, så bekände han Jesus som Gud. Det ena leder till det andra.

    – När vi har en enstaka text som gör detta uttalande, så måste man vara försiktig att inte lägga in teologiska konstruktioner som är av senare datum. Det finns flera sätt att förstå detta uttalande på, vi vet inte vad som rör sig i Tomas huvud.

    Att Jeshua dött en neslig död istället för att bli Israels messianske kung, kan mycket väl ha fått honom att tappa tron på både Jeshua och Gud. När han till sist blev överbevisad om att Jeshua levde fick han tillbka tron både på Jeshua och Gud.

    En annan förklaring är att när Tomas sade ”Gud”, så innebar det inte det vi lägger in i ordet, eftersom han använde det hebreiska ”elohim”.

    Men det kan också vara som du och kyrkan tror. Men då måste man tro mycket förstås. :)

  • Pingback: Balansgång på antropomorfismens slaka lina()

  • @: ”När vi har en enstaka text som gör detta uttalande, så måste man vara försiktig att inte lägga in teologiska konstruktioner som är av senare datum.”

    Jag har inte lagt in någon ”teologisk konstruktion av senare datum”. Jag försöker visa vad Johannes berättar i sitt evangelium. I inledningen berättar han att Jesus är Gud men att den judiska kontexten inte tog emot Jesus som Gud. Genom hela evangeliet visar Jesus att han är Gud och i avslutningen bekänner Tomas att Jesus är Gud. Precis efter detta så berättar Johannes sitt syfte med evangeliet, att man ska tro att Jesus är Guds Son på det sätt som han har förklarat genom hela evangeliet. Detta är inte av senare datum eftersom det finns i Johannes evangelium.

    ”En annan förklaring är att när Tomas sade “Gud”, så innebar det inte det vi lägger in i ordet, eftersom han använde det hebreiska “elohim”.”

    För det första tycker jag det är viktigt att vi diskuterar den text vi har framför oss, istället för att spekulera om ”vad Tomas egentligen sa”. Det är på detta sätt som Johannes skrev sitt evangelium och det är på detta sätt som han vill berätta det för oss.

    För det andra, Johannes lyfter inte bara fram Jesus som ”theos” som skulle kunna vara den grekiska motsvarigheten till ”elohim”, han lyfter även fram Jesus som ”Jag är” vilket är en motsvarighet till det hebreiska ”YHWH”. Med andra ord så finns båda de hebreiska motsvarigheterna till Gud med i Johannes evangelium.

    ”Men det kan också vara som du och kyrkan tror.”

    Det finns alltså hopp även för dig Stig-Åke! :)

    ”Men då måste man tro mycket förstås.”

    Jag tror snarare att man måste anstränga sig väldigt mycket för att ”inte” se att Jesus är Gud när man läser Bibeln. Överallt finns det anspelningar på det och på väl valda platser finns det även uttryckligen. Hela Johannes evangelium handlar från början till slut om att Jesus är Gud men att hans judiska kontext inte förstod detta och därför inte tog emot honom och bekände honom som Gud.

  • @Christian Mölk: ”Jag har inte lagt in någon “teologisk konstruktion av senare datum”. Jag försöker visa vad Johannes berättar i sitt evangelium. I inledningen berättar han att Jesus är Gud men att den judiska kontexten inte tog emot Jesus som Gud. Genom hela evangeliet visar Jesus att han är Gud och i avslutningen bekänner Tomas att Jesus är Gud. Precis efter detta så berättar Johannes sitt syfte med evangeliet, att man ska tro att Jesus är Guds Son på det sätt som han har förklarat genom hela evangeliet. Detta är inte av senare datum eftersom det finns i Johannes evangelium.”

    – Ditt resonemang bygger på en förståelse och en given tolökning av texterna, även Joh 1:1 är en tolkning. ”Johannes berättar inte att Jesus är Gud”, som du skriver. Detta är en glidning från vad texten säger. Johannes säger att ”logos blev människa” och att logos var Gud men också att logos var hos Gud. Du tar inte med alla aspekter när du gör tolkningen att Johannes säger att Jesus är Gud. Det är med en hel serie liknande glidningar i tolkning och betydelser som den kristna kristologin sytts samman.

    Jag är helt överens med dig om vad Tomas sade, men vad det betyder är en annan sak. Ingen av apostlarna säger något liknande och ingen markerar att man måste tro att Jesus är den Evige Guden. Det kommer man inte undan, min vän. Vi har bara en Gud och det är Fadern. Jeshua är hans älskade son vår frälsare och Herre. Det är alla apostlarnas samlade vittnesbörd. Tomas bekännelse är ett happax.
    Shabbat shalom!

  • ”Du tar inte med alla aspekter när du gör tolkningen att Johannes säger att Jesus är Gud.”

    Hade jag tagit med alla aspekter hade det blivit en vansinnigt lång bloggpost och då hade du nog inte orkat läsa! En sak i taget :)

    ”Johannes säger att “logos blev människa” och att logos var Gud men också att logos var hos Gud.”

    Detta är något mycket intressant som du lyfter fram. Som jag ser det så är det en aspekt på treenigheten. Ur en synvinkel så är ”Gud en”, men ur en annan synvinkel så är ”Gud treenig”. Ur en synvinkel så är ”Jesus Gud” och ur en annan synvinkel så är ”Jesus hos Gud”. Du bekräftar med andra ord treenigheten när du lyfter fram detta från Joh 1:1 :)

    ”Ingen av apostlarna säger något liknande och ingen markerar att man måste tro att Jesus är den Evige Guden.”

    Jag håller med om att Johannes är den apostel som tydligast lyfter fram Jesus gudomlighet, men det behöver inte betyda att han ljuger. Även de andra bibliska författarna vittnar om Jesus gudomlighet.

    Huruvida man måste tro att Jesus är Gud för att få evigt liv, det återkommer jag till i en senare bloggpost. Det är ett intressant ämne som är värt att diskuteras, så länge som man är ödmjuk och öppen för det bibliska budskapet.

  • Pär Stenberg

    Förlåt, men kunde inte låta bli att ge ett kort svar på din artikel.

    Jag låter bli att gå in på tolkning av Joh 1:1 utan jag vill fokusera på Joh 20:28.

    Mölk, hur skulle du definiera ordet ”Gud” som Jesus blir kallad i Joh 20:28? Menar han ”Fadern”? Nej. Menar han ”den treenige Guden”? Nej. Menar han ”du som har del i den gudomliga substansen”? Det vore ju något. Kan det vara så att han menar Gud så som i Ps 82?

    Jag personligen tycker inte du gör något vidare bra jobb med att visa att Gud är en del av innebörden i Guds Son. Gud i Joh 20:28 måste definieras annorlunda från Gud i begreppet Guds Son (vilket måste bli synonymt med Fadern). Tror du verkligen att Johannes läsare skulle snappat upp på en sådan ny omdefinition av ordet? Om nu Jesus kallas för Gud i Joh 20:28, så måste vi förstå att ordet ska ses i ljuset av 20:17 där vi ser att Jesu har en Gud, samma Gud som apostlarna. Har skall då ordet förstås på ett sätt som platsar inom en judisk kontext? En möjlighet är att se hur Jesus använde begreppet Guds Son i 10:34 i anslutning till begreppet gud i en sekundär betydelse:

    ”Du som är en människa gör dig själv till en gud” Jesus svarade dem: ”Står det inte skrivet i er lag: Jag har sagt att ni är gudar?” Om han nu kallar dem som fick för gudar — och Skriften kan inte göras om intet — hur kan ni då säga till honom, som Fadern har helgat och sänt till världen: Du hädar, därför att jag sade: Jag är Guds Son. (Joh 10:33-34)

    Se hur Guds Son länkas till gudar/högstes söner så som orden används i Psalm 82. Joh 10:33 saknar artikeln och bör översättas: ”Du som är en människa
    utgör dig själv för att vara en gud” vilket Jesus svarar på genom att
    hänvisa till en text som talar om hur Guds representanter kan bära
    titeln ”gud”. Jesus försvarar sig inte med en text som talar om YHWH
    Gud. Antingen så svarade Jesus på judarnas anklagelse med en relevant
    text eller så var han helt enkelt oärlig om han menade att han är gud på
    ett annat sätt än de i Psalm 82. Guds representanter kunde bära titeln Gud (se t.ex HERRENS ängel, Mose i
    Exodus 7:1, Israels kung i Psalm 45:5-6, Melechizedek i Qumrans texter etc).  Alltså talar detta emot en absolut betydelse av ”Gud” i Joh 20:28.

    Men jag tror det finns ett enklare sätt att se på texten:

    I Johannes så finns det en stark betoning på att Jesus är den som uppenbarar Gud (Joh 1:18). Fadern är i honom, och han är i Fadern (Joh 10:38). Den som har sett Jesus har sett Fadern (Joh 14:9) Det är ett genomgående tema. Jämför Jesu ord i Joh 12:44-45 med Joh 20:28:

    ””Den som TROR på mig, han TROR inte bara på mig utan på honom som har
    sänt mig, 45 och den som SER mig, han SER honom som har sänt mig. ”

    Tro och seende, vilket återfinns som tema i Joh 20:25, vilket slutligen resulterar i Thomas bekännelse:
    Thomas ser Fadern i den uppståndne Jesus säger därför till honom: Min Herre och min Gud.

    Jag kan hålla med om att Johannes utvecklar det traditionella begreppet
    Guds Son. För Johannes, och Paulus, så var inte Guds Son endast synonymt
    med Messias, men Jesus var faktiskt Faderns riktiga Son. Fadern var i
    Sonen, Sonen var i Fadern och Sonen gjorde det som han såg sin Fader
    göra. Det är en intim relation som begreppet pekar mot. Men jag tror
    inte någon av dem ansåg ”Guds Son” betyda ”Gud” eller ”en person inom
    Gud”.

    Det var mina tankar. :)

  • Pär,

    Tack för din kommentar! 

    ”Mölk, hur skulle du definiera ordet ”Gud” som Jesus blir kallad i Joh 20:28?”

    För mig finns det bara en Gud. Jag tycker det är bortförklaringar när man börjar diskutera att Fadern och Sonen är olika sorters gudar. Det känns som att man då har tappat sin tro på att Jesus är Gud men ändå krampaktigt och desperat åtminstone försöker hålla kvar vid sin Bibeltro. Enligt min mening slutar det dock med att man varken tror på Jesus eller på Bibeln. 

    Hur man än vrider och vänder på det så slutar din argumentation med att du har två gudar, två herrar och två frälsare, trots att Bibeln säger att vi bara har en Gud, en Herre och en Frälsare. Vill du tro på flera gudar så får du gärna göra det, jag respekterar det, men jag vill verkligen inte göra det. 

  • Pär Stenberg

    Anledningen till att jag frågar är att innebörden av ordet Gud enligt Trenighetsläran blir väldigt diffus. I samma mening kan vi säga att Jesus är Gud och Guds Son. Men utan att vi tänker på det så använder vi ordet Gud på två olika sätt i en sådan mening. ”Gud” i begreppet ”Guds Son” blir synonymt med Fadern och ”Gud” i ”Jesus är Gud” har en annan innebörd då det inte är synonymt med Fadern. Inte heller menar vi att Jesus är den treenige Guden. Eftersom du inte använder språk på ett konsekvent sätt så måste du tyvärr definiera dina begrepp.

    Jag vet att du tror på en Gud, men vad jag försöker visa är att det hela blir en ordlek med syfte att bevara en monoteistisk tro. Ingen kan riktigt förklara vad ”Gud” betyder i formulering ”Jesus är Gud”. Men om vi inte vill påstå att Jesus är Fadern, så kan vi i alla fall vara säkra på att betydelsen inte är samma som ”Gud” i ”Guds Son”. Vad vi menar är ”Jesus är en person inom Gud” vilket inte är samma sak som att säga ”Jesus är Gud”.

    För att undvika polyteism så använder vi kategorier så som hypostatser, person, substans, natur, väsen, och ett inkonsekvent användande av ordet ”Gud”. Vad jag försöker visa är att treenighetens språk blir en rökridå för att hindra oss från att falla in i polyteism eller modalism.

    Jag anser mig ha gott bibliskt stöd för att kunna tala om Jesus som gud i ett sekundärt sätt; jag behöver inte konstruera ett ad hoc system för att förklara hur Fader, Sonen och Anden alla är en Gud samtidigt som de inte är varandra. Om det faktumet att Mose var gud, samtidigt som Fadern var Gud resulterade ett brått mot monoteismen så ligger problemet hos Bibelns texter och inte med mig. Men om du kan se skillnaden mellan att Mose är gud, i det att han representerar Gud, och att Fadern är Gud i aboslut bemärkelse, då förstår du varför jag inte godkänner ditt påstående om att jag har två gudar.

    Om du anser mitt system vara polyteistiskt så kan jag inte annat säga att ditt är likaså. Om jag har ”två gudar” (vilket jag bestrider och inte anser att du har lyckats demonstrera; se liknelsen med Josef och Farao) så har du fyra minst stycken: YHWH Fadern, YHWH Sonen, YHWH Anden, YHWH den treenigeGuden — ingen av dessa är varandra. Du kan kalla dessa ”en Gud” hur mycket du vill, men i praktiken har du fyra distinkta personer som är Gud men inte på samma sätt.

    Det har varit kul att diskutera med dig men nu får jag sluta skriva annars försvinner all min tid. :-) Om du svarar så läser jag även om jag inte skriver ett svar.

  • Pär,

    Du använder argumentet att eftersom Mose kallades för elohim utan att vara Gud YHWH så kan Jesus kallas för theos utan att vara Gud YHWH. Jag köper inte det argumentet. Det blir som att jämföra en fjäder med en höna. Vad jag vet är det ingen någon gång som har påstått att bara för att Mose kallas för elohim så är han Gud YHWH, det är ju helt absurt. Däremot är hela Bibeln full med ord om att Jesus är Gud YHWH. 

    Jag tror den stora skillnaden mellan din och min olika sorts tro är att du anser att det finns olika sorters gudar. Gud är en gud, Mose är en gud och Jesus är en gud. Själv tror jag inte att man överhuvudtaget kan diskutera Mose som en ”gud”, då har man nog missuppfattat tolkningen av elohim i det Bibelordet. Däremot kan man diskutera huruvida Jesus är Gud eller inte, det finns ju otaliga Bibelord som på en mängd olika sätt visar, omtalar, demonstrerar och bekänner att Jesus är Gud. 

    Eftersom du tror på Gud men anser att Jesus är gud på ett sekundärt sätt, så är jag nyfiken på om du vågar skriva här att du tror på två gudar? Jag får nämligen känslan av att du inte riktigt vågar skriva ut konsekvensen av dina åsikter. Jag utmanar dig att tydligt bekänna hur du tror. 

    ”För att undvika polyteism så använder vi kategorier så som hypostatser, person, substans, natur, väsen, och ett inkonsekvent användande av ordet ”Gud”.”

    Här tror jag faktiskt du har fel. Treenighetsläran är inte ett försök att bortförklara, utan ett försök att förklara. Bibeln visar både att Jesus är Gud och att Jesus är en människa, hur går det ihop? Istället för att nonchalera den ena sidan av myntet så blir treenighetsläran ett försök till att förklara Gud, inte ett sätt att bortförklara polyteism. Istället för att blunda för att blunda för eller bortförklara alla de texter som visar att Jesus är Gud så väljer jag att bejaka dessa texter. Det är endast då man kan vara helt biblisk. 

    ”Det har varit kul att diskutera med dig men nu får jag sluta skriva annars försvinner all min tid.”

    Jag förstår dig! Teologiska debatter tar mycket skriv- och tankekraft :)

  • Christian & Pär, det har varit intressant att läsa det ni skrivit.

    På sätt och vis finns det inget ord i hebreiskan som motsvarar ordet Gud, därav en del förvirring. Bibeln lär att det finns en Evig Mäktig som beskrivs med titeln Elohim och denne Evige har ett namn som beskrivs med fyra hebreiska bokstäverna och som transkriberat blir YHWH. Denne Mäktige är Ande enligt Jeshua. Hela bibeln är full av sådana som representerar den Evige och som han talar genom och som fått delegerad makt. Dessa bär också samma titel, Elohim eller elohim (det finns inga versaler i hebreiskan).

    Det är denne Mäktige som själv inte är en människa och inte har en människas kropp, som uppenbarar sig genom en människa Jeshua Messias. Skulle det vara mot bibelns lära att denne Evige har gett auktoritet till den han gjort till både Herre och Messias och upphöjt genom att ge sitt eget namn till denne, skulle Jeshua inte kunna bära samma titel som den Evige utan att vara den Evige, när andra burit denna titel i en oerhört mycket lägre position?

    Den tydliga texten i Joh 10:33-34 bekräftar uppenbart Pärs ståndpunkt, vilket du inte heller kunnat avvisa. Beskyllning om att ha två Gudar upplever jag är ett tomt försvars-argument som du inte kunnat styrka utifrån bibeltexter.
    Mvh

  • SÅ,

    ”Beskyllning om att ha två Gudar upplever jag är ett tomt försvars-argument som du inte kunnat styrka utifrån bibeltexter.”

    Så som jag förstår din teologi så är YHWH Gud och Jesus är också gud, fast med litet g. Alltså blir det två gudar. Eller hur? 

    Jag har inte beskyllt någon för något, det är ju ni själva som har hävdat detta.

  • Christian: ”Så som jag förstår din teologi så är YHWH Gud och Jesus är också gud, fast med litet g. Alltså blir det två gudar. Eller hur?”

    – Nej, absolut inte två gudar!

    Det blir den ende sanne Guden som är ”Jesu Kristi Gud och Fader” och den han har ”gjort till både Herre och Messias”.

    Denna enda mening innehåller två bibelcitat som du har svårt att vederlägga. Kan man verkligen göra någon till ”Herre” (YHWH)?

  • Det känns som att du hela tiden undviker att ta orden i mun. Du har ju sagt att Jesus är en gud men att han inte är Gud. Då har du ju två gudar. Eller menar du numera att Jesus inte är en gud? Förklara dig eller erkänn att du har två gudar; Jesus och Fadern. 

  • Christian, jag tror inte att du vill förstå eller erkänna det jag anser är bibelns uppenbara lära. Istället för att upprepa samma fråga så kan du istället förklara hur Petrus kan säga att Gud har gjort Jeshua till både Herre och Messias. Om Herre här betyder evig YHWH, så får du förklara hur detta kan införlivas i en treenighetslära. 

    Jag tror på en evig Gud YHWH och på hans son Jeshua som är Herre och Messias. Med andra ord håller jag mig till Petrus bekännelse. Detta innebär att han blivit given alla makt och auktoritet att regera tills allt lagts under den Eviges fötter. Om Satan enligt bibeln är denna tidsålders gud, så är Messias den tillkommande tidsålders gud. Glöm inte att Jeshua har sin Fader över sig som Gud.

    Allt detta är basic biblisk undervisning. Innan du upprepar att jag tror på två gudar, kan du förklara det som Petrus sade: Honom har Gud gjort till både Herre och Messias.
    Var välsignad!

  • Hehehe, jag visste att du skulle undvika frågan och försöka ställa en motfråga, jag börjar lära mig din debattteknik nu ;)

    Jag och Pär diskuterade det där med två gudar och inte heller han kunde svara ordentligt på den frågan. Om vi börjar med att klarlägga den första frågan så kan vi ta den andra sen. 

    Har jag förstått dig rätt om du anser att Jesus är gud men inte Gud? Om du svarar ja på första och nej på andra så räknar åtminstone jag det till att du har två olika gudar; Jesus och Fadern. 

    Istället för att dumförklara mig och undvika frågan så kan du väl svara rakt och tydligt så får vi det klarlagt en gång för alla. 

  • Du får räkna hur du vill, jag tror på bibelns monoteism där Jeshuas Gud och Fader är den ”ende sanne Guden” och att denne Evige har gjort Jeshua till Herre och Messias.
    Jag känner lukten av betet i din  fälla. :)SÅ

  • Intressant att du inte vill svara på frågan. Hur ska jag tolka det? Jag får återkomma i detta ämne med en egen bloggpost så småningom.

  • Ja, det kan du göra sedan du besvarat min fråga. :)

    Hur går Petrus uttalande i Apg 2:36 kompatibelt med treenighetsläran?
    Välsignelse!

    Ps/ Jag tror på alla bibelns elohim (med eller utan versaler). Jag kan inte räkna dem alla….

  • Det är skillnad på att mena att det finns flera gudar och att tro på och bekänna sig till flera gudar. Som jag förstår dig och din teologi så bekänner du dig till två gudar: Jesus och Fadern. Fadern är den Högste guden och Jesus är en mindre sorts gud. Det blir två olika gudar hur man än vrider och vänder på det. Vad var det man kallade det nu igen? Det börjar på ”p” och slutar på ”olyteism”. 

  • Du har hakat upp dig som en trasig skiva. Pär har redogjort för det du vill veta i fleras inlägg här och jag har samma åsikt som han i den frågan.
    SÅ är det min vän!

  • Inte heller Pär svarade på den frågan. Så otroligt roligt att du vägrar svara :) Jag verkar ha träffat en öm punkt. 

  • Jo han har svarat, men du vill inte förstå. Påminner om de tre aporna. :)

  • Jag ger dig en ärlig chans att förklara dig: 
    http://www.christianmolk.se/2012/01/utmanande-fraga-om-treenigheten/

  • Christian, förstår du inte Pärs svar kommer du inte heller att förstå det jag skriver.
    Välsignelse!

    ””Du som är en människa gör dig själv till en gud” Jesus svarade dem: ”Står det inte skrivet i er lag: Jag har sagt att ni är gudar?” Om han nu kallar dem som fick för gudar — och Skriften kan inte göras om intet — hur kan ni då säga till honom, som Fadern har helgat och sänt till världen: Du hädar, därför att jag sade: Jag är Guds Son. (Joh 10:33-34)
    Se hur Guds Son länkas till gudar/högstes söner så som orden används i Psalm 82. Joh 10:33 saknar artikeln och bör översättas: ”Du som är en människa utgör dig själv för att vara en gud” vilket Jesus svarar på genom att hänvisa till en text som talar om hur Guds representanter kan bära titeln ”gud”. Jesus försvarar sig inte med en text som talar om YHWH Gud. Antingen så svarade Jesus på judarnas anklagelse med en relevant text eller så var han helt enkelt oärlig om han menade att han är gud påett annat sätt än de i Psalm 82. Guds representanter kunde bära titeln Gud (se t.ex HERRENS ängel, Mose iExodus 7:1, Israels kung i Psalm 45:5-6, Melechizedek i Qumrans texter etc).  Alltså talar detta emot en absolut betydelse av ”Gud” i Joh 20:28.” (Pär Stenberg)

  • SÅ,

    Du brukar föra en ganska så schysst ton när du debatterar, därför blir jag lite förvånad när du nu har börjat med översittarfasoner. Jag kan bara tolka detta som att jag har trampat på en öm tå. 

    Jag har inte sagt att jag inte förstår Pärs svar. Däremot har jag bett dig förklara dig. Du har chansen här: http://www.christianmolk.se/2012/01/utmanande-fraga-om-treenigheten/

Kontakt
Är du intresserad av att bli kristen, har frågor om den kristna tron eller vill komma i kontakt med andra kristna? Hör av dig så svarar jag på dina frågor.
Bibelfrågor
Ställ en Bibelfråga eller läs vad andra har frågat och undrar över.
Bibelämnen
Bläddra bland mängder av olika Bibelämnen jag skrivit om.
Kyrkohistoria
Läs om de gamla troshjältarna och kyrkohistoriens alla debatter, martyrer och missionsframgångar.
Bibelsamtal
Samtalsämnen för dig som har en hemgrupp, cellgrupp eller annan samtalsgrupp.
Bibelkommentarer
Christian Mölks Bibelkommentarer (CMBK) är skrivna på svenska med syfte att förklara Bibeln på ett enkelt sätt.
Böcker
Beställ några av mina Bibelkommentarer och böcker.
Bibelpredikningar
Lyssna på mp3-predikningar som går igenom Bibeltexten vers för vers.